Jag har tidigare skrivit om hur man värderar aktier med tillgångar. I dagens blogg vänder jag på steken och tittar på skuldsidan. I en normal marknad säger oftast inte skuldsättningen något om potentialen uppåt, men skuldsättningen ger en uppfattning om risken och fallhöjden med bolaget.
Dessa tre nyckeltal är bra att ha med för att få en helhetsbild kring bolagens skuldsättning.
Nettoskuld = Räntebärande skulder – kassa/Tillgångarna i balansräkningen.
Skuldsättning = Alla skulder (räntebärande, skatteskulder, avsättningar m m) /Eget kapital
Soliditet = Eget kapital /Tillgångarna i balansräkningen
De här tre nyckeltalen kompletterar varandra tillsammans för att få en helhetsbild kring skuldsättningen. De flesta företag har en skuld, men ju högre skuld, ju högre risk. I ett normalläge säger inte skulden någonting om potentialen uppåt för aktiekursen, men något om risken och fallhöjden. I nuläget med Coronakrisen blir det väldigt påtagligt. Ju lägre skuldsättning, desto bättre förmåga att hantera minskade intäkter. Så håll på skulderna.
Du vill förmodligen hitta långsiktiga utdelningsaktier. Jag brukat använda tre nyckeltal när jag försöker hitta bra utdelningsaktier.
Direktavkastning, utdelning/aktiepris, hur mycket får jag per investerad krona, lite slarvigt skulle man kunna jämföra det med en slags ränta.
Utdelningstillväxt, utdelning i år/utdelning förra året.
Utdelningsandel, utdelning/vinsten. Är utdelningsandelen för hög blir det ingen kvar i bolaget, det ger ingen stabilitet långsiktigt.
Låt dig inte luras av de högsta direktavkastningarna. En rimlig utdelningsandel som ger utrymme för en bra och stabil utdelningstillväxt är att föredra framför en för hög direktavkastning. Tänk långsiktigt, så hittar du en bra kassako.
P g a börsraset blir direktavkastningarna relativt sett högre än normalt. En del sparare oroar sig för att inställda utdelningar, men enligt flera experter så skall det mycket till för att de större bolagen skall ställa in utdelningarna. Scandic hotels, BE Group, Fenix outdoor och Pandox har dock meddelat att de ställer in sin utdelningar. Även om ett bolag inte ställer in utdelning är det ett praktiskt problem att kunna genomföra en stämma i rådande situation, vilket kan försena utdelningar.
Nordea löser situationen på ett föredömligt sätt. Aktieägare kan följa stämman via en direktsändning och utöva sin rösträtt via en centraliserad fullmaktstjänst, istället för att närvara fysiskt på stämman.
Återköp kan vara en signal till dig som aktieägare att bolaget tycker att sin egen aktie är köpvärd. Hur gynnar det oss aktieköpare? Är det inte bättre med utdelning som är tydlig och trevlig för oss aktieägare. Nja, svaret är inte givet, om man ser det på lite längre sikt.
Utdelning är tydligare, det är kontanter som lämnar bolaget och delas ut till aktieägarna. Återköp är inte lika tydlig, men själva effekten kan vara tydlig.
Vi tar ett exempel. Vi har ett företag med ett börsvärde på 10 miljarder och med 100 miljoner aktier, dvs ett aktiepris på 100 kr.
När företaget vinstfördelar genom återköp för t ex 500 miljoner kr så blir effekten att börsvärdet minskar till 9.5 miljarder och tillgängliga aktier minskar till 95 miljoner, men aktiepriset är fortfarande 100 kr.
När företaget vinstfördelar genom aktieutdelning så delar företaget ut vinst i pengar för 500 miljoner kr. Effekten blir att börsvärdet minskar till 9.5 miljarder kr, men antalet aktier är fortfarande 100 miljoner, vilket ger ett aktiepris på 95 kr plus att vi fick 5 kr kontant i utdelning.
Vi ser här att för oss aktieägare är återköp inte lika tydlig som vid utdelning men det blir direkt ett färre antal aktier som kommer att dela på den framtida vinsten. Direkt märker vi ingen skillnad men framgent är det färre aktier som kommer att dela på den framtida vinsten, där kommer nytta in för oss som aktieägare. För bolaget kan det vara en mer långsiktig lösning och ett sätt att investera i sig själv, istället för att bara dela ut pengar. På längre sikt kan det även gynna aktieägarna genom att det blir färre aktier som skall dela på vinsten.
När det gäller återköpsprogram får ett bolag återköpa max 10 % av antalet aktier. Det är stämman som ger styrelsen att mandat att genomföra återköpet vid lämplig tidpunkt. Återköp blir därför ett mer flexibelt verktyg för företaget än utdelning. När företaget genomför återköpet så handlar man på börsen precis som vilken aktieköpare som helst.
Ett bolag som har ett positivt kassaflöde kan använda pengarna till utdelning eller stärka balansräkningen samt t ex klara av en generell ekonomisk nedgång som nu händer i coronavirusets spår. Bolagen skall redovisa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning och balansräkningen diskuteras ofta, men inte kassaflödesanalysen. Vill vi veta om bolaget generar pengar och få en helhetsbild på hur det fria kassaflödet ser ut får vi titta i kassaflödesanalysen. Oavsett om kassaflödet är negativt eller positivt är det bra att förstå varför.
Kassaflödesanalysen består av tre delar, den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsdelen.
I den löpande verksamheten ingår intäkter från försäljning av varor och tjänster, kostnader, skatter och räntor samt avskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar är inte faktiska kostnader idag, så dessa tar man tillbaka och får då fram det renodlade kassaflödet från den löpande verksamheten. Redan här kan man se om företaget generera pengar av egen kraft eller inte.
