Unik uppgång – allt är grönt

Det är unikt, i detta nu, att portföljernas samtliga 53 aktier går uppåt. Det är lika bra att notera att detta händer, så jag inte glömmer det. Kanske det tillhör ”avdelningen för onödigt vetande”, men det är en lite ljuspunkt efter den senaste veckans nedgångar. Nu kl 10:05 ser toppligan ut så här:

  • Millicom, 5,48% se tidigare inlägg; ”Millicom- en given trade”
  • Volvo, 5,05%
  • Alfa Laval 5,04%
  • Intrum 4,86%
  • SBB 4,76%
  • Oncopeptides 4,76%
  • Kinnevik 4,53%
  • SSAB, 4,19%
Foto: Per Gustafsson. Plats: Sjön Havel i Berlin

Det syns mer och mer i varje uppgång att det sker en rotation på börsen från coronavaccinerade aktier såsom livsmedel och tech till cykliska, bank och fastighets relaterade aktier.

Nu får vi se hur länge detta håller i sig i den volatila turbulens som råder. Den långsiktiga trenden är uppåt och det är det viktigaste. Varje nedgång är dock en möjlighet, inte att förglömma.

Buffet-indikatorn

Warren Buffett är förmodligen det mest kända namnet i investeringskretsar med fantastisk börsavkastning och lång erfarenhet. Det finns en indikator som han själv använder och lär ha kallat: ”The best single measure of where valuations stand at any given moment”. 
Indikatorn kallas numera för ”Buffett-indikatorn” liknar det populära P/E talet, fast på applicerat på hela marknaden.

Buffetindikatorn är en helhetsindikator för länder för att se om landets börs är över- eller undervärderad i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP). 

Buffet-indikatorn=Landets totala börsvärde i relation till BNP.

Buffetindikatorns indikator signalerar att börsen är övervärderad vid 140% och undervärderad vid 60%. När börsen närmar sig dessa brytpunkter ökar sannolikheten för en nedgång respektive uppgång. 

Buffet-indikatorn, källa:Gurufocus

År 2000 var Sveriges börsvärdet högre än BNP. Sedan kom IT-kraschen börsen föll rejält. När börsen sedan bröt 60% nivån kom därefter en uppgång. Samma sak hände vid finanskrisen 2008 som följdes av en uppåtgående trend fram till 2017 då börsen vände nedåt efter att ha passerat brytpunkten vid 140%.

Under 2018 hade börsen en bra period under framförallt sensommaren, juli och augusti, men totalt sett slutade All Share på minus 7,7 procent för året. 2019 var utvecklingen starkt positiv igen då All Share steg med nära 30 procent. Enligt Buffet-indikatorn var börsen tydligt övervärderad innan Corona-krisen. Den 20 januari 2020 visade indikatorn 154% och sedan slog coronakrisen hårt mot världens börser. Under mars föll Stockholmsbörsen kraftigt. Den 6 april har indikatorn gått ned till 119%, vilket motsvarar det relativa medelvärdet för indikatorn de senaste 8 åren. För närvarande råder stor osäkerhet med Björnmarknad, men förr eller senare när Corona-epidemin är under kontroll och börsen har prisat in sig kan en rekyl uppåt förväntas. Förhoppningsvis behöver vi inte se en nedgång till att börsvärdet motsvarar endast 60% av BNP innan det vänder där börsen var och vände 2008.

Buffetindikatorn ger en relativ uppfattning om hur värderingen av en börs är i förhållande till landets ekonomi. När börsen är lågt värderad efter en längre nedgång är Buffetindikatorn en nykter indikator. Efter en längre uppgång med eufori kan indikatorn visa om börsen är övervärderad i förhållande till BNP och att det kan finnas en ökad sannolikhet för att det kommer att vända nedåt.

Diagrammet ovan är hämtade från Gurufocus. Buffet-indikatorns kan följas interaktivt på deras hemsida.

Kassaflödet, är det något att ha koll på?

Ett bolag som har ett positivt kassaflöde kan använda pengarna till utdelning eller stärka balansräkningen samt t ex klara av en generell ekonomisk nedgång som nu händer i coronavirusets spår. Bolagen skall redovisa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning och balansräkningen diskuteras ofta, men inte kassaflödesanalysen. Vill vi veta om bolaget generar pengar och få en helhetsbild på hur det fria kassaflödet ser ut får vi titta i kassaflödesanalysen. Oavsett om kassaflödet är negativt eller positivt är det bra att förstå varför.

Kassaflödesanalysen består av tre delar, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsdelen.

I den löpande verksamheten ingår intäkter från försäljning av varor och tjänster, kostnader, skatter och räntor samt avskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar är inte faktiska kostnader idag, så dessa tar man tillbaka och får då fram det renodlade kassaflödet från den löpande verksamheten. Redan här kan man se om företaget generera pengar av egen kraft eller inte.

I investeringsverksamheten kan man se hur företaget har investerat i maskiner och andra tillgångar för att förädla verksamheten.

I finansieringsdelen kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagning av lån påverkar kassaflödet.

Med andra ord är det fria kassaflödet den löpande verksamhetens faktiska kostnader och intäkter minus investeringsverksamheten. I finansieringsdelen så kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagna lån påverkar det fria kassaflödet. 

Det fria kassaflödet kan vara negativt eller positivt av olika anledningar som kan vara bra eller inte bra. Ett företag kan genomföra större investeringar och det är oftast bra och en förutsättning för att kunna vara konkurrenskraftig i framtiden. Det är naturligtvis negativt om man inte lyckas skapa positivt kassaflöde från den löpande verksamheten och på sikt är det en förutsättning för att överleva. Oavsett om vi tittar på ett mogna bolag, tillväxt- eller utvecklingsbolag är det bra att kunna studera det fria kassaflödet och förstå varför kassaflödet är negativt eller positivt.

Vill vi jämföra företag kan vi sätta det fria kassaflödet i relation till både börsvärdet och enterprise value, den senare för att fånga in eventuell nettoskuldsättning. Enterprise value är ju börsvärde plus nettoskuldsättning. Då får vi fram ett nyckeltal som heter Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield). Skiljer resultaten sig åt, beroende på om vi sätter kassaflödet i relation till börsvärdet eller enterprise value, då finns det en skuldsättning som bör kollas upp. Ju högre tal, desto bättre, då genererar företaget pengar till utdelningar, amorteringar och framtida investeringar m m.

Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield)=Fritt kassaflöde/Börsvärde (och även enterprise value). Det här är även ett av de få nyckeltal som i viss mån är applicerbar över branschgränserna.