Sverige

Veckan framåt (v4) – bullish marknad möter tullhot som förändrar spelplanen

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v4) – bullish marknad möter tullhot som förändrar spelplanen

Vecka 4 | Januari 2026

Veckan inleds i ett ovanligt laddat marknadsläge. Fram till i fredags kväll präglades börsklimatet av bred riskaptit, låg volatilitet och tydlig trendstyrka. Samtidigt var positioneringen ansträngd och skyddet mot negativa överraskningar begränsat. Det är i detta sammanhang som helgens tullbesked från USA ska förstås.

Geopolitik: tullhot som förändrar spelplanen

Under helgen meddelade Donald Trump att USA från och med 1 februari inför 10-procentiga strafftullar mot Sverige och flera andra europeiska länder. Bakgrunden uppges vara Europas stöd till Grönland. I sommar ska tullarna enligt presidenten höjas till 25 procent och ligga kvar tills ett avtal om att låta USA köpa Grönland skrivs under.

De länder som omfattas är Sverige, Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna.

Marknadsmässigt är detta ett klassiskt exempel på en exogen politisk chock – inte för att marknaden var svag, utan för att den var oförsäkrad. Tajmingen är känslig: Europa befinner sig i ett konjunkturellt skört läge, samtidigt som investerarkollektivet just hade befäst en tydligt positiv grundsyn.

Sentimentet före chocken: optimism med låg beredskap

Inför helgen var signalbilden ovanligt samstämmig:

AAII-sentimentet visade nära 50 % bullish, årshögsta och klart över historiskt snitt Fear & Greed Index låg runt 62 (Greed) – förhöjd riskaptit, men ännu inte eufori Volatiliteten var låg, med både VIX och VSTOXX kring 16 Tekniskt låg de flesta större index tydligt över sina glidande medelvärden, med RSI ofta i intervallet 70–80 Räntemarknaden var stabil: USA:s tioåring runt 4,17 % utan stress- eller flyktsignaler

Sammantaget pekade detta på en marknad som var trendstark och bekväm, men också känslig för oväntade politiska utspel. Det fanns gott om riskvilja – men lite marginal för besvikelser.

USA: inflation, Fed och institutionell nerv

Veckan bjuder på flera tunga amerikanska hållpunkter:

PCE-inflation för oktober och november, Feds viktigaste inflationsmått Flash PMI, efter att regionala undersökningar redan pekat på ökat momentum 21 januari hålls muntliga förhandlingar i Trump vs Cook-målet, som kan belysa både anklagelserna mot Fed-chefen Lisa Cook och presidentens möjligheter att avsätta Fed-ledamöter utan saklig grund

På lördag går Fed dessutom in i tyst period inför januarmötet, vilket gör inkommande data extra betydelsefull för marknadens ränteförväntningar.

Euroområdet: sentimenttest under politisk press

I Europa domineras veckan av sentiment- och inflationsdata:

Flash PMI blir veckans viktigaste datapunkt, med särskilt fokus på tillverkningssektorn INSEE Business Climate (Frankrike) och konsumentförtroendet i euroområdet Tyska PPI-siffror och slutlig inflation för euroområdet i december ECB publicerar protokollet från decembermötet

Här blir frågan om mjukdata orkar stå emot den politiska osäkerheten – eller om tullhotet börjar påverka förtroendet snabbare än väntat.

Utsikter

Marknaden går in i veckan med en tydlig paradox:

Trenden är uppåt, men tryggheten är skadad.

Fokus skiftar nu från ”hur stark är uppgången?” till ”hur uthållig är riskaptiten när politiken kliver in?”. Volatiliteten riskerar att reprissättas upp, och reaktionerna på makrodata kan bli mer binära än under de senaste veckorna.

Kort sagt:

Det här är inte ett läge där optimismen försvinner över en natt – men det är ett läge där balans, selektivitet och disciplin blir viktigare än ren riskpåslagning.

Per G Ohlin / Privatinvesterare

USA får sänkt kreditbetyg- Sverige finanser är starka i jämförelse men kronan försvagas

Per G OhlinLämna en kommentar

    Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte igår USA:s långsiktiga kreditbetyg till AA+ från högsta nivån AAA. Det sker efter att Fitch i maj satt kreditbetyget under övervakning för en eventuell nedgradering.

    Fitch anger flera skäl för nedgraderingen, bland annat:

    • Den förväntade försämringen av de offentliga finanserna under de kommande tre åren.
    • En hög och växande offentlig skuldbörda.
    • En urholkning av styrningen i förhållande till jämförbara länder med kreditbetygen AA och AAA under de senaste två decennierna, vilket har manifesterats i upprepade uppgörelser om skuldgränsen och beslut i sista minuten.

    USA:s finansminister Janet Yellen har starkt motsatt sig nedgraderingen och kallat den för ”godtycklig” och baserad på gammal information. Hon har också betonat att amerikanska statspapper fortfarande är världens främsta säkra och likvida tillgång och att USA:s ekonomi i grunden är stark.

    Men, det finns goda skäl för Fitch sänkning, enligt den senaste statistiken från USA:s finansdepartement uppgick den offentliga skulden till 28 480 miljarder dollar i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 127% av BNP, som var 22410 miljarder dollar i slutet av 2022.

    Detta är en historiskt hög nivå, som har ökat kraftigt under de senaste åren på grund av bland annat pandemin, stimulanspaket och skattesänkningar.

    USA:s skuldnivå har dock inte påverkat dess kreditbetyg hos alla ratinginstitut. Moody’s har behållit sin högsta betyg AAA för USA, medan S&P har sänkt betyget till AA+ redan 2011 och igår tillkom Fitch sänkning. En kreditbetygssänkning kan ha negativa konsekvenser för ett lands räntor, valuta och förtroende, men det beror också på hur marknaderna reagerar och hur andra länder står sig i jämförelse.

