Räntor

Placeringar i ränte- och obligationsfonder – min depå

Per Gustafsson Ohlin1 kommentar

Placeringar i ränte- och obligationsfonder innebär att man köper andelar i fonder som investerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer, statsskuldväxlar, bostads-, kommun- och statsobligationer. Det är ett sätt att låna ut pengar till olika utgivare och få ränta på lånen.

Fördelen med ränte- och obligationsfonder är att de oftast har lägre risk än aktiefonder, eftersom räntemarknaden är mer stabil än aktiemarknaden. De kan också ge en jämnare avkastning över tid och fungera som en buffert när börsen går ner.

Nackdelen med ränte- och obligationsfonder är att de oftast har haft lägre avkastning än aktiefonder, eftersom räntan varit låg i många år. De kan också påverkas negativt av stigande räntor, eftersom det gör att värdet på obligationerna sjunker. Nu när räntorna höjts och vi ser en pivot i räntebanan är ränte- och obligationsfonder ett intressant alternativ till börsen. Risken är högre i långa obligationsfonder eftersom de längre marknadsräntorna (10 år) kan fortsätta stiga ett tag till och då faller värdet på obligationsfonderna. Se mitt förra inlägg.

Det finns olika typer av ränte- och obligationsfonder som har olika risk och avkastning beroende på vilka värdepapper de investerar i och hur lång löptid de har. Generellt kan man säga att ju längre löptid och ju lägre kreditvärdighet utgivaren har, desto högre är både risk och avkastning.

– Korta räntefonder: investerar i värdepapper med en löptid på högst ett år. De har låg risk och låg avkastning.

– Långa räntefonder (obligationsfonder): investerar i värdepapper med en löptid på mer än ett år. De har högre risk och högre avkastning än korta räntefonder.

– Företagsobligationsfonder: investerar i värdepapper som ges ut av företag. De har högre risk och högre avkastning än statsobligationsfonder.

– Statsobligationsfonder: investerar i värdepapper som ges ut av stater. De har lägre risk och lägre avkastning än företagsobligationsfonder.

På vanlig depå förvarar jag mina obligations etf:er. XACT obligationer följer ett index som speglar svenska obligationer som emitterats av stat och kommun samt säkerställda bostadsobligationer. iShares statsobligations etf följer ett index som speglar statsobligationer med löptid på 3-7 år. Xtrackers IG företagsobligations är en etf som följer nämnda med hög kreditvärdighet och iShares high yield följer index för företagsobligationer med lägre kreditvärdering.

Annons

Di: Varning för högre långräntor

Per Gustafsson Ohlin2 kommentarer

I Di läser jag att ”Mycket talar för ett ökat utbud av statsobligationer de närmaste åren. Samtidigt ligger den svenska tioårsräntan inte jättelångt över 2 procent. Det bäddar för en utbudsrelaterad uppgång”, varnar Olof Manner i Makrorådet. Det här är intressant att beakta för oss som placerar i ränte- och obligationsfonder vid sidan om aktier. Om Riksbanken säljer mer statsobligationer innebär det att utbudet av obligationer ökar på marknaden. Detta kan leda till att priset på obligationerna sjunker och räntan stiger, eftersom priset och räntan rör sig i motsatt riktning.

Kommer FED att pausa räntehöjningarna? och vad vill FED uppnå?

Per Gustafsson OhlinLämna en kommentar

FED har höjt räntan tio gånger sedan 1,5 år tillbaka, från 0,25% i december 2021 till spannet 5,25% i maj 2023. Detta är den högsta räntan sedan september 2007. FED har höjt räntan för att bekämpa inflationen och balansera riskerna från en global finanskris.

FED har signalerat att de kan pausa räntehöjningarna efter den senaste höjningen med 25 punkter till 5%-5,25% i maj 2023. Detta var den tionde höjningen på lite över ett år. FED har tagit bort meningen i sitt uttalande som sa att ”kommittén förväntar sig att ytterligare några räntehöjningar kan vara lämpliga” för att nå inflationsmålet på 2%. FED:s ordförande Jerome Powell sa att ”ett beslut om en paus fattades inte idag” men noterade att ändringen i uttalandets språk kring framtida räntehöjningar var ”betydelsefull”.

