Handla med volatilitet

Bollinger band mäter standardavvikelser för att upptäcka stora och små rörelser. Bollinger modellen är en modell som tillåter användaren att jämföra volatiliteten och kursnivåer över en tidsperiod. Modellen består av tre grafer.

  • Ett enkelt glidande medelvärde i mitten.
  • Ett övre band (det glidande medelvärdet + 2 standard avvikelse)
  • Ett undre band (det glidande medelvärdet – 2 standard avvikelse)

Eftersom standardavvikelsen är ett mått på volatilitet, justerar Bollinger banden sig efter glidande medelvärdet, dvs rådande marknadsförhållanden. De vidgar sig under volatila marknadsförhållanden och drar ihop sig under minder volatila perioder (konsolidering).

Bollinger band visas grafiskt tillsammans med en tredje linje. Den är det glidande medelvärdet. Perioden för denna kan variera, 10 dagar för kort trading och 20 för den lite längre (3 mån), 50 dagar används för det långa perspektivet.

Hur tolkar vi Bollinger bandet?

Sök efter köptillfällen när kursen ligger vid det undre bandet (breakout i undre bandet, översålt), och sök efter säljtillfällen när kursen ligger runt det övre (breakout i övre bandet, överköpt).

Kraftiga rörelser tenderar att inträffa efter att banden har dragits ihop mot det glidande medelvärdet.

Toppar och bottnar utanför banden, som följs av toppar och bottnar innanför banden indikerar ett omslag i trenden.

En rörelse utanför banden tyder på en fortsättning av trenden.

Ett styrketecken visas när en aktie ligger och slå i underkant av sitt övre band.

En vändning i kursutvecklingen, alternativt en konsolidering sker ofta inte förrän de övre bollingerbanden har brutits ett par gånger.

Det är viktigt att tänka på att Bollinger band inte kan ge köp eller säljsignaler på egen hand. De måste kombineras med någon annan indikator. Ett förslag är att använda Bollinger band tillsammans med RSI eftersom när kursen når ett av banden betyder det en av två saker. Det kan betyda att trenden fortsätter eller det kan betyda att en motsatt reaktion är på väg.

Kombinerat med RSI får man en kraftfull indikator som visar på överköpta eller översålda förhållanden.

Mina checklistor vid aktieköp

Det är bra att förhålla sig sig till ett antal checklistor vid aktieköp. Avstämningen varierar själklart beroende på vilken fas bolaget befinner sig i och bransch. Är det ett förhoppnings-, tillväxt- eller ett moget bolag? Sedan finns det branschspecifika nyckeltal för investment- och fastighetsbolag och banker att ta hänsyn till. Till detta kan det ibland vara aktuellt att känna av marknads- och börsläget. I detta inlägg förklarar jag inte nyckeltal m m, istället länkar jag till tidigare inlägg.

Förhoppningsbolag

  • Kassaflöde, positivt
  • P/S, positivt
  • Trigger, vad gör bolaget?
  • Tillväxt i marknaden
  • Ok med nyemission
  • Ägare med kapital

Tillväxtaktier

Utdelningsaktier

För aktier med tillgångar, som ofta tillhör kategorin utdelningsaktier, men ibland även tillväxtaktier, finns ytterligare några punkter att checka av:

Banker

  • P/E
  • K/I, effektiviteten
  • P/B, under 1, då betalar du mindre än vad du får

Investmentbolag

Fastighetsaktier

Förutom att checka av företaget är det ibland aktuellt att lägga på ett marknadsfilter och kolla börsläget.

Marknadsfilter

  • Positiv trend, kursen högre än MA200
  • Kortsiktigt köpläge, RSI 30

Börsläget

  • Bullmarknad, OMX30 högre än MA12
  • Högkonjuktur, positivt BNP-gap
  • Buffett indikator, under 120%

Rockader i aktieportföljens innehav av investmentbolag

Aktieportföljen innehåller fyra investment bolag, Investor, Kinnevik, Lundbergföretagen och Öresund.

