Bred uppgång i laguppställningen när börsen bröt förlustsviten – SVT: Trump ”ställer in anfall” – hävdar färdigt avtal

Bred uppgång i laguppställningen när börsen bröt förlustsviten – SVT: Trump ”ställer in anfall” – hävdar färdigt avtal

Efter 12 kilometer parklöpning i Berlin är det ganska skönt att slå sig ned och summera börsdagen. Och efter fyra raka handelsdagar på minus lyckades Stockholmsbörsen till slut stänga på plus – om än försiktigt.

Makro & Index

Trots fortsatt osäkerhet kring konflikten i Mellanöstern visade marknaden viss motståndskraft under torsdagen. Vid stängning var breda OMXSPI upp 0,2 procent medan OMXS30 avancerade 0,3 procent. Uppgången var dessutom relativt bred, vilket syntes tydligt i laguppställningen.

Under eftermiddagen skärpte USA:s president Donald Trump retoriken mot Iran ytterligare efter de senaste dagarnas attacker. På Truth Social uppgav han bland annat att USA skulle kunna slå till “väldigt hårt” mot landet och pekade särskilt ut Khargön, en central knutpunkt för Irans oljeexport.

Samtidigt kom signaler som marknaden tolkade mer positivt. Medieuppgifter gjorde gällande att tjänstemän från Förenade Arabemiraten träffat iranska företrädare för första gången sedan konfliktens början, något som väckte förhoppningar om diplomatiska öppningar. Se under Reflektioner angående SVTs nyhetsflash: Trump ”ställer in anfall” – hävdar färdigt avtal.

Även energimarknaden bidrog till det något bättre börshumöret. Brent- och WTI-oljan backade omkring 1,5 procent vardera, vilket minskade oron för ett mer långvarigt inflationspåslag från högre energipriser.

På makrofronten riktades också blickarna mot Frankfurt där ECB, helt enligt förväntningarna, höjde depositräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Centralbanken blev därmed den första större centralbanken att strama åt penningpolitiken sedan energipriserna åter hamnat i fokus till följd av utvecklingen i Mellanöstern.

Bolag & Sektorer

Dagens laguppställning präglades av en ovanligt bred uppgång där många innehav bidrog, men utan att någon enskild sektor tog kommandot.

I topp återfanns flatexDEGIRO (+3,45 %), följd av VanEck Defense UCITS ETF (+2,27 %) och ABB (+2,09 %). Även iShares Global Clean Energy Transition ETF (+1,83 %), Svolder (+1,45 %), VanEck Uranium and Nuclear Technologies ETF (+1,11 %) och Atlas Copco (+1,00 %) utvecklades starkt.

Bland de svenska innehaven noterades också fina bidrag från Clas Ohlson (+0,93 %), Nordnet (+0,88 %), AstraZeneca (+0,64 %) och Nordea (+0,61 %).

De breda marknadsfonderna fortsatte samtidigt att ge stabilt stöd. Xtrackers Stoxx Europe 600 ETF (+0,85 %), Xtrackers MSCI World ex USA ETF (+0,83 %), SPDR MSCI Emerging Markets ETF (+0,81 %) och iShares MSCI World Small Cap ETF (+0,62 %) bidrog samtliga till helheten.

På den svagare sidan återfanns främst fastighets- och industrirelaterade innehav. Catena (-2,30 %) blev dagens svagaste kort före AQ Group (-1,41 %), Cloetta (-1,36 %), Addtech (-1,24 %), Axfood (-1,22 %), Assa Abloy (-1,21 %) och Alfa Laval (-1,17 %).

Catena och Assa Abloy är fortsatt bevakningsposter då kurserna handlas under MA200. Full position blir aktuell först när den långsiktiga trendbilden åter stärkts.

Reflektioner

Det mest intressanta med dagens börsdag är kanske inte att index steg några tiondelar, utan att uppgången var så pass bred. När marknaden under en osäker nyhetsdag lyckas lyfta utan hjälp av en enskild sektor brukar det vara ett styrketecken.