FED:s inflationsmål är att hålla inflationen på 2 procent i genomsnitt. Detta är viktigt för att upprätthålla prisstabilitet och maximera sysselsättningen, som är FED:s dubbla mandat. Om inflationen är för hög kan det leda till minskad köpkraft och osäkerhet för konsumenter och företag. Om inflationen är för låg kan det leda till deflation, vilket innebär att priserna sjunker och skulder ökar i reala termer. Det kan också göra det svårare för FED att stimulera ekonomin genom att sänka räntan, eftersom räntan inte kan bli lägre än noll. Genom att sikta på en inflation på 2 procent vill FED skapa en buffert mot deflation och ge sig själv mer utrymme att agera vid en lågkonjunktur.

Hur stor räntehöjning klarar de svenska hushållen?

Per Gustafsson OhlinLämna en kommentar

@for_ever_going ställde rubricerad fråga och det inspirerade mig att göra en fortsättning på förra inlägget. Det finns ingen entydig svar på hur stor räntehöjning de svenska hushållen klarar, eftersom det beror på flera faktorer som inkomst, skulder, sparande och utgifter. Men enligt olika undersökningar som gjorts av Sifo, Bjurfors och Nordea, klarar de flesta av svenskarna av en räntehöjning på cirka 4–5 procent, inte större än så. Dock angav cirka 1 av 10 personer att de skulle få det svårt att få ihop ekonomin om räntan höjdes mer än 3 procent. Bland de unga, som oftare är hårt belånade i förhållande till sin inkomst, uppger var femte person att de inte skulle ha råd att bo kvar om räntan på bolånet skulle stiga till 5 procent. Det är därför viktigt att se över sina lånevillkor och ha en buffert för oförutsedda utgifter. Det är också bra att pruta på räntan eller binda den om man vill vara säker på vad man kommer betala på längre sikt.

Hur påverkar höga räntor hushållens konsumtion och BNP?

Per Gustafsson Ohlin2 kommentarer

Höga räntor påverkar hushållens konsumtion och BNP på flera sätt. För det första minskar hushållens disponibla inkomster när de får högre ränteutgifter på sina lån. Det gäller särskilt för svenska hushåll som har höga skulder och korta räntebindningstider. För det andra kan höga räntor leda till lägre bostadspriser och därmed lägre förmögenhet för hushållen som äger sina bostäder. Det kan i sin tur minska deras konsumtionsbenägenhet. För det tredje kan höga räntor öka hushållens sparande eftersom de får en högre avkastning på sina tillgångar. Det kan också göra dem mer försiktiga inför framtiden. För det fjärde kan höga räntor påverka hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen och deras inkomster. Om hushållen tror att räntorna kommer att stiga ytterligare eller att konjunkturen kommer att försämras kan de dra ner på sin konsumtion redan idag. Allt detta innebär att höga räntor kan ha en negativ effekt på hushållens konsumtion, som utgör ungefär 50 procent av BNP i Sverige. Om hushållen konsumerar mindre minskar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin, vilket i sin tur leder till lägre produktion, investeringar och sysselsättning. Det kan resultera i en lägre BNP-tillväxt eller till och med en recession, det vill säga två kvartal i rad med negativ BNP-tillväxt.

Bankerna skruvar upp ränteprognoserna

Per Gustafsson OhlinLämna en kommentar

Bankerna skruvar upp ränteförväntningarna efter det höga inflationsutfallet i januari. Swedbank förväntar sig att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter – Handelsbanken tror på 75 punkter- i april och ytterligare 25 punkter i juni, dvs till 3,75 procent. Den förra prognosen innebar höjningar med 25 punkter i april och juni. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka. Swedbank räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på knappt 4,5 procent till sommaren för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. De bundna bolåneräntorna beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer framöver.

Min aktievecka 8 – rapporter, utdelning, inflationssiffror, ränteprotokoll och KI-barometer

Per Gustafsson OhlinLämna en kommentar

Rapportsäsongen går in på refrängen, jag har tre innehav som rapporterar och en utdelning. Imorgon kl 8:00 får vi Sveriges inflationssiffror för januari och under veckan kommer även siffror från flera europeiska länder. Den svenska inflationen förväntas bromsa till 9,2% mot 10,6% i december. På måndag släpps riksbankens protokoll från senaste räntebesluten och på onsdag släpps FED:s protokoll. Det är ingen tvekan om att det är FED:s protokoll som sätter stämningen på börserna. Marknaden kommer att leta efter hökaktiga signaler om skärpta räntebanor. Det finns risk för kortsiktiga rekyler i skenet av detta. På fredag får vi KI-barometern för februari. Veckan avslutas med en hemsk påminnelse; årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina. Det råder delade meningar om Rysslands ekonomi är nära en kollaps p g a alla sanktioner.