BNP-indikatorn sämre än väntat

För det fjärde kvartalet som helhet minskade BNP med 0,6 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Det är sämre än Riksbankens prognos och talar för att nästa räntehöjning blir den sista höjningen. Kronan ser ut att försvagas något på beskedet.

Min aktievecka 49 – utdelningar, tomterally, Kina och BNP

Kommande vecka välkomnar jag två utdelningar från IBM och Microsoft. Tiotusenkronorsfrågan den här veckan är om den senaste tidens björnmarknadsrally kommer att övergå i ett tomterally. Jag håller seglen hissade för medvind på börsen. Efter nyår är analytikerkåren delad. En del tror att vi får en stark nedgång medan andra menar att kommande lågkonjuktur är inprisad. Under tiden får vi glädjas åt att Kina verkar göra en pudel i sin coronastrategi. På onsdag får vi intressanta svenska makrosiffror. SCB släpper BNP-indikator för oktober samt månadens industriorder och hushållskonsumtion. Det blir intressant att se om tillväxten försvagas i takt med inköpschefsindexet som försvagades i november.

KI: Lågkonjuktur 2023

KI skriver ”Hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser pressar hushållen som kommer att dra ner på konsumtionen i höst och i vinter. Detta bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år med ett försämrat arbetsmarknadsläge”. KI bedömer att den svenska bruttonationalprodukten (BNP) växer med 2,4 procent i år och 0,5 procent under 2023 vilket kan jämföras med den tidigare prognosen på 1,9 respektive 1,2 procent. KI menar framtidstron inom industrin fortsatt stor och exporten bedöms, liksom i juniprognosen, ge ett starkt bidrag till BNP-tillväxten de närmaste kvartalen trots en svagare utveckling av orderingången. KI räknar med att Riksbanken höjer styrräntan så att den ligger på 2,0 procent i slutet av året där den sedan väntas ligga kvar 2023. ”Inflationen faller tillbaka snabbt under nästa år och Riksbanken låter då räntan ligga still”, skriver KI. I samband med att rapporten offentliggjordes vände börsen uppåt. Bland investerare kan det finnas en förhoppning att vi nu ser slutet på räntehöjningarna. Jag räknar dock med en fortsatt stökig höst på börsen. Ikväll kommer USA:s inflationssiffror för juli, det är viktig indikator för hur centralbanker kommer att agera framöver.

Problem med att betala räntor på statsskulden? Det ser besvärligt ut för en del länder.

Vi måste bekämpa inflationen genom att höja räntorna, men hur mycket kan Riksbankerna höja räntan innan innan länder med höga statsskulder får problem att klara av att betala räntor och amorteringar? Det här är en riktig rävsax som jag saknar analys om. Sticker politikerna huvudet i sanden. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder sedan länge inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 37 procent av BNP. Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent, har även det visat sig svårt att leva upp till. Efter ett 2021 som präglades av coronapandemin klarade ungefär hälften av medlemsländerna det här målet. Sverige hade ett underskott som motsvarade cirka 0,2 procent vilket var tredje bäst i hela EU.