InvestmentbolagKursutveckling
från årsskiftet
Substansvärde förändring
från årsskiftet
Lundbergföretagen2%-14%
Investor-8%-8%
Bure-17%-19%
Kinnevik-18%-2%
Öresund-21%-27%
Källa: Ibindex

Ibindex redovisas det beräknade substansvärdet fram tills nu. Det är intressant att se hur aktiepriset har följt förändringen i substansvärdet. Är kursuppgången eller kursfallet motiverat?

För Öresunds del är kursnedgången på -21% motiverad då substansvärdet har förändrats ungefär lika mycket.

Kinneviks nedgång i aktiepriset är inte lika befogad. Kinneviks aktie har tappat -18%, men det underliggande värdet på Kinneviks tillgångar är bara ner -2%.

Mest överprisad är Lundbergs där aktien gått upp 2% men substansvärdet är ner ca -14%.

InvestmentbolagSubstansrabatt/Premie nu
Kinnevik26%
Investor19%
Bure-8%
Öresund-9%
Lundbergföretagen -21%
Källa: Ibindex

Det är också värt att kolla på vad är faktiskt skillnaden mellan aktiekurs och substansvärde idag, det vi kallar för substansrabatt eller premie. 

Mest rabatt erhålls via Kinnevik och Investor medan Lundberg handlas till en stor premie.

Med anledning av detta har jag idag sålt hela innehavet av Lundbergföretagen. Aktien har haft en mycket bra utveckling sedan köp på hela 27%.

Det ökade kassaflödet p g a försäljningen av Lundbergs kommer troligen att investeras i andra investmentbolag för att behålla branschviktningen i portföljen. Ett bra köp hade varit Investor, men samtidigt är den aktien det största innehavet i portföljen.

Kinnevik meddelade 2019 att de kommer att upphöra med ordinarie kontantutdelningar och i stället betala ut överskottskapital som genereras från investeringsverksamheten i form av extra utdelning. Utdelningen är en viktig del om man köper aktien ur det perspektivet. Men man får se till helhetsperspektivet vad de delar ut både kontanter och i aktier och för mig är det helhetsavkastningen som är det viktiga, inte årsavkastningen. Det är den affärsmodell Kinnevik går in i nu och då kommer vi också att ställa höga krav på att de levererar på det.

Ett annat investmentbolag som jag tittar på är Industrivärden som just nu säljs med en rabatt på 12% i förhållande till substansvärdet. Kursutvecklingen sedan årsskiftet är ca 14% och substansvärdet har fallit med ca 18%.

Investor, Kinnevik och Industrivärden ger inte samma fastighetsexponering som Lundbergs, men det är sannolikt inte en nackdel de närmaste åren. De handlas dessutom med substansrabatt och framstår därför som ett bra alternativ till Lundbergs i dagsläget.

Tolka kassaflödet

I företagens årsredovisningar är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys obligatoriska delar. Resultaträkningen visar intäkter och kostnader och Balansräkningen visar tillgångar och skulder, men vad visar Kassaflödesanalysen och hur tolkar vi den? I kassaflödet ser vi betalningsströmmar under en viss period. Det skulle kunna uttryckas som att kassaflödesanalysen visar förändringen i kassaflödet ”mellan två balansräkningar” eller ”från en ögonblicksbild till en annan”. Kassaflödet är bra att titta på för att se att det finns en bra balans mellan verksamhetens resultat, investeringar och finansiering.

En kassaflödesanalys visar de kapitalflöden som rör sig inom företaget och företagets förmåga överleva och därmed även dess förmåga att skuldsätta sig. Denna information kan i sin tur fungera som ett sätt att värdera företag.

Det kassaflödesanalysen visar är dels vilka kontanta medel verksamheten tjänat in, men också hur dessa medel tillförts, det vill säga om de till exempel kommer från försäljning av företagets produkter eller dess anläggningstillgångar. Kassaflödesanalysen talar också om varifrån kontanta medel kommer; externt, långivare eller ägare. Det går att utläsa om företaget behöver ta upp lån för att betala utdelning, samt visar förändringen i likvida medel uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansieringsdelen.

