Idag har jag gjort ett exempel på hur en resultaträkning är uppbyggd. Det finns en logik i uppställningen och vilka nyckeltal som kan hämtas. Exemplet innehåller fiktiva siffror och är förenklad, men är en bra checklista när jag skall tolka en skarp resultaträkning.
- När du köper en aktie, köper du en del i koncernen. Perioden är år 2019.
- Nettoomsättning är exkl moms. Avser de intäkter för de varor/tjänster som sålts under perioden.
- Kostnader för de varor som blev sålda under perioden. Kostnaden för varor som inte blev sålda finns i varulagret som återfinns i Balansräkningen.
- Med hjälp av Bruttoresultatet kan vi räkna ut Bruttoarginalen.
- Alla kostnader som inte är hänförliga till produktionen för de varor/tjänser som blev sålda, försäljning, administration, forskning och utveckling, avskrivningar m m.
- Rörelseresultatet. EBIT, Earnings Before Interest & Taxes. Med hjälp av Rörelseresultatet får vi fram Rörelsemarginalen.
- Ränteintäkter på likvida medel, placeringar och liknande.
- Räntekostnader för lån m m.
- Bokslutsdisposititoner.
- Resultat före skatt. (EBT, Earnings Before Taxes).
- I exemplet är det räknat på 20% bolagsskatt, kan variera mellan länder och över tiden.
- På sista raden ser vi Årets resultat/Vinsten.
- ROE (ReturnOnEquity) = Årets resultat/Eget kapital
- ROA (ReturnOnAsset) = 160/Totala tillgångar
- P/E-talet talar om vad jag betalar för aktiepris i förhållande till hur mycket vinst per aktie. Det som gör PEG-talet användbart är att man lägger på tillväxten i vinsten.
- P/S-talet. För att räkna ut ett företags P/S-tal delar du aktiens pris med bolagets omsättning per aktie.
- I exemplet antar vi att aktiepriset är 10 kr.