kreditbetyg

Min aktievecka 21, sänkt kreditbetyg för USA, men positiva indikatorer och trender

Per G OhlinLämna en kommentar

Tullar och handelsavtal har överskuggat det mesta och hittills har verkligheten inte kommit ikapp makrosiffrorna som fortfarande är ok. Nu väcks en ny oro till liv igen när Moody’s i fredags kväll meddelade att USA får sänkt kreditbetyg. USAs statskuld är ett problem och det är föga förvånande att kreditbetyget sänks.

Det finns en riska för att det här dämpar börshumöret och att det kan bli en del vinsthemtagningar. Eller är detta inprisat? Hur ser då indikatorerna ut?

Trots ovanstående ser indikatorerna positiva ut. CNNs F&G index har på tre veckor gått från skräck till Greed. Skräckindikatorn VIX har äntligen fallit under 20, vilket brukar ses som brytpunkten mellan normal och förhöjd volatilitet. Det europeiska Skräckindexet VSTOXX har varit på normalnivå i en hel månad.

Det vore önskvärt att den amerikanska 10-åringen faller, men det ser inte ut så när skuldoron ökar, inflationsrisk och ett Fed som avvaktar. Man kan fundera på hur Wall Street kan gå så bra när det ser så problematiskt ut för den underliggande ekonomin.

I europa ser det bättre ut med lättad skuldbroms i Tyskland med satsningar på infrastruktur och försvar.

CNN:s Fear & Greed index, Greed 71(62)

VIX (S&P500, 30dgr) normal 17,24(21,90)

Den amerikanska 10-årsräntan 4,48%(4,31%)

VSTOXX (Eurostoxx50, 30 dgr) normal 16,36(20,50)

Samtliga index är i positiv trend på MA20 med tyska DAX i täten på MA200. På den korta trenden är det Nasdaq100 som toppar efter en uppåtrekyl för techbolagen i USA. Nu är det dags att Stockholmsindexen glider över sitt MA200, kanske det händer de kommande dagarna.

Rapporterna börjar glesna och nästa vecka är det bara Lagercrantz som öppnar böckerna. Aktien har stigit ca 20% den senaste månaden och värderingen är hög så det kommer att krävas en bra rapport. Vi hoppas naturligtvis på ett rapportlyft.

Det är samma aktiegäng som trendtoppar som förra veckan med FlatexDegiro i topp följd av ClasOhlson, Storytel, Lagercrantz och Visa. Jag tycker att laguppställningen innehåller en bra mix av bolag som kan klara sig väl i en värld med tullar.

Bland ETF:Erna är det försvar, guld och infrastruktur som gått bäst i år. Jag släppte guldtrejden i tid eftersom guld-relaterat backat den senaste månaden, vilket är naturligt när riskviljan ökar och det sker en omallokering till aktier. Jag behåller de båda guld-relaterade etf:erna och är lång i en normalallokering.

I laget finns bara tre fonder och där är det behåll och zooma ut som gäller; Roburs Technology (+2353% sedan köp) och Transition fonder (+795%) och den första har ca 90% allokerat till USA-tech och den andra ca 70%. Sedan årsskiftet är det Spiltan Global fond investmentbolag som klarat sig bäst. Noterar att Technology stigit 20% den senaste månaden, vilket återspeglar återhämtningen i USA tech.

USA:s sänkta kreditbetyg sänkte börshumöret – flera innehav mot strömmen

Per G OhlinLämna en kommentar

Stockholmsbörsen föll tungt i börsöppningen efter beskedet att Fitch sänkt USA:s kreditbetyg vilket jag gjorde ett inlägg om tidigare idag. Börsen återhämtade sig något under men stängde negativt för fjärde dagen i rad. Ett gäng spelare i min laguppställning gick mot strömmen och medverkade till att portföljen stängde bättre än index. Det var framförallt Ependion, ABB och Lagercrantz som utmärkte sig, dessutom gick obligations-etf:erna bra. Det är lite oroande att Stockholm breda index fallit raskt ned mot sitt MA200d och är bara 0,6% över. Det återstår att se om indexet faller eller om det finns kraft att hämta stöd här. Jag gjorde inga köp eller sälj idag.