    Sverige i jämförelse

    Om vi jämför USA:s och Sveriges statsfinanser är caset Sverige fundamentalt mycket bättre. Enligt den senaste statistiken från Riksgälden uppgick den offentliga skulden till 1 265 miljarder kronor i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 24 procent av BNP, som var 5 300 miljarder kronor i slutet av 2022. Detta är en historiskt låg nivå, som har minskat stadigt under de senaste åren på grund av bland annat överskott i de offentliga finanserna, låga räntor och hög tillväxt.

    Sveriges skuldnivå har inte påverkat dess kreditbetyg hos något ratinginstitut. Sverige har behållit sin högsta betyg AAA hos alla tre stora institut: Moody’s, S&P och Fitch. Det beror på att Sverige har en stark ekonomisk position, en sund finanspolitik, en flexibel valutakurs och en välutvecklad institutionell ram.

    Kronan vs Dollarn

    Svenska valutan kan trots ovanstående försvagas gentemot dollarn av flera olika anledningar. USA:s ränteläge är högre än Sveriges, tillväxten är högre i USA, inflationen faller snabbare i USA och Sveriges handelsöverskott gentemot USA.

    Det finns också andra faktorer som kan påverka växelkursen mellan kronan och dollarn, till exempel politiska händelser, geopolitiska spänningar, spekulationer och förväntningar.

    Konkurslavinen fortsätter – mjuklandning eller krasch

    Per G OhlinLämna en kommentar

    I spåren av inflation, räntehöjningar och kreditåtstramningar m m ökar antalet konkurser i Sverige lavinartat. I juli ökade antalet konkurser med 68% jämfört med samma period förra året och faktiska tal var det 588 konkurser. Hitills i år uppgår antalet konkurser till 4464 vilket är en ökning med 39%. Överrepresenterade branscher är restaurang- och byggnadsbranschen. Siffrorna är den hårda verkligheten i spåren av Riksbankens åtstramande penningpolitik för att få ned inflationen, men att inte göra något hade varit värre. Skenande priser hade skapat värre scenarier. Det är bara att hoppas att Riksbanken inte tar i för mycket och skapar en långvarig recession. Aktiemarknaden hoppas på en mjuklandning i ekonomin och tittar vi på makro i USA så ser det lovande ut med den fallande kärninflationen och en räntebana som snart pekar nedåt. Troligt är att den ekonomiska händelseutvecklingen i USA är en guidning för Sverige och Europa framåt och som investerare gäller det att se möjligheterna.

    Sverigeportföljen

    Per G OhlinLämna en kommentar

    Min Sverigeportfölj som den ser ut idag i mitten på januari 2022. Börsen har genomgått ett trendskifte och jag har överviktat i värdebolag, råvaror,  hälsovård och finans. Jag har gjort vinsthemtagningar i tillväxt och bolag med höga värderingar. I portföljen är det för närvarande 43 bolag, vilket jag hinner med eftersom jag arbetar heltid med portföljerna. Det är ett intresse som blivit en heltidssysselsättning. Jag lever på portföljernas tillväxt och utdelningar, men varken jag vill eller inte blir det en hel del swingtrading genom att det emellanåt är lämpligt att allokera om. Efter toppen den 4 januari har det duggat tätt mellan vinsthemtagningarna. Nu börjar rapportperioden och då hoppas jag plocka upp nya tillväxtbolag som blir vårens vinnare och kan leva i den nya makroekonomiska miljön med  inflation och räntor. Fördelen med nedåtkorrektionen som vi nu upplevt är att rapportvinnarna kommer att starta från en lägre nivå och chansen till bättre uppgångar blir större. Jag har även passat på att fylla på en hel del befintliga innehav som rasat sedan toppen den 4:e januari. Allt jag skriver i min blogg är egna åsikter och skall inte ses som någon form av rådgivning. Lycka till därute!

    Sverigeportföljen

    Per G OhlinLämna en kommentar

    Min Sverigeportfölj som den ser ut idag några dagar innan julafton. Jag  har under året gått från prio på förnyelsebar energi och serieförvärvare till en bra mix av både tillväxt och värde/utdelningsaktier samt preferens/D-aktier. Jag försvarar mig med att Sverigeportföljen har så många som 49 innehav med att jag jobbar heltid med mina portföljer och kan därför bevaka många bolag. Det är ett intresse som blivit en heltidssysselsättning. Tidigare när jag hade en anställning hade jag max 15 innehav, mer kunde jag inte ha koll på. Kommande dagar presenterar jag utlandsportföljen, ädelmetaller och ränteinvesteringar. Jag lever på portföljernas tillväxt och utdelningar, men varken jag vill eller inte blir det en hel del swingtrading genom att det emellanåt är lämpligt att allokera om. Vid rapportperioderna satsar jag på vinnare och däremellan kan det bli dippköp och omallokeringar pga macro- eller bolagshändelser. Det innebär att under rapportperioden köper jag på grönt och mellan perioderna köper jag på rött och säljer på grönt. Jag tar dock en mindre förlust när det krävs, lite minus kan bli mer minus. Jag har skippat kortsiktig trading och förhoppningsbolag. Den mesta tiden går nu åt till inläsning och analys av bolagen. Om någon säger att jag börjar närma mig eller redan har en ”gubbportfölj” blir jag glad. Jag tror att det är precis den strategin som gäller för 2022.  Men, jag utvärderar läget varje dag, inget i börsvärlden är skrivet i sten. Till sist, allt jag skriver i min blogg är egna åsikter och skall inte ses som någon form av rådgivning. Lycka till därute!