De Brittiska nationalräkenskaperna radar upp nya negativa rekord efter Brexit. Den Brittiska kärninflation för maj steg till 7,1%, den högsta inflationen på 31 år. Igår kom nästa katastrofsiffra; statsskulden är nu större än BNP, vilket inte hänt sedan 1961. Idag kom nästa käftsmäll; Bank of England dubbelhöjer styrräntan med 50 punkter till 5% och aviserar ytterligare höjningar om inte inflationstrycket lättar.
Vi måste bekämpa inflationen genom att höja räntorna, men hur mycket kan Riksbankerna höja räntan innan innan länder med höga statsskulder får problem att klara av att betala räntor och amorteringar? Det här är en riktig rävsax som jag saknar analys om. Sticker politikerna huvudet i sanden. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder sedan länge inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 37 procent av BNP. Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent, har även det visat sig svårt att leva upp till. Efter ett 2021 som präglades av coronapandemin klarade ungefär hälften av medlemsländerna det här målet. Sverige hade ett underskott som motsvarade cirka 0,2 procent vilket var tredje bäst i hela EU.
