Tolka kassaflödet

I företagens årsredovisningar är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys obligatoriska delar. Resultaträkningen visar intäkter och kostnader och Balansräkningen visar tillgångar och skulder, men vad visar Kassaflödesanalysen och hur tolkar vi den? I kassaflödet ser vi betalningsströmmar under en viss period. Det skulle kunna uttryckas som att kassaflödesanalysen visar förändringen i kassaflödet ”mellan två balansräkningar” eller ”från en ögonblicksbild till en annan”. Kassaflödet är bra att titta på för att se att det finns en bra balans mellan verksamhetens resultat, investeringar och finansiering.

En kassaflödesanalys visar de kapitalflöden som rör sig inom företaget och företagets förmåga överleva och därmed även dess förmåga att skuldsätta sig. Denna information kan i sin tur fungera som ett sätt att värdera företag.

Det kassaflödesanalysen visar är dels vilka kontanta medel verksamheten tjänat in, men också hur dessa medel tillförts, det vill säga om de till exempel kommer från försäljning av företagets produkter eller dess anläggningstillgångar. Kassaflödesanalysen talar också om varifrån kontanta medel kommer; externt, långivare eller ägare. Det går att utläsa om företaget behöver ta upp lån för att betala utdelning, samt visar förändringen i likvida medel uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansieringsdelen.

Från Resultaträkningen hämtar vi Rörelseresultatet och här tar vi bort avskrivningar som är en fiktiv kostnad. Avskrivningar är en värdeminskning som fördelas på ett visst antal år avseende investeringar som redan betalats. Avskrivningarna påverkar därför inte årets kassaflöde.

I exemplet konstateras att kassaflödet från verksamheten är positivt och företaget generar pengar. Vid ett negativt flöde bränner företaget pengar och kan inte överleva på sikt. I kassaflödet från den löpande verksamheten är det viktigt att flödet är positivt så att det finns utrymme för investeringar, amorteringar, utdelningar m m som specificeras i kassaflödesanalysens investerings- och finansieringsdelar. I investeringsdelen kan vi se hur företaget investerar och säljer anläggningstillgångar. Sista delen är finansieringsdelen där vi kan se nyemissioner, upptagning av lån, amorteringar och utdelningar. Det är viktigt att det är en bra balans mellan dessa tre delar.

Summerar vi de tre delarna i exemplet konstaterar vi att kassaflödet är positivt (55+20-70=5) I exemplet konstateras att likvida medel ökar med 5 miljoner. Ifrån förra årets balansräkning hämtar likvida medel vid årets början (195) och summerar med årets kassaflöde (195+5) och får fram att likvida medel vid året slut är 200 miljoner kronor.

Med hjälp av kassaflödesanalysen kan vi räkna ut; Fritt kassaflöde (FCF), den löpande verksamheten – investeringsverksamheten. Vi ser hur mycket fritt kassaflöde finns kvar för att finansiera återbetalning av lån och ge aktieägarna utdelning samt förmåga att ta nya lån. Nu kan vi även mäta Utdelningen i förhållande till det fria kassaflödet.

Se även ”Kassaflödet, är det något att ha koll på

Tolka Balansräkningen

Det är viktigt att förstå balansräkningen för att bilda sig en uppfattning om ett bolags tillgångar, skulder och förstå riskerna. Balansräkningen är en ögonblicksbild, dvs vad det bokförda värdet är den angivna dagen.

På balansräkningens vänstersidan redovisas tillgångarna och på högersidan skulderna. På tillgångssidan ser vi vad bolaget består av och på skuldsidan hur tillgångarna finansieras.

Längst upp på tillgångssidan ser vi anläggningstillgångarna och de är uppdelade på immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Storleken på dessa tillgångar varierar beroende på vilken typ av bolag det är. Ett konsultföretag har mer immateriella tillgångar då kompetensen är en viktig del. Ett produktionsföretag har mer materiella tillgångar och bankernas största tillgångar är finansiella. I detta fiktiva exempel kan vi konstatera att balansräkningen avser ett producerande bolag då vi har mest materiella tillgångar. När en tillgång behöver skrivas upp- eller ned syns det i resultaträkningen och påverkar årets resultat.