Investerarna verkar samtidigt väga två motstridiga krafter mot varandra: risken för ett allvarligt utbudsbortfall av energi om konflikten eskalerar, och hoppet om att diplomatiska kontakter ska leda till en avspänning. Dagens fallande oljepris antyder att den senare berättelsen för tillfället väger något tyngre.

I skrivande stund kom dessutom en flash från EFN om att Donald Trump uppges ha ställt in ett planerat amerikanskt anfall mot Iran och samtidigt hävdat att ett färdigt avtal finns på bordet. Marknadsreaktionen lät inte vänta på sig – oljepriset föll samtidigt som Wall Street tog ett tydligt kliv uppåt. Oavsett hur utvecklingen fortsätter illustrerar det hur känslig marknaden just nu är för varje ny signal om konflikt eller diplomati.

Hur många gånger kan ett avtal vara nära?

Trump räknar ned – marknaden räknar om.

Hur många gånger kan ett avtal vara nära?

Trump räknar ned – marknaden räknar om.

Trettiosju gånger.

Så många gånger har Donald Trump enligt medieuppgifter sagt att ett avtal med Iran är nära. Ibland har det handlat om dagar, ibland om veckor. Formuleringarna har varierat, men budskapet har varit detsamma: en lösning är inom räckhåll.

Ändå står marknaden här igen.

Oljehandlare, rederier och investerare vaknar till ännu en dag fylld av motstridiga uppgifter. Är Hormuzsundet öppet eller stängt? Pågår förhandlingarna eller har de brutit samman? Är en diplomatisk lösning nära eller längre bort än någonsin?

Det märkliga är att flera versioner av verkligheten tycks existera samtidigt.

Från iranskt håll kommer signaler om hårda åtgärder och begränsningar för sjöfarten genom Hormuzsundet. Samtidigt rapporteras att fartyg fortfarande passerar. Vissa rederier avvaktar, andra fortsätter trafikera området till kraftigt höjda försäkringspremier. Resultatet blir ett informationslandskap där marknaden tvingas fatta beslut innan den vet vad som faktiskt är sant.

Och kanske är det just där den verkliga historien finns.

För marknader handlar inte bara om fakta. De handlar om förväntningar. När ett budskap upprepas tillräckligt många gånger utan att leda till konkreta resultat börjar investerare justera sitt förtroende. Varje nytt löfte får mindre genomslag än det förra. Inte för att det nödvändigtvis är fel, utan för att trovärdighet är en begränsad resurs.

Det innebär inte att Trump har fel denna gång. Ett avtal kan mycket väl ligga nära. Hormuzsundet kan mycket väl normaliseras snabbare än många tror. Men marknaden har lärt sig en dyr läxa genom åren: det är skillnad mellan ett löfte och ett utfall.

Samma mekanism syns regelbundet även på börsen. Bolag som gång på gång lovar starkare tillväxt eller högre marginaler får till slut allt svårare att imponera på investerarna. När orden blir fler än resultaten krävs det konkreta bevis för att återvinna förtroendet.

Just nu befinner sig den geopolitiska marknaden i ett liknande läge.

Varje rubrik om ett möjligt Iranavtal får oljepriset att röra sig. Varje uppgift om Hormuzsundet analyseras i detalj. Men reaktionerna är inte lika kraftiga som tidigare. Investerarna tycks i allt större utsträckning vänta på bekräftelser snarare än löften.

Det är därför frågan inte längre bara handlar om Iran.

Den handlar om trovärdighet.

För i en värld där information färdas snabbare än någonsin blir förtroende en tillgång som prissätts lika hårt som olja, räntor och aktier.

Och kanske är det därför den mest intressanta frågan just nu inte är om ett avtal är nära.

Utan hur många gånger ett avtal kan vara nära innan marknaden slutar lyssna.