Swedbank Robur Technology & Robur Trans Global adderas till fondportföljen

Swedbank Robur Technologies och Robur Trans Global adderas sedan en vecka till fondportföljen från en finansiell del av ett arv. Jag delar med mig av min genomgång av fonderna och varför jag behåller båda fonderna tills vidare.

Robur Technology finns på en vanlig depå och har stigit 2314% sedan köp och jag får betala vanlig reavinstskatt om jag säljer. I och med att fonden stigit mer än 400% sedan är det fördelaktigast att använda schablonmetoden vid en eventuell försäljning. Fonden har på fem år stigit med 230% och uppgången förklaras av att de största innehaven är Nvidia, Microsoft, Broadcom, TSM, Apple, Salesforce, ServiceNow, Amazon, Meta och Samsung. Geografiskt är fonden tungviktare i USA på 83% och sedan kommer resten av världen.

(Schablonmetoden innebär att du räknar med ett standardiserat värde på 20% av försäljningspriset som kostnad när du säljer aktier, oavsett det verkliga inköpspriset. Vanlig reavinstbeskattning baseras på den faktiska vinsten – skillnaden mellan inköps- och försäljningspris.)

När det gäller Robur Trans Global är förutsättningarna desamma och även i denna fond har det varit en bra utveckling över tid, 843% sedan köp. Precis som den förstnämnda fonden ligger även denna på en vanlig depå, och det är schablonmetoden som är förmånligast vid försäljning. Fonden har på fem år stigit med 105% och de största innehaven är Microsoft, Alphabet, Mastercard, Accenture, WSP Global, Novo Nordisk, TSM, Trane Technologies, Merck och Unitedhealthgroup. Även denna fonden har övervikt i USA med 63% av innehaven.

Båda fonderna påverkar var för sig min totala allokering avseende geografi och bransch samt storleksmässigt gentemot övriga innehav. Jag behåller båda fonderna, eftersom jag är för närvarande positiv till aktier och jag får en indirekt positionering mot flera aktier som inte finns i laguppställningen. Kortsiktigt kan vi få en sättning på marknaden på grund av bl a den geopolitiska oron i Mellanöstern, men min ambition är att vara lång i båda fonderna. Genom att behålla får jag även avkastning på den del som vid försäljning skall beskattas. Jag bedömer att jag har så pass mycket allokering i Sverige, Europa och övriga världen samt alternativa placeringar att det blir en rimlig balans. Övriga fonder i arvet säljer jag och kan användas för att optimera totalallokeringen.

Min allokering idag och hur den påverkas av min momentum-strategi

Jag får ofta frågor om min allokering mellan aktier och alternativa placeringar och inbördes allokering inom olika delar av laguppställningen. Min allokering är dynamisk och påverkas av min momentum strategi….

Min enkla strategi är att hålla bolag långsiktigt som klarar min fundamentala checklista och trendar över sitt MA200. I positiv börstrend har jag därför ett lag som oftast levererar bättre än index. Jag gör vinsthemtagningar på toppen för att behålla allokeringen och låter grundinnehavet “trenda på” till nästa skörd. Bolag som faller under MA200d placeras på avbytarbänken (undantag för investmentbolag). När börsindexen är i negativ trend får jag behålla bolag som trendar under MA200, men jag viktar ned bolaget med 25-50% och ökar likviditeten och andelen alternativa placeringar. På så sätt kan jag överträffa index även i negativ börstrend. Lågvolatila innehav får något högre allokering oavsett börstrend.

Idag, när börsindexen är i bullish trend håller jag 90% i aktier och 10% i alternativa placeringar.

Svenska innehav är 53% av totalen med 21  innehav.

Utländska innehav är 37%, varav 31% i aktier och 6% i indexfonder.

Alternativa placeringar som är 10% av totalen består av etf:er med guld, råvaror och olika obligationer samt kontanter som är avsedda för börsen.

Volatiliteten

Vi är på väg norrut mot Sverige och jag sitter för ovanlighetens skull i baksätet och kan i lugn och ro syssla med börsen. Ett mått jag håller koll på är innehavens volatilitet. Jag är inte lika snabb att skörda vinstuppgångar på innehav med lägre volatilitet. Därför har lagspelare med en volatilitet under 20 på 100 dagars standardavvikelse en något högre allokering.

Volatilitet är ett riskmått som visar hur mycket en akties kurs svänger över tid, i förhållande till sitt medelvärde1. Standardavvikelse är ett statistiskt mått som beskriver den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet, uttryckt i procent av priset. Volatilitet med 100 dagars standardavvikelse är alltså ett mått på hur mycket en akties kurs har varierat under de senaste 100 dagarna, jämfört med dess genomsnittliga kurs under samma period. Ju högre volatilitet med 100 dagars standardavvikelse, desto mer osäker och svängig är aktien. Ju lägre volatilitet med 100 dagars standardavvikelse, desto mer stabil och förutsägbar är aktien. Volatilitet med 100 dagars standardavvikelse används ofta för att bedöma en akties kortsiktiga risk och möjlighet till avkastning.