I investeringsverksamheten kan man se hur företaget har investerat i maskiner och andra tillgångar för att förädla verksamheten.
I finansieringsdelen kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagning av lån påverkar kassaflödet.
Med andra ord är det fria kassaflödet den löpande verksamhetens faktiska kostnader och intäkter minus investeringsverksamheten. I finansieringsdelen så kan man se hur utdelningar, amorteringar och upptagna lån påverkar det fria kassaflödet.
Det fria kassaflödet kan vara negativt eller positivt av olika anledningar som kan vara bra eller inte bra. Ett företag kan genomföra större investeringar och det är oftast bra och en förutsättning för att kunna vara konkurrenskraftig i framtiden. Det är naturligtvis negativt om man inte lyckas skapa positivt kassaflöde från den löpande verksamheten och på sikt är det en förutsättning för att överleva. Oavsett om vi tittar på ett mogna bolag, tillväxt- eller utvecklingsbolag är det bra att kunna studera det fria kassaflödet och förstå varför kassaflödet är negativt eller positivt.
Vill vi jämföra företag kan vi sätta det fria kassaflödet i relation till både börsvärdet och enterprise value, den senare för att fånga in eventuell nettoskuldsättning. Enterprise value är ju börsvärde plus nettoskuldsättning. Då får vi fram ett nyckeltal som heter Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield). Skiljer resultaten sig åt, beroende på om vi sätter kassaflödet i relation till börsvärdet eller enterprise value, då finns det en skuldsättning som bör kollas upp. Ju högre tal, desto bättre, då genererar företaget pengar till utdelningar, amorteringar och framtida investeringar m m.
Fritt kassaflöde Yield (FCF Yield)=Fritt kassaflöde/Börsvärde (och även enterprise value). Det här är även ett av de få nyckeltal som i viss mån är applicerbar över branschgränserna.
När jag studerar tillväxtaktier, morgondagens vinnare, så lägger jag stor vikt vid omsättningen. Då är det bra att sätta aktiepriset i relation till omsättningen. Här är framförallt två nyckeltal användbara.
EV/S, Enterprise value/försäljningen. Kanske ett litet vassare nyckeltal. Du tar även med nettoskuldsättningen (Entreprise value (börsvärde + alla skulder – kassan) i förhållande till försäljningen. Nyckeltalet påminner om P/S-talet men det tar även med företagets skulder i beräkningen, vilket inte P/S-talet gör.
Använd gärna båda i kombination. Ofta ger det liknande resultat, men får du ett lågt P/S tal och ett högre EV/S, då är det ett skulddrivet företag, då finns det ytterligare farhågor du bör ha med.
Teoretiskt är låga värden bra, men å andra sidan kan marknaden ha räknat ut bolaget om det inte finns några förväntningar. Högt är dyrt, men är det så att marknaden tror på bolaget och ha goda framtidsutsikter kan det vara värt att betala mer idag. Så fundera på om bolaget är billigt eller om det är låg förväntan på bolaget, vice versa. Ett företag som har hög förväntan och lever upp till det driver också upp aktiepriset. Ofta är det även höga P/E tal för dessa företag.
Alla vill ju ha lönsamma aktier att investera i. Frågan är, vad är lönsamhet och hur hittar man lönsamma aktier.
Ett sätt är att sätta vinsten i relation till investering och använda tre nyckeltal.
ROE, ReturnOnEquity, vinsten/eget kapital. Eget kapital kan lite förenklat sägas vara aktieägarnas kapital i bolaget. Detta tal är dock vagt. Haken är att du bara kollar på eget kapital. Vad händer om bolaget tar upp en massa lån? och samtidigt skapar mer vinst. Då dopas nyckeltalet; det ser bra ut, men du missar att det är skuldsatt.
ROA, ReturnOnAsset, Vinsten/totala tillgångar. För att ta reda på vinsten efter skatt så använder du resultaträkningen från den senaste kvartalrapporten eller från årsredovisningen om du vill jämföra från år till år. Det egna kapitalet anger företaget i balansräkningen, dvs tillgångar minus skulder. Nyckeltalet brukar ibland kallas för avkastning på eget kapital eller räntabilitet på eget kapital. Det här nyckeltalet ger en mer precis bild av lönsamheten. Ett mycket bättre verktyg eftersom det fångar upp skuldsättning och hela balansomslutningen, det blir mer rättvisande på så sätt. Företag med hög skuldsättning får lägre ROA. Jag använder ROE och ROA i kombination så att jag inte missar skuldsättningen.
Ibland används även det justerade egna kapitalet (JEK) i beräkningen. Då beräknas detta enligt JEK = Eget Kapital + Obeskattade reserver efter skatt. Du byter då ut EK i formen mot JEK.
ROIC, ReturnOnInvestedCapital, Vinsten/rörelsekapitalet+anläggningstillgångar-kassa. I det här nyckeltalet plockar du ut delarna i balansräkningen som är till för att skapa vinst, t ex maskiner, byggnader och anläggningstillgångar. Det är särskilt användbart när det gäller industribolag som Holmen och Atlas Copco eftersom deras balansräkningar ofta är fyllda med upplupna skatteskulder, avsättningar m m, dvs verksamheter som inte skapar vinst.
Hela poängen är att hitta företag som är duktiga på att skapa vinst i förhållande till hur mycket man har investerat.
Använd rullande 12 månader när du kollar balansräkningen, och försök lokalisera engångshändelse som kan göra nyckeltalen missvisande.
ROE på 10% är bra och upp mot 15-20% eller mer är väldigt lönsamt, men som sagt glöm inte att kolla ROA så att du inte missar skuldsättningen.
