
Bull eller Bear? Vad är OMX30 på väg?









Kassaflödet, är det något att ha koll på?
PriceEarningGrowth, PEG-tal – undvik billiga PE-talsfällor
Hur värderar jag aktier med tillgångar – banker, investmentbolag och fastighetsaktier
Q-rapporten – det här tittar jag på först.
Buffet-indikatorn – Är vi nära sannolikheten för ett börsras?
Börsen kraftigt översåld – RSI (Relative Strength Index)
Handla med volatilitet – Bollingerbandet
Fånga trenden – glidande medelvärde
Momentum – fånga köp- och säljtillfällen – Relative strängt index (RSI)

När det gäller lönsamma bolag lägger mest vikt vid
Länk till tidigare inlägg den 1 okt; ”Tolka Resultaträkningen”

Börsdata är ett ovärderligt verktyg för att få fram önskat underlag med en knapptryckning.

Nu är OMX-index kraftigt översålt. RSI (Relative Strength Index) 14 ligger nu på 24 för OMX30. När RSI ligger under 30 heter det att aktien, eller i detta fallet OMX30, är översåld och att det är dags för en rekyl åt motsatt håll, dvs uppåt. I skrivande stund är OMX30 på 1724 punkter och en dagsnedgång på 2,26%. Jag frågar mig, som jag skrev i förra inlägget, om vi kommer att gå ända ned till nästa tekniska stödområde 1700, eller om börsen är så övervåld att en motreaktion kommer. Vad det än blir, så lär det bli volatilt, med tanke på stundande presidentval och striktare restriktioner med anledning av pandemin.

Förklaring av RSI (Relative Strength Index)
RSI kan bland annat användas för att se om en aktie är så kallad överköpt/såld. För varje punkt som en aktie går ner så sjunker RSI, och går den upp så höjs RSI.
Vid ett högt värde kan en aktie anses överköpt, och vid ett lågt för översåld. I dessa lägen så brukar man anse att det är dags för en rekyl åt motsatt håll. Vanligt förekommande gränsvärden är 30 för översåld och 70 för överköpt.
I företagens årsredovisningar är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys obligatoriska delar. Resultaträkningen visar intäkter och kostnader och Balansräkningen visar tillgångar och skulder, men vad visar Kassaflödesanalysen och hur tolkar vi den?

I kassaflödet ser vi betalningsströmmar under en viss period. Det skulle kunna uttryckas som att kassaflödesanalysen visar förändringen i kassaflödet ”mellan två balansräkningar” eller ”från en ögonblicksbild till en annan”. Kassaflödet är bra att titta på för att se att det finns en bra balans mellan verksamhetens resultat, investeringar och finansiering.
En kassaflödesanalys visar de kapitalflöden som rör sig inom företaget och företagets förmåga överleva och därmed även dess förmåga att skuldsätta sig. Denna information kan i sin tur fungera som ett sätt att värdera företag.
Det kassaflödesanalysen visar är dels vilka kontanta medel verksamheten tjänat in, men också hur dessa medel tillförts, det vill säga om de till exempel kommer från försäljning av företagets produkter eller dess anläggningstillgångar. Kassaflödesanalysen talar också om varifrån kontanta medel kommer; externt, långivare eller ägare. Det går att utläsa om företaget behöver ta upp lån för att betala utdelning, samt visar förändringen i likvida medel uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansieringsdelen.

Från Resultaträkningen hämtar vi Rörelseresultatet och här tar vi bort avskrivningar som är en fiktiv kostnad. Avskrivningar är en värdeminskning som fördelas på ett visst antal år avseende investeringar som redan betalats. Avskrivningarna påverkar därför inte årets kassaflöde.
I exemplet konstateras att kassaflödet från verksamheten är positivt och företaget generar pengar. Vid ett negativt flöde bränner företaget pengar och kan inte överleva på sikt. I kassaflödet från den löpande verksamheten är det viktigt att flödet är positivt så att det finns utrymme för investeringar, amorteringar, utdelningar m m som specificeras i kassaflödesanalysens investerings- och finansieringsdelar. I investeringsdelen kan vi se hur företaget investerar och säljer anläggningstillgångar. Sista delen är finansieringsdelen där vi kan se nyemissioner, upptagning av lån, amorteringar och utdelningar. Det är viktigt att det är en bra balans mellan dessa tre delar.
Summerar vi de tre delarna i exemplet konstaterar vi att kassaflödet är positivt (55+20-70=5) I exemplet konstateras att likvida medel ökar med 5 miljoner. Ifrån förra årets balansräkning hämtar likvida medel vid årets början (195) och summerar med årets kassaflöde (195+5) och får fram att likvida medel vid året slut är 200 miljoner kronor.
Med hjälp av kassaflödesanalysen kan vi räkna ut; Fritt kassaflöde (FCF), den löpande verksamheten – investeringsverksamheten. Vi ser hur mycket fritt kassaflöde finns kvar för att finansiera återbetalning av lån och ge aktieägarna utdelning samt förmåga att ta nya lån. Oftast diskuterar man fritt kassaflöde då man skall värdera olika företag, dvs när man skall göra en kassaflödesvärdering. Anledningen till att man väljer just det fria kassaflödet är att aktieägarna kan göra vad de vill med detta eftersom det är skattat å klart, t.ex. dela ut det till sig själva.
Nu kan vi även mäta Utdelningen i förhållande till det fria kassaflödet. Utdelningsandelen av kassaflödet visar hur mycket av utdelningen täcks av det fria kassaflödet till verksamheten, detta visar om bolaget har tillräcklig likviditet för att betala ut utdelningen. Detta kan visa i fall bolaget behöver öka likviditeten genom att ta in pengar för att kunna betala ut utdelningen.
Se även ”Kassaflödet, är det något att ha koll på”
Det är viktigt att förstå balansräkningen för att bilda sig en uppfattning om ett bolags tillgångar, skulder och förstå riskerna. Balansräkningen är en ögonblicksbild, dvs vad det bokförda värdet är den angivna dagen.