I nedre delen på tillgångssidan redovisas omsättningstillgångarna som primärt är varulager, kassa o fordringar. Kassa o varulager skall finnas på en effektiv nivå så att man kan möta kommande utbetalningar och efterfrågan på bolagets produkter. 

När vi tittar på balansräkningens högra sida ser vi hur de totala tillgångarna har finansierats. Längst upp har vi Eget kapital som består av tidigare vinster och aktiekapital.

Nedanför redovisas långfristiga och kortsiktiga skulder. Räntebärande skulder är bra att hålla reda på eftersom bolaget betalar extern ränta på dessa lån.

Kortfristiga skulder består primärt av leverantörsskulder och skatteskulder som skall betalas i närtid. 

Med hjälp av balansräkningen kan vi få fram en del nyckeltal för att bedöma risker och stabiliteten i ett bolag.

Under balansräkningen ser du nyckeltalet P/Ek som på engelska kallas för P/B (Price/Book value). Talet mäter hur mycket man betalar för bokföringsposten eget kapital i bolaget. För att se hur mycket eget kapital varje aktie har representerat i företaget så delar man eget kapital på antalet utstående aktier.  I exemplet är eget kapital 2000 miljoner kr som delas antal akter som här här 100 miljoner, vilket blir 20 kr. 10/20=0.5. Du betalar betalar 50 öre för 1 krona. I vårt exempel får du mer än vad du betalar för. Likt andra pris-nyckeltal så är teoretiskt sett ett lågt P/Ek tal attraktivt då det innebär att vi får köpa det egna kapitalet billigt.

För de övriga nyckeltalen under balansräkningen är det lätt att se var jag har hämta värdena med hjälp av siffrornas färgmarkeringar.

Soliditeten som är eget kapital i förhållande till den totala tillgångsmassan säger något om risken i bolaget. Ju högre soliditet desto stabilare bolag.

Skuldsättningsgraden visar hur mycket de räntebärande skulderna i förhållande till eget kapital. En för hög andel här gör bolaget sårbart för sämre tider och kreditgivarna kan sätta press på bolaget.

Likviditeten i förhållande till kortfristiga skulder visar hur beredskapen är för de kostnader som skall betalas i närtid. Är de likvida medlen 2% eller mer så kan man säga att bolaget har bra beredskap för dessa kostnader.

Ju mer ett bolag har på tillgångssidan och i eget kapital desto stabilare är företaget. Så är det ofta för större bolag som funnits med ett tag och har en god marknadsandel. I tillväxtföretag finns det ofta en högre skuldsättning för att få en hävstång mot nya marknader med en produkt som förhoppningsvis har potential. I Aktieportföljen finns mest större bolag, men även några tillväxtbolag och t o m utvecklingsbolag. Med utvecklingsbolag mer jag ett företag som ännu inte har en färdig produkt på marknaden. Basen i en portfölj bör bestå av större etablerade bolag och som grädde på moset kan den även innehålla tillväxtbolag och t o m en liten del utvecklingsbolag. Det är bland tillväxt- och utvecklingsbolagen som den största potentialen finns för att aktiepriserna skall stiga, men samtidigt innebär ägande i dessa företag en större risk, det kan ju hända att företaget inte lyckas med sitt koncept.

Tolka Resultaträkningen

Idag har jag gjort ett exempel på hur en resultaträkning är uppbyggd. Det finns en logik i uppställningen och vilka nyckeltal som kan hämtas. Exemplet innehåller fiktiva siffror och är förenklad, men är en bra checklista när jag skall tolka en skarp resultaträkning.