Ledartröjan idag går för andra dagen i rad till Ependion som stärker sin position som lagets supertrendare över sitt MA200. Två kom ABB som lyfte med hjälp av amerikanska sektorskollegan Emersons starka rapport. Lagercrantz gick bra utan direkta nyheter.

USA får sänkt kreditbetyg- Sverige finanser är starka i jämförelse men kronan försvagas

Per G OhlinLämna en kommentar

    Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte igår USA:s långsiktiga kreditbetyg till AA+ från högsta nivån AAA. Det sker efter att Fitch i maj satt kreditbetyget under övervakning för en eventuell nedgradering.

    Fitch anger flera skäl för nedgraderingen, bland annat:

    • Den förväntade försämringen av de offentliga finanserna under de kommande tre åren.
    • En hög och växande offentlig skuldbörda.
    • En urholkning av styrningen i förhållande till jämförbara länder med kreditbetygen AA och AAA under de senaste två decennierna, vilket har manifesterats i upprepade uppgörelser om skuldgränsen och beslut i sista minuten.

    USA:s finansminister Janet Yellen har starkt motsatt sig nedgraderingen och kallat den för ”godtycklig” och baserad på gammal information. Hon har också betonat att amerikanska statspapper fortfarande är världens främsta säkra och likvida tillgång och att USA:s ekonomi i grunden är stark.

    Men, det finns goda skäl för Fitch sänkning, enligt den senaste statistiken från USA:s finansdepartement uppgick den offentliga skulden till 28 480 miljarder dollar i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 127% av BNP, som var 22410 miljarder dollar i slutet av 2022.

    Detta är en historiskt hög nivå, som har ökat kraftigt under de senaste åren på grund av bland annat pandemin, stimulanspaket och skattesänkningar.

    USA:s skuldnivå har dock inte påverkat dess kreditbetyg hos alla ratinginstitut. Moody’s har behållit sin högsta betyg AAA för USA, medan S&P har sänkt betyget till AA+ redan 2011 och igår tillkom Fitch sänkning. En kreditbetygssänkning kan ha negativa konsekvenser för ett lands räntor, valuta och förtroende, men det beror också på hur marknaderna reagerar och hur andra länder står sig i jämförelse.

    Sverige i jämförelse

    Om vi jämför USA:s och Sveriges statsfinanser är caset Sverige fundamentalt mycket bättre. Enligt den senaste statistiken från Riksgälden uppgick den offentliga skulden till 1 265 miljarder kronor i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 24 procent av BNP, som var 5 300 miljarder kronor i slutet av 2022. Detta är en historiskt låg nivå, som har minskat stadigt under de senaste åren på grund av bland annat överskott i de offentliga finanserna, låga räntor och hög tillväxt.

    Sveriges skuldnivå har inte påverkat dess kreditbetyg hos något ratinginstitut. Sverige har behållit sin högsta betyg AAA hos alla tre stora institut: Moody’s, S&P och Fitch. Det beror på att Sverige har en stark ekonomisk position, en sund finanspolitik, en flexibel valutakurs och en välutvecklad institutionell ram.

    Kronan vs Dollarn

    Svenska valutan kan trots ovanstående försvagas gentemot dollarn av flera olika anledningar. USA:s ränteläge är högre än Sveriges, tillväxten är högre i USA, inflationen faller snabbare i USA och Sveriges handelsöverskott gentemot USA.

    Det finns också andra faktorer som kan påverka växelkursen mellan kronan och dollarn, till exempel politiska händelser, geopolitiska spänningar, spekulationer och förväntningar.