Från Resultaträkningen hämtar vi Rörelseresultatet och här tar vi bort avskrivningar som är en fiktiv kostnad. Avskrivningar är en värdeminskning som fördelas på ett visst antal år avseende investeringar som redan betalats. Avskrivningarna påverkar därför inte årets kassaflöde.

I exemplet konstateras att kassaflödet från verksamheten är positivt och företaget generar pengar. Vid ett negativt flöde bränner företaget pengar och kan inte överleva på sikt. I kassaflödet från den löpande verksamheten är det viktigt att flödet är positivt så att det finns utrymme för investeringar, amorteringar, utdelningar m m som specificeras i kassaflödesanalysens investerings- och finansieringsdelar. I investeringsdelen kan vi se hur företaget investerar och säljer anläggningstillgångar. Sista delen är finansieringsdelen där vi kan se nyemissioner, upptagning av lån, amorteringar och utdelningar. Det är viktigt att det är en bra balans mellan dessa tre delar.

Summerar vi de tre delarna i exemplet konstaterar vi att kassaflödet är positivt (55+20-70=5) I exemplet konstateras att likvida medel ökar med 5 miljoner. Ifrån förra årets balansräkning hämtar likvida medel vid årets början (195) och summerar med årets kassaflöde (195+5) och får fram att likvida medel vid året slut är 200 miljoner kronor.

Med hjälp av kassaflödesanalysen kan vi räkna ut; Fritt kassaflöde (FCF), den löpande verksamheten – investeringsverksamheten. Vi ser hur mycket fritt kassaflöde finns kvar för att finansiera återbetalning av lån och ge aktieägarna utdelning samt förmåga att ta nya lån. Nu kan vi även mäta Utdelningen i förhållande till det fria kassaflödet.

Se även ”Kassaflödet, är det något att ha koll på

Tolka Balansräkningen

Det är viktigt att förstå balansräkningen för att bilda sig en uppfattning om ett bolags tillgångar, skulder och förstå riskerna. Balansräkningen är en ögonblicksbild, dvs vad det bokförda värdet är den angivna dagen.

På balansräkningens vänstersidan redovisas tillgångarna och på högersidan skulderna. På tillgångssidan ser vi vad bolaget består av och på skuldsidan hur tillgångarna finansieras.

Längst upp på tillgångssidan ser vi anläggningstillgångarna och de är uppdelade på immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Storleken på dessa tillgångar varierar beroende på vilken typ av bolag det är. Ett konsultföretag har mer immateriella tillgångar då kompetensen är en viktig del. Ett produktionsföretag har mer materiella tillgångar och bankernas största tillgångar är finansiella. I detta fiktiva exempel kan vi konstatera att balansräkningen avser ett producerande bolag då vi har mest materiella tillgångar. När en tillgång behöver skrivas upp- eller ned syns det i resultaträkningen och påverkar årets resultat.

I nedre delen på tillgångssidan redovisas omsättningstillgångarna som primärt är varulager, kassa o fordringar. Kassa o varulager skall finnas på en effektiv nivå så att man kan möta kommande utbetalningar och efterfrågan på bolagets produkter. 

När vi tittar på balansräkningens högra sida ser vi hur de totala tillgångarna har finansierats. Längst upp har vi Eget kapital som består av tidigare vinster och aktiekapital.

Nedanför redovisas långfristiga och kortsiktiga skulder. Räntebärande skulder är bra att hålla reda på eftersom bolaget betalar extern ränta på dessa lån.

Kortfristiga skulder består primärt av leverantörsskulder och skatteskulder som skall betalas i närtid. 

Med hjälp av balansräkningen kan vi få fram en del nyckeltal för att bedöma risker och stabiliteten i ett bolag.

Under balansräkningen ser du nyckeltalet P/Ek som på engelska kallas för P/B (Price/Book value). Talet mäter hur mycket man betalar för bokföringsposten eget kapital i bolaget. För att se hur mycket eget kapital varje aktie har representerat i företaget så delar man eget kapital på antalet utstående aktier.  I exemplet är eget kapital 2000 miljoner kr som delas antal akter som här här 100 miljoner, vilket blir 20 kr. 10/20=0.5. Du betalar betalar 50 öre för 1 krona. I vårt exempel får du mer än vad du betalar för. Likt andra pris-nyckeltal så är teoretiskt sett ett lågt P/Ek tal attraktivt då det innebär att vi får köpa det egna kapitalet billigt.

