Här har jag gjort ett exempel på hur en resultaträkning är uppbyggd. Det finns en logik i uppställningen och vilka nyckeltal som kan hämtas. Exemplet innehåller fiktiva siffror och är förenklad, men är en bra checklista när jag skall tolka en skarp resultaträkning.
När du köper en aktie, köper du en del i koncernen. Perioden är år 2019.
Nettoomsättning är exkl moms. Avser de intäkter för de varor/tjänster som sålts under perioden.
Kostnader för de varor som blev sålda under perioden. Kostnaden för varor som inte blev sålda finns i varulagret som återfinns i Balansräkningen.
Med hjälp av Bruttoresultatet kan vi räkna ut Bruttoarginalen.
Alla kostnader som inte är hänförliga till produktionen för de varor/tjänser som blev sålda, försäljning, administration, forskning och utveckling, avskrivningar m m.
Rörelseresultatet. EBIT, Earnings Before Interest & Taxes. Med hjälp av Rörelseresultatet får vi fram Rörelsemarginalen.
Ränteintäkter på likvida medel, placeringar och liknande.
Räntekostnader för lån m m.
Bokslutsdisposititoner.
Resultat före skatt. (EBT, Earnings Before Taxes).
I exemplet är det räknat på 20% bolagsskatt, kan variera mellan länder och över tiden.
I min portfölj har jag en hel del aktier med tillgångar som banker och investmentbolag. Hur värderar man aktier med tillgångar? Banker, investmentbolag och fastighetsaktier.
Det är bra att förhålla sig sig till ett antal checklistor vid aktieköp. Avstämningen varierar själklart beroende på vilken fas bolaget befinner sig i och bransch. Är det ett förhoppnings-, tillväxt- eller ett moget bolag? Sedan finns det branschspecifika nyckeltal för investment- och fastighetsbolag och banker att ta hänsyn till. Till detta kan det ibland vara aktuellt att känna av marknads- och börsläget. I detta inlägg förklarar jag inte nyckeltal m m, istället länkar jag till tidigare inlägg.
Det är viktigt att förstå balansräkningen för att bilda sig en uppfattning om ett bolags tillgångar, skulder och förstå riskerna. Balansräkningen är en ögonblicksbild, dvs vad det bokförda värdet är den angivna dagen.
På balansräkningens vänstersidan redovisas tillgångarna och på högersidan skulderna. På tillgångssidan ser vi vad bolaget består av och på skuldsidan hur tillgångarna finansieras.
Längst upp på tillgångssidan ser vi anläggningstillgångarna och de är uppdelade på immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Storleken på dessa tillgångar varierar beroende på vilken typ av bolag det är. Ett konsultföretag har mer immateriella tillgångar då kompetensen är en viktig del. Ett produktionsföretag har mer materiella tillgångar och bankernas största tillgångar är finansiella. I detta fiktiva exempel kan vi konstatera att balansräkningen avser ett producerande bolag då vi har mest materiella tillgångar. När en tillgång behöver skrivas upp- eller ned syns det i resultaträkningen och påverkar årets resultat.
I nedre delen på tillgångssidan redovisas omsättningstillgångarna som primärt är varulager, kassa o fordringar. Kassa o varulager skall finnas på en effektiv nivå så att man kan möta kommande utbetalningar och efterfrågan på bolagets produkter.
När vi tittar på balansräkningens högra sida ser vi hur de totala tillgångarna har finansierats. Längst upp har vi Eget kapital som består av tidigare vinster och aktiekapital.
Nedanför redovisas långfristiga och kortsiktiga skulder. Räntebärande skulder är bra att hålla reda på eftersom bolaget betalar extern ränta på dessa lån.
Kortfristiga skulder består primärt av leverantörsskulder och skatteskulder som skall betalas i närtid.
Med hjälp av balansräkningen kan vi få fram en del nyckeltal för att bedöma risker och stabiliteten i ett bolag.
