







Veckan framåt – v39
Räntor, olja och stormaktspolitik i fokus
Inledning / makro
En ny börsvecka inleds med ett ovanligt spretigt makroläge. Den ekonomiska statistiken fortsätter överlag att överraska positivt. Citi Economic Surprise Index ligger på plus globalt och har stigit mycket kraftigt i euroområdet. Det talar för att konjunkturen hittills står emot bättre än många befarat.
Samtidigt har marknadens problem flyttats från tillväxtoro till räntor, energi och geopolitik.
I Sverige blir veckans höjdpunkt Riksbankens räntebesked och penningpolitiska rapport på torsdag. Dessförinnan kommer den kvartalsvisa rapporten över inflationsförväntningarna, som blir en sista viktig pusselbit inför beskedet. SEB bedömer att Riksbanken närmar sig en räntehöjning, men att det sannolikt dröjer något ytterligare. På fredag publiceras även producentpriserna för augusti.
I USA är kalendern tunnare. September månads PMI kommer därför att följas noga efter tecken på hur den amerikanska ekonomin utvecklas. Flera Fed-ledamöter kommer också att tala under veckan, vilket kan ge ytterligare ledtrådar om nästa steg efter de hökaktiga signalerna i septemberprognoserna.
Den amerikanska tioårsräntan ligger samtidigt kring 5 procent. Det är en nivå som förtjänar fortsatt uppmärksamhet eftersom högre marknadsräntor påverkar såväl företagens finansieringskostnader som värderingarna på aktiemarknaden.
I euroområdet står preliminära PMI-siffror i centrum. Även tyska Ifo, franska Insee och konsumentförtroendet ger nya temperaturmätningar på företagens och hushållens syn på ekonomin. Det blir särskilt intressant mot bakgrund av att euroområdets Citi Economic Surprise Index har stigit kraftigt och visar att den senaste statistiken överraskat tydligt på uppsidan.
På den politiska scenen riktas blickarna mot relationen mellan världens två största ekonomier. Mötet mellan Donald Trump och Xi Jinping blir en av veckans viktigaste händelser. Handelspolitik och relationerna mellan USA och Kina har potential att snabbt påverka riskaptiten på de globala marknaderna.
Oljan – Hormuz förblir marknadens joker
Brentoljan avslutade veckan kring 103 dollar per fat, efter att tidigare ha handlats betydligt högre. Nedgången minskar en del av det omedelbara inflationstrycket, men energirisken är knappast borta.
Utvecklingen kring Hormuzsundet och möjligheterna att hålla oljeexporten från Mellanöstern igång förblir därför viktiga att följa. Störningar i transporterna kan snabbt få genomslag på oljepriset, samtidigt som alternativa exportvägar har fått större betydelse.
För marknaden blir riktningen på oljepriset minst lika viktig som själva nivån. Ett stabiliserat eller fallande Brent skulle minska inflationsoron och pressen på marknadsräntorna. En ny kraftig uppgång riskerar däremot att åter föra fram den besvärliga kombinationen av högre inflation, högre räntor och svagare tillväxtutsikter.
Marknadsindikatorer
Marknaden skickar just nu ovanligt blandade signaler. Fear & Greed ligger på 29, vilket fortfarande innebär Fear. AAII:s senaste mätning förstärker bilden: endast 28,8 procent är positiva, medan hela 53,3 procent är baisseartade.
Samtidigt berättar volatiliteten en helt annan historia. VIX ligger på 14,81, efter att ha fallit drygt 16 procent på fem dagar. Även om den europeiska VSTOXX ligger något högre, kring 18,3, signalerar volatiliteten knappast någon akut marknadsstress.
Det skapar en intressant kontrast. Investerarna säger att de är rädda, men optionsmarknaden prissätter förhållandevis lite rädsla.
Makrobilden ger ytterligare en pusselbit. Citi Economic Surprise Index är positivt globalt och särskilt starkt i euroområdet. Den ekonomiska statistiken har alltså utvecklats bättre än prognoserna – samtidigt som sentimentet bland investerarna försämrats.
Den tekniska bilden förstärker motsägelsen. Samtliga 13 index i sammanställningen ligger fortfarande över MA200, medan den kortare trenden har försvagats på bred front.
OMXSPI ligger exempelvis 3,7 procent över MA200, men 0,2 procent under MA50 och 0,9 procent under MA20. Även DAX och Euro Stoxx 600 ligger över sina långa medelvärden men tydligt under både MA20 och MA50.
Den långsiktiga trenden är alltså fortfarande positiv – men momentum har tappat fart.
Reflektion
Sentimentet säger rädsla. Volatiliteten säger lugn. Makrodata säger bättre än väntat. Den korta börstrenden säger försiktighet – medan den långa trenden fortfarande är positiv.
Det är svårt att hitta ett bättre exempel på varför det är klokt att skilja mellan vad vi tror ska hända och vad marknaden faktiskt gör.
AAII visar en tydlig övervikt av pessimister och Fear & Greed ligger kvar i Fear. Samtidigt handlas VIX under 15 och samtliga stora index i vår sammanställning ligger fortfarande över MA200. Marknaden är alltså betydligt mindre stressad än investerarna själva uppger sig vara.
Det är samtidigt för tidigt att blåsa faran över. Den kortare trenden har försvagats på flera marknader, den amerikanska tioårsräntan ligger kring 5 procent och oljepriset är fortfarande över 100 dollar. Till detta kommer Riksbanken, Fed-signaler, Trump–Xi och ett fortsatt känsligt energiflöde från Mellanöstern.
För min egen strategi förändrar det egentligen inte särskilt mycket. MA200 är fortfarande kompassen. Så länge den långsiktiga trenden är positiv finns ingen anledning att försöka förutse nästa börsfall. Men den svagare korta trenden och den ovanligt stora makroekonomiska osäkerheten talar samtidigt för att inte ha bråttom att öka risken.
Likviditeten får därför fortsätta göra sitt jobb: inte som en prognos om fallande börser, utan som en option på framtida möjligheter.



















