På balansräkningens vänstersidan redovisas tillgångarna och på högersidan skulderna. På tillgångssidan ser vi vad bolaget består av och på skuldsidan hur tillgångarna finansieras.
Längst upp på tillgångssidan ser vi anläggningstillgångarna och de är uppdelade på immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Storleken på dessa tillgångar varierar beroende på vilken typ av bolag det är. Ett konsultföretag har mer immateriella tillgångar då kompetensen är en viktig del. Ett produktionsföretag har mer materiella tillgångar och bankernas största tillgångar är finansiella. I detta fiktiva exempel kan vi konstatera att balansräkningen avser ett producerande bolag då vi har mest materiella tillgångar. När en tillgång behöver skrivas upp- eller ned syns det i resultaträkningen och påverkar årets resultat.
I nedre delen på tillgångssidan redovisas omsättningstillgångarna som primärt är varulager, kassa o fordringar. Kassa o varulager skall finnas på en effektiv nivå så att man kan möta kommande utbetalningar och efterfrågan på bolagets produkter.
När vi tittar på balansräkningens högra sida ser vi hur de totala tillgångarna har finansierats. Längst upp har vi Eget kapital som består av tidigare vinster och aktiekapital.
Nedanför redovisas långfristiga och kortsiktiga skulder. Räntebärande skulder är bra att hålla reda på eftersom bolaget betalar extern ränta på dessa lån.
Kortfristiga skulder består primärt av leverantörsskulder och skatteskulder som skall betalas i närtid.
Med hjälp av balansräkningen kan vi få fram en del nyckeltal för att bedöma risker och stabiliteten i ett bolag.

Under balansräkningen ser du nyckeltalet P/Ek som på engelska kallas för P/B (Price/Book value). Talet mäter hur mycket man betalar för bokföringsposten eget kapital i bolaget. För att se hur mycket eget kapital varje aktie har representerat i företaget så delar man eget kapital på antalet utstående aktier. I exemplet är eget kapital 2000 miljoner kr som delas antal akter som här här 100 miljoner, vilket blir 20 kr. 10/20=0.5. Du betalar betalar 50 öre för 1 krona. I vårt exempel får du mer än vad du betalar för. Likt andra pris-nyckeltal så är teoretiskt sett ett lågt P/Ek tal attraktivt då det innebär att vi får köpa det egna kapitalet billigt.
För de övriga nyckeltalen under balansräkningen är det lätt att se var jag har hämta värdena med hjälp av siffrornas färgmarkeringar.
Soliditeten som är eget kapital i förhållande till den totala tillgångsmassan säger något om risken i bolaget. Ju högre soliditet desto stabilare bolag.
Skuldsättningsgraden visar hur mycket de räntebärande skulderna i förhållande till eget kapital. En för hög andel här gör bolaget sårbart för sämre tider och kreditgivarna kan sätta press på bolaget.
Likviditeten i förhållande till kortfristiga skulder visar hur beredskapen är för de kostnader som skall betalas i närtid. Är de likvida medlen 2% eller mer så kan man säga att bolaget har bra beredskap för dessa kostnader.
Ju mer ett bolag har på tillgångssidan och i eget kapital desto stabilare är företaget. Så är det ofta för större bolag som funnits med ett tag och har en god marknadsandel. I tillväxtföretag finns det ofta en högre skuldsättning för att få en hävstång mot nya marknader med en produkt som förhoppningsvis har potential. Basen i en portfölj bör bestå av större etablerade bolag och som grädde på moset kan den även innehålla tillväxtbolag och t o m en liten del förhoppningsbolag. Det är bland tillväxt- och utvecklingsbolagen som den största potentialen finns för att aktiepriserna skall stiga, men samtidigt innebär ägande i dessa företag en större risk, det kan ju hända att företaget inte lyckas med sitt koncept.