Likviditet

Min aktievecka 23: utdelning, likviditetsoro, VIX, Taildex, PMI, fastigheter och Bear eller Bullish

Per Gustafsson OhlinLämna en kommentar

Äntligen en ny börsvecka, men innan den drar igång tar jag en morgontur med landsvägscykeln innan alla andra vaknar. En bra start på börsdagen.

Nu har även USA:s president skrivit under  skuldtaksöverenskommelsen och i fredags begravdes oron för recession i USA när jobbsiffrorna kom in skyhögt över förväntningarna. Men; nu kommer en flodvåg av nya obligationer från finansdempartementet som kommer att dammsuga marknaden på likvider och det kan innebära en risk för sättning på börserna. Lägg därtill att marknaden kan vara avvaktande inför USA:s ränteutfall nästföljande vecka. Samtidigt är VIXoch Taildexindex på väldigt låga nivåer vilket indikerar lugn och riskaptit.

Imorgon får vi tjänste-PMI från Sverige och flera länder. Sedan får vi vänta till på fredag innan vi får svenska makrosiffror på industriorder och BNP-indikator för april. Hittills har BNP visat sig vara starkare än vad prognosmakarna förutsett.

Mitt långinnehav Apple har utvecklingsdag imorgon och förväntas visa upp sitt första VR-headset och bolaget inleder en ny era. Vi får se om det blir så. Men många var belackarna när både iphone och iPad lanserades. Jag har stora förväntningar.

Tekniktunga Nasdaq 100 trendar bäst och är fortsatt överköpt. I veckan som gick var de fyra nedersta börserna i tabellen under sitt MA200, men när skuldtaket löste sig lyfte alla utom Helsingfors tillbaka över MA200. VIX-indexetföll ned till låga 14,60 (17,95), vilket indikerar en lugn börs med hög riskaptit. Så lågt har det inte varit sedan före pandemin. Taildexindexet föll 12% ned till 12,01%. Det ser bullish ut, men en viss varning för likviditetsbrist orsakad av nya amerikanska obligationer.

Nu är rapportperioden för första kvartalet definitivt över och den här veckan är enda händelsen en utdelning från Microsoft. Laguppställningen trendar stabilt över MA200d. För tredje veckan i rad är topptrendaren Surgical Science. Ser jag på den senaste 3-månadersperioden är laget upp +5% och breda index är på +0,66%. Det är bra jobbat mot index. På avbytarbänken har jag flera bolag som jag följer och nu håller jag extra koll på bank och fastighetsbolag. Både Swedbank och SEB har brutit över MA200 och ett av mina fastighetsbolag Catena. Hufvudstaden och Fabege har en bit upp till medelvärdet. Jag följer utvecklingen och ser jag fortsatt styrka kanske jag agerar. Händer det, så har jag det angenäma problemet att jag har ingen ledig plats i laguppställningen och behöver välja om jag skall följa min egen regel med max 30 bolag.

Tolka Balansräkningen

Per Gustafsson Ohlin2 kommentarer

Det är viktigt att förstå balansräkningen för att bilda sig en uppfattning om ett bolags tillgångar, skulder och förstå riskerna. Balansräkningen är en ögonblicksbild, dvs vad det bokförda värdet är den angivna dagen.

På balansräkningens vänstersidan redovisas tillgångarna och på högersidan skulderna. På tillgångssidan ser vi vad bolaget består av och på skuldsidan hur tillgångarna finansieras.

Längst upp på tillgångssidan ser vi anläggningstillgångarna och de är uppdelade på immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Storleken på dessa tillgångar varierar beroende på vilken typ av bolag det är. Ett konsultföretag har mer immateriella tillgångar då kompetensen är en viktig del. Ett produktionsföretag har mer materiella tillgångar och bankernas största tillgångar är finansiella. I detta fiktiva exempel kan vi konstatera att balansräkningen avser ett producerande bolag då vi har mest materiella tillgångar. När en tillgång behöver skrivas upp- eller ned syns det i resultaträkningen och påverkar årets resultat.

I nedre delen på tillgångssidan redovisas omsättningstillgångarna som primärt är varulager, kassa o fordringar. Kassa o varulager skall finnas på en effektiv nivå så att man kan möta kommande utbetalningar och efterfrågan på bolagets produkter. 

När vi tittar på balansräkningens högra sida ser vi hur de totala tillgångarna har finansierats. Längst upp har vi Eget kapital som består av tidigare vinster och aktiekapital.

Nedanför redovisas långfristiga och kortsiktiga skulder. Räntebärande skulder är bra att hålla reda på eftersom bolaget betalar extern ränta på dessa lån.

Kortfristiga skulder består primärt av leverantörsskulder och skatteskulder som skall betalas i närtid. 

Med hjälp av balansräkningen kan vi få fram en del nyckeltal för att bedöma risker och stabiliteten i ett bolag.

Under balansräkningen ser du nyckeltalet P/Ek som på engelska kallas för P/B (Price/Book value). Talet mäter hur mycket man betalar för bokföringsposten eget kapital i bolaget. För att se hur mycket eget kapital varje aktie har representerat i företaget så delar man eget kapital på antalet utstående aktier.  I exemplet är eget kapital 2000 miljoner kr som delas antal akter som här här 100 miljoner, vilket blir 20 kr. 10/20=0.5. Du betalar betalar 50 öre för 1 krona. I vårt exempel får du mer än vad du betalar för. Likt andra pris-nyckeltal så är teoretiskt sett ett lågt P/Ek tal attraktivt då det innebär att vi får köpa det egna kapitalet billigt.

För de övriga nyckeltalen under balansräkningen är det lätt att se var jag har hämta värdena med hjälp av siffrornas färgmarkeringar.

Soliditeten som är eget kapital i förhållande till den totala tillgångsmassan säger något om risken i bolaget. Ju högre soliditet desto stabilare bolag.

Skuldsättningsgraden visar hur mycket de räntebärande skulderna i förhållande till eget kapital. En för hög andel här gör bolaget sårbart för sämre tider och kreditgivarna kan sätta press på bolaget.

Likviditeten i förhållande till kortfristiga skulder visar hur beredskapen är för de kostnader som skall betalas i närtid. Är de likvida medlen 2% eller mer så kan man säga att bolaget har bra beredskap för dessa kostnader.

Ju mer ett bolag har på tillgångssidan och i eget kapital desto stabilare är företaget. Så är det ofta för större bolag som funnits med ett tag och har en god marknadsandel. I tillväxtföretag finns det ofta en högre skuldsättning för att få en hävstång mot nya marknader med en produkt som förhoppningsvis har potential. I Aktieportföljen finns mest större bolag, men även några tillväxtbolag och t o m utvecklingsbolag. Med utvecklingsbolag mer jag ett företag som ännu inte har en färdig produkt på marknaden. Basen i en portfölj bör bestå av större etablerade bolag och som grädde på moset kan den även innehålla tillväxtbolag och t o m en liten del utvecklingsbolag. Det är bland tillväxt- och utvecklingsbolagen som den största potentialen finns för att aktiepriserna skall stiga, men samtidigt innebär ägande i dessa företag en större risk, det kan ju hända att företaget inte lyckas med sitt koncept.