KI: Lågkonjuktur 2023

KI skriver ”Hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser pressar hushållen som kommer att dra ner på konsumtionen i höst och i vinter. Detta bidrar till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år med ett försämrat arbetsmarknadsläge”. KI bedömer att den svenska bruttonationalprodukten (BNP) växer med 2,4 procent i år och 0,5 procent under 2023 vilket kan jämföras med den tidigare prognosen på 1,9 respektive 1,2 procent. KI menar framtidstron inom industrin fortsatt stor och exporten bedöms, liksom i juniprognosen, ge ett starkt bidrag till BNP-tillväxten de närmaste kvartalen trots en svagare utveckling av orderingången. KI räknar med att Riksbanken höjer styrräntan så att den ligger på 2,0 procent i slutet av året där den sedan väntas ligga kvar 2023. ”Inflationen faller tillbaka snabbt under nästa år och Riksbanken låter då räntan ligga still”, skriver KI. I samband med att rapporten offentliggjordes vände börsen uppåt. Bland investerare kan det finnas en förhoppning att vi nu ser slutet på räntehöjningarna. Jag räknar dock med en fortsatt stökig höst på börsen. Ikväll kommer USA:s inflationssiffror för juli, det är viktig indikator för hur centralbanker kommer att agera framöver.

Problem med att betala räntor på statsskulden? Det ser besvärligt ut för en del länder.

Vi måste bekämpa inflationen genom att höja räntorna, men hur mycket kan Riksbankerna höja räntan innan innan länder med höga statsskulder får problem att klara av att betala räntor och amorteringar? Det här är en riktig rävsax som jag saknar analys om. Sticker politikerna huvudet i sanden. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder sedan länge inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 37 procent av BNP. Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent, har även det visat sig svårt att leva upp till. Efter ett 2021 som präglades av coronapandemin klarade ungefär hälften av medlemsländerna det här målet. Sverige hade ett underskott som motsvarade cirka 0,2 procent vilket var tredje bäst i hela EU.

Buffet-indikatorn

Warren Buffett är förmodligen det mest kända namnet i investeringskretsar med fantastisk börsavkastning och lång erfarenhet. Det finns en indikator som han själv använder och lär ha kallat: ”The best single measure of where valuations stand at any given moment”. 
Indikatorn kallas numera för ”Buffett-indikatorn” liknar det populära P/E talet, fast på applicerat på hela marknaden.

Buffetindikatorn är en helhetsindikator för länder för att se om landets börs är över- eller undervärderad i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP). 

Buffet-indikatorn=Landets totala börsvärde i relation till BNP.

Buffetindikatorns indikator signalerar att börsen är övervärderad vid 140% och undervärderad vid 60%. När börsen närmar sig dessa brytpunkter ökar sannolikheten för en nedgång respektive uppgång. 

Buffet-indikatorn, källa:Gurufocus

År 2000 var Sveriges börsvärdet högre än BNP. Sedan kom IT-kraschen börsen föll rejält. När börsen sedan bröt 60% nivån kom därefter en uppgång. Samma sak hände vid finanskrisen 2008 som följdes av en uppåtgående trend fram till 2017 då börsen vände nedåt efter att ha passerat brytpunkten vid 140%.

Under 2018 hade börsen en bra period under framförallt sensommaren, juli och augusti, men totalt sett slutade All Share på minus 7,7 procent för året. 2019 var utvecklingen starkt positiv igen då All Share steg med nära 30 procent. Enligt Buffet-indikatorn var börsen tydligt övervärderad innan Corona-krisen. Den 20 januari 2020 visade indikatorn 154% och sedan slog coronakrisen hårt mot världens börser. Under mars föll Stockholmsbörsen kraftigt. Den 6 april har indikatorn gått ned till 119%, vilket motsvarar det relativa medelvärdet för indikatorn de senaste 8 åren. För närvarande råder stor osäkerhet med Björnmarknad, men förr eller senare när Corona-epidemin är under kontroll och börsen har prisat in sig kan en rekyl uppåt förväntas. Förhoppningsvis behöver vi inte se en nedgång till att börsvärdet motsvarar endast 60% av BNP innan det vänder där börsen var och vände 2008.

Buffetindikatorn ger en relativ uppfattning om hur värderingen av en börs är i förhållande till landets ekonomi. När börsen är lågt värderad efter en längre nedgång är Buffetindikatorn en nykter indikator. Efter en längre uppgång med eufori kan indikatorn visa om börsen är övervärderad i förhållande till BNP och att det kan finnas en ökad sannolikhet för att det kommer att vända nedåt.

Diagrammet ovan är hämtade från Gurufocus. Buffet-indikatorns kan följas interaktivt på deras hemsida.