För de övriga nyckeltalen under balansräkningen är det lätt att se var jag har hämta värdena med hjälp av siffrornas färgmarkeringar.

Soliditeten som är eget kapital i förhållande till den totala tillgångsmassan säger något om risken i bolaget. Ju högre soliditet desto stabilare bolag.

Skuldsättningsgraden visar hur mycket de räntebärande skulderna i förhållande till eget kapital. En för hög andel här gör bolaget sårbart för sämre tider och kreditgivarna kan sätta press på bolaget.

Likviditeten i förhållande till kortfristiga skulder visar hur beredskapen är för de kostnader som skall betalas i närtid. Är de likvida medlen 2% eller mer så kan man säga att bolaget har bra beredskap för dessa kostnader.

Ju mer ett bolag har på tillgångssidan och i eget kapital desto stabilare är företaget. Så är det ofta för större bolag som funnits med ett tag och har en god marknadsandel. I tillväxtföretag finns det ofta en högre skuldsättning för att få en hävstång mot nya marknader med en produkt som förhoppningsvis har potential. I Aktieportföljen finns mest större bolag, men även några tillväxtbolag och t o m utvecklingsbolag. Med utvecklingsbolag mer jag ett företag som ännu inte har en färdig produkt på marknaden. Basen i en portfölj bör bestå av större etablerade bolag och som grädde på moset kan den även innehålla tillväxtbolag och t o m en liten del utvecklingsbolag. Det är bland tillväxt- och utvecklingsbolagen som den största potentialen finns för att aktiepriserna skall stiga, men samtidigt innebär ägande i dessa företag en större risk, det kan ju hända att företaget inte lyckas med sitt koncept.

Tolka Resultaträkningen

Idag har jag gjort ett exempel på hur en resultaträkning är uppbyggd. Det finns en logik i uppställningen och vilka nyckeltal som kan hämtas. Exemplet innehåller fiktiva siffror och är förenklad, men är en bra checklista när jag skall tolka en skarp resultaträkning.

  1. När du köper en aktie, köper du en del i koncernen. Perioden är år 2019.
  2. Nettoomsättning är exkl moms. Avser de intäkter för de varor/tjänster som sålts under perioden.
  3. Kostnader för de varor som blev sålda under perioden. Kostnaden för varor som inte blev sålda finns i varulagret som återfinns i Balansräkningen.
  4. Med hjälp av Bruttoresultatet kan vi räkna ut Bruttoarginalen.
  5. Alla kostnader som inte är hänförliga till produktionen för de varor/tjänser som blev sålda, försäljning, administration, forskning och utveckling, avskrivningar m m.
  6. Rörelseresultatet. EBIT, Earnings Before Interest & Taxes. Med hjälp av Rörelseresultatet får vi fram Rörelsemarginalen.
  7. Ränteintäkter på likvida medel, placeringar och liknande.
  8. Räntekostnader för lån m m.
  9. Bokslutsdisposititoner.
  10. Resultat före skatt. (EBT, Earnings Before Taxes).
  11. I exemplet är det räknat på 20% bolagsskatt, kan variera mellan länder och över tiden.
  12. På sista raden ser vi Årets resultat/Vinsten.
  13. ROE (ReturnOnEquity) = Årets resultat/Eget kapital
  14. ROA (ReturnOnAsset) = 160/Totala tillgångar
  15. P/E-talet talar om vad jag betalar för aktiepris i förhållande till hur mycket vinst per aktie. Det som gör PEG-talet användbart är att man lägger på tillväxten i vinsten.  
  16. P/S-talet. För att räkna ut ett företags P/S-tal delar du aktiens pris med bolagets omsättning per aktie.
  17. I exemplet antar vi att aktiepriset är 10 kr.