Under balansräkningen ser du nyckeltalet P/Ek som på engelska kallas för P/B (Price/Book value). Talet mäter hur mycket man betalar för bokföringsposten eget kapital i bolaget. För att se hur mycket eget kapital varje aktie har representerat i företaget så delar man eget kapital på antalet utstående aktier. I exemplet är eget kapital 2000 miljoner kr som delas antal akter som här här 100 miljoner, vilket blir 20 kr. 10/20=0.5. Du betalar betalar 50 öre för 1 krona. I vårt exempel får du mer än vad du betalar för. Likt andra pris-nyckeltal så är teoretiskt sett ett lågt P/Ek tal attraktivt då det innebär att vi får köpa det egna kapitalet billigt.
För de övriga nyckeltalen under balansräkningen är det lätt att se var jag har hämta värdena med hjälp av siffrornas färgmarkeringar.
Soliditeten som är eget kapital i förhållande till den totala tillgångsmassan säger något om risken i bolaget. Ju högre soliditet desto stabilare bolag.
Skuldsättningsgraden visar hur mycket de räntebärande skulderna i förhållande till eget kapital. En för hög andel här gör bolaget sårbart för sämre tider och kreditgivarna kan sätta press på bolaget.
Likviditeten i förhållande till kortfristiga skulder visar hur beredskapen är för de kostnader som skall betalas i närtid. Är de likvida medlen 2% eller mer så kan man säga att bolaget har bra beredskap för dessa kostnader.
Ju mer ett bolag har på tillgångssidan och i eget kapital desto stabilare är företaget. Så är det ofta för större bolag som funnits med ett tag och har en god marknadsandel. I tillväxtföretag finns det ofta en högre skuldsättning för att få en hävstång mot nya marknader med en produkt som förhoppningsvis har potential. I Aktieportföljen finns mest större bolag, men även några tillväxtbolag och t o m utvecklingsbolag. Med utvecklingsbolag mer jag ett företag som ännu inte har en färdig produkt på marknaden. Basen i en portfölj bör bestå av större etablerade bolag och som grädde på moset kan den även innehålla tillväxtbolag och t o m en liten del utvecklingsbolag. Det är bland tillväxt- och utvecklingsbolagen som den största potentialen finns för att aktiepriserna skall stiga, men samtidigt innebär ägande i dessa företag en större risk, det kan ju hända att företaget inte lyckas med sitt koncept.
Idag har jag gjort ett exempel på hur en resultaträkning är uppbyggd. Det finns en logik i uppställningen och vilka nyckeltal som kan hämtas. Exemplet innehåller fiktiva siffror och är förenklad, men är en bra checklista när jag skall tolka en skarp resultaträkning.
När du köper en aktie, köper du en del i koncernen. Perioden är år 2019.
Nettoomsättning är exkl moms. Avser de intäkter för de varor/tjänster som sålts under perioden.
Kostnader för de varor som blev sålda under perioden. Kostnaden för varor som inte blev sålda finns i varulagret som återfinns i Balansräkningen.
Med hjälp av Bruttoresultatet kan vi räkna ut Bruttoarginalen.
Alla kostnader som inte är hänförliga till produktionen för de varor/tjänser som blev sålda, försäljning, administration, forskning och utveckling, avskrivningar m m.
Rörelseresultatet. EBIT, Earnings Before Interest & Taxes. Med hjälp av Rörelseresultatet får vi fram Rörelsemarginalen.
Ränteintäkter på likvida medel, placeringar och liknande.
Räntekostnader för lån m m.
Bokslutsdisposititoner.
Resultat före skatt. (EBT, Earnings Before Taxes).
I exemplet är det räknat på 20% bolagsskatt, kan variera mellan länder och över tiden.
Warren Buffett är förmodligen det mest kända namnet i investeringskretsar med fantastisk börsavkastning och lång erfarenhet. Det finns en indikator som han själv använder och lär ha kallat: ”The best single measure of where valuations stand at any given moment”. Indikatorn kallas numera för ”Buffett-indikatorn” liknar det populära P/E talet, fast på applicerat på hela marknaden.
Buffetindikatorn är en helhetsindikator för länder för att se om landets börs är över- eller undervärderad i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP).
