Nasdaq och 10-åringen

Som nedan graf påvisar så tog Nasdaq sats uppåt när räntan vände ned i mitten på juni. Efter ännu en räntespik uppåt har börsen åter pressats ned. Håll koll på ränteutvecklingen med andra ord skriver Carl-Henrik Söderberg på Aktiespararna.

Ny strategi – ”jag vänder på klacken”

Det ser fortsatt mörkt ut på aktiemarknaden med fokus alla negativa macrohändelser, såsom krig, inflation, räntehöjningar och lågkonjuktur. Det här får mig att ”vända på klacken”. Jag minskar mina svenska innehav och ökar andelen utländska aktier och hedgen mer än vad jag tidigare tänkt. I Sverigeportföljen ISK (som jag nu får ändra namn på 🙂 har jag nu ökat andelen hedge till 37% och kommer att landa på drygt 40% när jag är klar. Jag tar även positioner i några globala bolag, tyska Infineon, amerikanska Lam research och NXP semiconductors samt tre svenska bolag ABB, Alfa Laval och Atlas Copco. Som jag tidigare skrivit har jag inte underskott av kapital och därmed regleras hela den utländska källskatten i deklarationen även i ISK. Utlandsportföljen som i sig varit hedge genom valutaeffekten och haft en positiv utveckling i år får vara intakt.

Aktiespararna har frågat partierna om beskattning på sparande (ISK)?

Det blir sänkta skatter på ISK-kontot om högerblocket vinner valet skriver Aktiespararna utifrån svaren i enkäten. Vinner vänsterblocket blir skatten troligen oförändrad som jag tolkar det utifrån svaren i enkäten. Moderaterna vill rulla tillbaka regeringens skattehöjning från 2018 genom att sänka påslaget på statslåneräntan till 0,75 procentenheter. Liberalerna vill bland annat vill vi göra de första sparade 300 000 kronorna skattefria. Sverigedemokraterna ansluter sig till Moderaternas linje att sänka påslaget på statslåneräntan till 0,75%, det vill säga till den nivå som den var på före höjningen 2018. Kristdemokraterna har inte några direkta förslag om att sänka skatten på ISK. KD är öppna för att justera skattenivåerna i ISK nedåt. Centern vill slopa skatten på de första 300 000 kronorna på ISK för att göra det mer gynnsamt för vanliga människor att spara till en lägenhet, pensionen eller en framtida buffert. Centern kommer inte att medverka till några skattehöjningar av sparandet. Socialdemokraterna vill inte ändra skatten på ISK. S tycker att ISK fungerar bra som det gör nu. Miljöpartiet vill höja skatten för de med stora kapitaltillgångar, men har inga färdiga förslag. Vänsterpartiet vill sätta ett tak för sparande i ISK på 2 miljoner kronor. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster, som i dag ligger på 30%.

Min aktievecka 36

Två utdelningar och en rapport att vänta i veckan. Veckans höjdpunkt är ECB:s räntebesked på torsdag, Jag förväntar mig en trippelhöjning och det är vad marknaden också prisat in. Rysslands gaschock kommer att skapa oro på marknaderna, men regeringen har agerat snabbt med sin likviditetsgaranti och kan EU dela på gas- och elpris på spotmarknaden kan det underlätta för elhandeln. På onsdag redovisas BNP-indikatorer och en fallande tillväxt spås. Det ser ut att bli volatilt framöver, men med en fallande trend. Jag fortsätter öka i hedgefonderna och behåller värdebolag med bra kassaflöden och utdelningar samt klar undervikt i tillväxt.

Flera indikatorer på fallande inflation

Det finns flera indikationer på att inflationen börjar falla tillbaka, men problemet är de skenande elpriserna. Råvarupriser för mat har fallit fem månader i rad och oljepriset faller för tredje månaden i rad. Nyligen föll bensinpriset ner till nivån från februari. Flaskhalsar inom transporter börjar släppa så att utbudet börjar komma ikapp efterfrågan. Allt detta lättar på inflationstrycket. Problemet är just nu att Putin har stängt av gaskranen till Europa och som systemet är nu ökar också elpriset till skyhöga nivåer. Frågan är om EU lyckas separera dessa två energikällor. Vi ska vara försiktigare att ropa att ALLT blir dyrare hela tiden för så är det inte. Det tar naturligtvis tid innan fallande priser på mat och råvaror får genomslag på marknaderna, men risken blir att om alla tror att allt blir dyrare blir det en självuppfyllande profetia.

Högt belånade hushåll i Norden

Hushållen i Norden är generellt sett högt belånade. Högst skulder i Europa har Danmark där hushållen under 2021 hade skulder som motsvarade nästan 108 procent av BNP. Störst tillgångar i förhållande till BNP har hushållen i Nederländerna (Ekonomifakta). De svenska hushållens ökande skuldsättning har diskuterats flitigt. Den större delen av skulderna är lån som har tagits för att finansiera bostadsköp. Det låga ränteläget har påverkat prisbilden på bostäder uppåt och gett upphov till ökade bolån. En hög skuldnivå kan bli problematisk för den enskilde vid förändringar i samhällsekonomin. Nu när vi har ökande inflation och centralbankerna höjer styrräntorna så blir alla lån dyrare. Energipriserna väntas återigen nå rekordnivåer i vinter. Det blir helt enkelt dyrare att bo och leva. När bolån beviljas så stresstestar bankerna låntagarnas ekonomi med ett högt ränteläge så för de flesta hushåll skall det inte vara några problem att klara av sina lån. Dessutom är hushållens förmögenheter på en relativt hög nivå i Sverige och Norden. Självklart kommer det ändå att kännas i plånböckerna och hushållen måste göra prioriteringar då en större del av hushållsekonomin går till bolån och driften av bostaden.

Börserna upp efter jobbrapport

Börserna stärktes i eftermiddag när den viktiga jobbrapporten i USA kom och som marknaden tolkade som något svagare än väntat. Rapporten visar på fler jobb, men arbetslösheten steg från 3,5% till 3,7%. Det märks en tydlig uppgång på börserna efter rapporten publicerats. Marknaden har varit oroliga för att en för stark arbetsmarknad kan vara ett underlag för aggressivare räntehöjningar från Fed. I mina portföljer går sektorn verkstad +3,15% starkast idag och  Investor +2,64% kommer med på en top fem placering.

Min aktievecka 35 – månadsutdelare, jobbrapport, konjukturbarometer och inflation

Månadsutdelarna fastighetsbolaget Cibus och energibolaget Transalta renewables lämnar utdelning kommande vecka. Vi kan nog förvänta  oss en bearaktig börsvecka efter Feds besked i fredags. Vad Fed gör påverkar hela den global konjunkturen. September är dessutom i regel den sämsta börsmånaden. Fredagens jobbdata blir ett viktigt underlag för Feds fortsatta agerande. I europa väntas inflationen för eurozonen slå nya rekord för augusti. Här hemma redovisas KI:s barometerindikator imorgon som väntas bekräfta hushållens pessimism. Räkna med en turbulent börsvecka och spänn fast säkerthetsbältet.

Nettoförmögenheten minskar

Hushållens finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av andra kvartalet 2022 till 13 030 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1 504 miljarder eller 10 procent. Det är det största fallet sedan tidseriens start år 1996. Anledningen är att både stockholmsbörsen och marknadsvärdet på bostadsrätter sjönk. Sparande på bankkonto är samtidigt rekordhögt.