Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte igår USA:s långsiktiga kreditbetyg till AA+ från högsta nivån AAA. Det sker efter att Fitch i maj satt kreditbetyget under övervakning för en eventuell nedgradering.

Fitch anger flera skäl för nedgraderingen, bland annat:

• Den förväntade försämringen av de offentliga finanserna under de kommande tre åren.
• En hög och växande offentlig skuldbörda.
• En urholkning av styrningen i förhållande till jämförbara länder med kreditbetygen AA och AAA under de senaste två decennierna, vilket har manifesterats i upprepade uppgörelser om skuldgränsen och beslut i sista minuten.

USA:s finansminister Janet Yellen har starkt motsatt sig nedgraderingen och kallat den för ”godtycklig” och baserad på gammal information. Hon har också betonat att amerikanska statspapper fortfarande är världens främsta säkra och likvida tillgång och att USA:s ekonomi i grunden är stark.

Men, det finns goda skäl för Fitch sänkning, enligt den senaste statistiken från USA:s finansdepartement uppgick den offentliga skulden till 28 480 miljarder dollar i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 127% av BNP, som var 22410 miljarder dollar i slutet av 2022.

Detta är en historiskt hög nivå, som har ökat kraftigt under de senaste åren på grund av bland annat pandemin, stimulanspaket och skattesänkningar.

USA:s skuldnivå har dock inte påverkat dess kreditbetyg hos alla ratinginstitut. Moody’s har behållit sin högsta betyg AAA för USA, medan S&P har sänkt betyget till AA+ redan 2011 och igår tillkom Fitch sänkning. En kreditbetygssänkning kan ha negativa konsekvenser för ett lands räntor, valuta och förtroende, men det beror också på hur marknaderna reagerar och hur andra länder står sig i jämförelse.

Sverige i jämförelse

Om vi jämför USA:s och Sveriges statsfinanser är caset Sverige fundamentalt mycket bättre. Enligt den senaste statistiken från Riksgälden uppgick den offentliga skulden till 1 265 miljarder kronor i slutet av juni 2023. Det motsvarar ungefär 24 procent av BNP, som var 5 300 miljarder kronor i slutet av 2022. Detta är en historiskt låg nivå, som har minskat stadigt under de senaste åren på grund av bland annat överskott i de offentliga finanserna, låga räntor och hög tillväxt.

Sveriges skuldnivå har inte påverkat dess kreditbetyg hos något ratinginstitut. Sverige har behållit sin högsta betyg AAA hos alla tre stora institut: Moody’s, S&P och Fitch. Det beror på att Sverige har en stark ekonomisk position, en sund finanspolitik, en flexibel valutakurs och en välutvecklad institutionell ram.

Kronan vs Dollarn

Svenska valutan kan trots ovanstående försvagas gentemot dollarn av flera olika anledningar. USA:s ränteläge är högre än Sveriges, tillväxten är högre i USA, inflationen faller snabbare i USA och Sveriges handelsöverskott gentemot USA.

Det finns också andra faktorer som kan påverka växelkursen mellan kronan och dollarn, till exempel politiska händelser, geopolitiska spänningar, spekulationer och förväntningar.