Buffet-indikatorn=Landets totala börsvärde i relation till BNP.
Buffetindikatorns indikator signalerar att börsen är övervärderad vid 140% och undervärderad vid 60%. När börsen närmar sig dessa brytpunkter ökar sannolikheten för en nedgång respektive uppgång.
Buffet-indikatorn, källa:Gurufocus
År 2000 var Sveriges börsvärdet högre än BNP. Sedan kom IT-kraschen börsen föll rejält. När börsen sedan bröt 60% nivån kom därefter en uppgång. Samma sak hände vid finanskrisen 2008 som följdes av en uppåtgående trend fram till 2017 då börsen vände nedåt efter att ha passerat brytpunkten vid 140%.
Under 2018 hade börsen en bra period under framförallt sensommaren, juli och augusti, men totalt sett slutade All Share på minus 7,7 procent för året. 2019 var utvecklingen starkt positiv igen då All Share steg med nära 30 procent. Enligt Buffet-indikatorn var börsen tydligt övervärderad innan Corona-krisen. Den 20 januari 2020 visade indikatorn 154% och sedan slog coronakrisen hårt mot världens börser. Under mars föll Stockholmsbörsen kraftigt. Den 6 april har indikatorn gått ned till 119%, vilket motsvarar det relativa medelvärdet för indikatorn de senaste 8 åren. För närvarande råder stor osäkerhet med Björnmarknad, men förr eller senare när Corona-epidemin är under kontroll och börsen har prisat in sig kan en rekyl uppåt förväntas. Förhoppningsvis behöver vi inte se en nedgång till att börsvärdet motsvarar endast 60% av BNP innan det vänder där börsen var och vände 2008.
Buffetindikatorn ger en relativ uppfattning om hur värderingen av en börs är i förhållande till landets ekonomi. När börsen är lågt värderad efter en längre nedgång är Buffetindikatorn en nykter indikator. Efter en längre uppgång med eufori kan indikatorn visa om börsen är övervärderad i förhållande till BNP och att det kan finnas en ökad sannolikhet för att det kommer att vända nedåt.
Diagrammet ovan är hämtade från Gurufocus. Buffet-indikatorns kan följas interaktivt på deras hemsida.
Jag har tidigare skrivit om hur man värderar aktier med tillgångar. I dagens blogg vänder jag på steken och tittar på skuldsidan. I en normal marknad säger oftast inte skuldsättningen något om potentialen uppåt, men skuldsättningen ger en uppfattning om risken och fallhöjden med bolaget.
Dessa tre nyckeltal är bra att ha med för att få en helhetsbild kring bolagens skuldsättning.
Nettoskuld = Räntebärande skulder – kassa/Tillgångarna i balansräkningen.
Skuldsättning = Alla skulder (räntebärande, skatteskulder, avsättningar m m) /Eget kapital
Soliditet = Eget kapital /Tillgångarna i balansräkningen
De här tre nyckeltalen kompletterar varandra tillsammans för att få en helhetsbild kring skuldsättningen. De flesta företag har en skuld, men ju högre skuld, ju högre risk. I ett normalläge säger inte skulden någonting om potentialen uppåt för aktiekursen, men något om risken och fallhöjden. I nuläget med Coronakrisen blir det väldigt påtagligt. Ju lägre skuldsättning, desto bättre förmåga att hantera minskade intäkter. Så håll på skulderna.
P g a börsraset blir direktavkastningarna relativt sett högre än normalt. En del sparare oroar sig för att inställda utdelningar, men enligt flera experter så skall det mycket till för att de större bolagen skall ställa in utdelningarna. Scandic hotels, BE Group, Fenix outdoor och Pandox har dock meddelat att de ställer in sin utdelningar. Även om ett bolag inte ställer in utdelning är det ett praktiskt problem att kunna genomföra en stämma i rådande situation, vilket kan försena utdelningar.
Nordea löser situationen på ett föredömligt sätt. Aktieägare kan följa stämman via en direktsändning och utöva sin rösträtt via en centraliserad fullmaktstjänst, istället för att närvara fysiskt på stämman.
