Höga räntor påverkar hushållens konsumtion och BNP på flera sätt. För det första minskar hushållens disponibla inkomster när de får högre ränteutgifter på sina lån. Det gäller särskilt för svenska hushåll som har höga skulder och korta räntebindningstider. För det andra kan höga räntor leda till lägre bostadspriser och därmed lägre förmögenhet för hushållen som äger sina bostäder. Det kan i sin tur minska deras konsumtionsbenägenhet. För det tredje kan höga räntor öka hushållens sparande eftersom de får en högre avkastning på sina tillgångar. Det kan också göra dem mer försiktiga inför framtiden. För det fjärde kan höga räntor påverka hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen och deras inkomster. Om hushållen tror att räntorna kommer att stiga ytterligare eller att konjunkturen kommer att försämras kan de dra ner på sin konsumtion redan idag. Allt detta innebär att höga räntor kan ha en negativ effekt på hushållens konsumtion, som utgör ungefär 50 procent av BNP i Sverige. Om hushållen konsumerar mindre minskar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin, vilket i sin tur leder till lägre produktion, investeringar och sysselsättning. Det kan resultera i en lägre BNP-tillväxt eller till och med en recession, det vill säga två kvartal i rad med negativ BNP-tillväxt.