





Clas Ohlson – när trenden vet mer än rubrikerna
Clas Ohlson har varit en aktie som många velat döma ut för tidigt.
Under vintern och våren har säljrekommendationer återkommit med ungefär samma grundtema: aktien har gått för långt, värderingen är hög och förr eller senare måste en försiktig konsument sätta stopp.
Problemet är bara att Clas Ohlson fortsatt leverera.
I morse presenterade bolaget sitt bästa första kvartal hittills. Försäljningen ökade med 16 procent och organiskt med 11 procent. Rörelseresultatet steg från 278 till 393 miljoner kronor och rörelsemarginalen förbättrades från 9,9 till 12,0 procent. Även kassaflödet stärktes.
Och styrkan verkar inte ha tagit slut med kvartalet. I augusti ökade försäljningen organiskt med ytterligare 8 procent.
Det kanske mest intressanta är när Clas Ohlson har åstadkommit detta.
Bolaget har levererat genom en period präglad av inflation, höga räntor och en konsument som hållit hårdare i plånboken. Nu börjar konsumentoptimismen först så smått återvända. Clas Ohlson går alltså in i ett potentiellt bättre konsumtionsklimat från en position av styrka.
Från turnaround till kvalitetsbolag?
Under vd Kristofer Tonström har Clas Ohlson genomgått en remarkabel förändring. Fokus på rätt sortiment, kostnadskontroll, inköp och lönsam tillväxt har gett resultat.
Bolagets nya långsiktiga mål är omkring 5 procents organisk tillväxt, 12 procents rörelsemarginal och 30 procents avkastning på sysselsatt kapital.
Redan under första kvartalet levererades 11 procents organisk tillväxt och en rörelsemarginal på 12 procent.
Det betyder förstås inte att utvecklingen kan extrapoleras rakt fram. Valutor, frakter, konkurrens och konsumenternas efterfrågan förändras. Och efter aktiens fantastiska utveckling är värderingen en fullt legitim invändning.
Men någonstans här blir Clas Ohlson också ett intressant exempel på skillnaden mellan att analysera vad en aktie borde göra och att följa vad den faktiskt gör.
Jag följer trenden – inte rubrikerna
Under Clas Ohlsons resa har det inte saknats analyser om att aktien gått för långt eller att toppen borde vara nära.
Kanske får någon av dem rätt i morgon. Kanske om ett halvår.
Jag vet inte.
Och det fina med min strategi är att jag inte behöver veta.
Jag vill att fundamenta ska vara godkända. Därefter låter jag trenden fatta beslutet. Så länge verksamheten levererar och aktien befinner sig i en positiv långsiktig trend finns det för mig ingen anledning att sälja enbart därför att någon anser att kursen gått för långt.
Det betyder inte att jag blundar för värderingen. Tvärtom. Ju högre värdering, desto större blir fallhöjden den dag bolaget inte längre motsvarar förväntningarna.
Men att försöka sälja en vinnare därför att den borde ha toppat är också ett beslut – och ett beslut som kan bli dyrt.
Clas Ohlson är ett bra exempel.
Trots återkommande varningar har bolaget fortsatt att leverera. I dag möttes ännu en stark rapport av en tydligt positiv börsreaktion.
Jag tänker därför fortsätta göra precis det som hittills fungerat:
Fundamenta får avgöra om bolaget platsar i laguppställningen. Trenden får avgöra hur länge det får stanna.
Toppar syns bäst i backspegeln. Fram till dess följer jag trenden.