Ett bolag som har ett positivt kassaflöde kan använda pengarna till utdelning eller stärka balansräkningen samt t ex klara av en generell ekonomisk nedgång som nu händer i coronavirusets spår. Bolagen skall redovisa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning och balansräkningen diskuteras ofta, men inte kassaflödesanalysen. Vill vi veta om bolaget generar pengar och få en helhetsbild på hur det fria kassaflödet ser ut får vi titta i kassaflödesanalysen. Oavsett om kassaflödet är negativt eller positivt är det bra att förstå varför.
Kassaflödesanalysen består av tre delar, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsdelen.
I den löpande verksamheten ingår intäkter från försäljning av varor och tjänster, kostnader, skatter och räntor samt avskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar är inte faktiska kostnader idag, så dessa tar man tillbaka och får då fram det renodlade kassaflödet från den löpande verksamheten. Redan här kan man se om företaget generera pengar av egen kraft eller inte.
I investeringsverksamheten kan man se hur företaget har investerat i maskiner och andra tillgångar för att förädla verksamheten.
I finansieringsdelen kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagning av lån påverkar kassaflödet.
Med andra ord är det fria kassaflödet den löpande verksamhetens faktiska kostnader och intäkter minus investeringsverksamheten. I finansieringsdelen så kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagna lån påverkar det fria kassaflödet.
Det fria kassaflödet kan vara negativt eller positivt av olika anledningar som kan vara bra eller inte bra. Ett företag kan genomföra större investeringar och det är oftast bra och en förutsättning för att kunna vara konkurrenskraftig i framtiden. Det är naturligtvis negativt om man inte lyckas skapa positivt kassaflöde från den löpande verksamheten och på sikt är det en förutsättning för att överleva. Oavsett om vi tittar på ett mogna bolag, tillväxt- eller utvecklingsbolag är det bra att kunna studera det fria kassaflödet och förstå varför kassaflödet är negativt eller positivt.
Vill vi jämföra företag kan vi sätta det fria kassaflödet i relation till både börsvärdet och enterprise value, den senare för att fånga in eventuell nettoskuldsättning. Enterprise value är ju börsvärde plus nettoskuldsättning. Då får vi fram ett nyckeltal som heter Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield). Skiljer resultaten sig åt, beroende på om vi sätter kassaflödet i relation till börsvärdet eller enterprise value, då finns det en skuldsättning som bör kollas upp. Ju högre tal, desto bättre, då genererar företaget pengar till utdelningar, amorteringar och framtida investeringar m m.
Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield)=Fritt kassaflöde/Börsvärde (och även enterprise value). Det här är även ett av de få nyckeltal som i viss mån är applicerbar över branschgränserna.
När jag studerar tillväxtaktier, morgondagens vinnare, så lägger jag stor vikt vid omsättningen. Då är det bra att sätta aktiepriset i relation till omsättningen. Här är framförallt två nyckeltal användbara.
EV/S, Enterprise value/försäljningen. Kanske ett litet vassare nyckeltal. Du tar även med nettoskuldsättningen (Entreprise value (börsvärde + alla skulder – kassan) i förhållande till försäljningen. Nyckeltalet påminner om P/S-talet men det tar även med företagets skulder i beräkningen, vilket inte P/S-talet gör.
Använd gärna båda i kombination. Ofta ger det liknande resultat, men får du ett lågt P/S tal och ett högre EV/S, då är det ett skulddrivet företag, då finns det ytterligare farhågor du bör ha med.
Teoretiskt är låga värden bra, men å andra sidan kan marknaden ha räknat ut bolaget om det inte finns några förväntningar. Högt är dyrt, men är det så att marknaden tror på bolaget och ha goda framtidsutsikter kan det vara värt att betala mer idag. Så fundera på om bolaget är billigt eller om det är låg förväntan på bolaget, vice versa. Ett företag som har hög förväntan och lever upp till det driver också upp aktiepriset. Ofta är det även höga P/E tal för dessa företag.
Aktieportföljen 