  1. När du köper en aktie, köper du en del i koncernen. Perioden är år 2019.
  2. Nettoomsättning är exkl moms. Avser de intäkter för de varor/tjänster som sålts under perioden.
  3. Kostnader för de varor som blev sålda under perioden. Kostnaden för varor som inte blev sålda finns i varulagret som återfinns i Balansräkningen.
  4. Med hjälp av Bruttoresultatet kan vi räkna ut Bruttoarginalen.
  5. Alla kostnader som inte är hänförliga till produktionen för de varor/tjänser som blev sålda, försäljning, administration, forskning och utveckling, avskrivningar m m.
  6. Rörelseresultatet. EBIT, Earnings Before Interest & Taxes. Med hjälp av Rörelseresultatet får vi fram Rörelsemarginalen.
  7. Ränteintäkter på likvida medel, placeringar och liknande.
  8. Räntekostnader för lån m m.
  9. Bokslutsdisposititoner.
  10. Resultat före skatt. (EBT, Earnings Before Taxes).
  11. I exemplet är det räknat på 20% bolagsskatt, kan variera mellan länder och över tiden.
  12. På sista raden ser vi Årets resultat/Vinsten.
  13. ROE (ReturnOnEquity) = Årets resultat/Eget kapital
  14. ROA (ReturnOnAsset) = 160/Totala tillgångar
  15. P/E-talet talar om vad jag betalar för aktiepris i förhållande till hur mycket vinst per aktie. Det som gör PEG-talet användbart är att man lägger på tillväxten i vinsten.  
  16. P/S-talet. För att räkna ut ett företags P/S-tal delar du aktiens pris med bolagets omsättning per aktie.
  17. I exemplet antar vi att aktiepriset är 10 kr.

Buffet-indikatorn

Warren Buffett är förmodligen det mest kända namnet i investeringskretsar med fantastisk börsavkastning och lång erfarenhet. Det finns en indikator som han själv använder och lär ha kallat: ”The best single measure of where valuations stand at any given moment”. 
Indikatorn kallas numera för ”Buffett-indikatorn” liknar det populära P/E talet, fast på applicerat på hela marknaden.

Buffetindikatorn är en helhetsindikator för länder för att se om landets börs är över- eller undervärderad i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP). 

Buffet-indikatorn=Landets totala börsvärde i relation till BNP.

Buffetindikatorns indikator signalerar att börsen är övervärderad vid 140% och undervärderad vid 60%. När börsen närmar sig dessa brytpunkter ökar sannolikheten för en nedgång respektive uppgång. 

Buffet-indikatorn, källa:Gurufocus

År 2000 var Sveriges börsvärdet högre än BNP. Sedan kom IT-kraschen börsen föll rejält. När börsen sedan bröt 60% nivån kom därefter en uppgång. Samma sak hände vid finanskrisen 2008 som följdes av en uppåtgående trend fram till 2017 då börsen vände nedåt efter att ha passerat brytpunkten vid 140%.

Under 2018 hade börsen en bra period under framförallt sensommaren, juli och augusti, men totalt sett slutade All Share på minus 7,7 procent för året. 2019 var utvecklingen starkt positiv igen då All Share steg med nära 30 procent. Enligt Buffet-indikatorn var börsen tydligt övervärderad innan Corona-krisen. Den 20 januari 2020 visade indikatorn 154% och sedan slog coronakrisen hårt mot världens börser. Under mars föll Stockholmsbörsen kraftigt. Den 6 april har indikatorn gått ned till 119%, vilket motsvarar det relativa medelvärdet för indikatorn de senaste 8 åren. För närvarande råder stor osäkerhet med Björnmarknad, men förr eller senare när Corona-epidemin är under kontroll och börsen har prisat in sig kan en rekyl uppåt förväntas. Förhoppningsvis behöver vi inte se en nedgång till att börsvärdet motsvarar endast 60% av BNP innan det vänder där börsen var och vände 2008.

Buffetindikatorn ger en relativ uppfattning om hur värderingen av en börs är i förhållande till landets ekonomi. När börsen är lågt värderad efter en längre nedgång är Buffetindikatorn en nykter indikator. Efter en längre uppgång med eufori kan indikatorn visa om börsen är övervärderad i förhållande till BNP och att det kan finnas en ökad sannolikhet för att det kommer att vända nedåt.

Diagrammet ovan är hämtade från Gurufocus. Buffet-indikatorns kan följas interaktivt på deras hemsida.

Fånga trenden

Att köpa och äga aktier som ligger i en postiv trend. Hur fångar man in det? Det är vad glidande medelvärde handlar om.

Glidande medelvärden är ett verktyg som används inom teknisk analys för att identifiera trender, stöd och motstånd samt att hitta köp- och säljsignaler. Det glidande medel värdet räknas fram genom att räkna fram genomsnittspriset över X antal föregående tidsperioder.

Vid teknisk analys används ofta den engelska termen; Moving Average (MA) – Ett genomsnitt av historien, fångar trenden i aktiekursen. Med andra ord mäter MA medelvärdet av antalet historiska perioder.

Vi får en positiv trend om Dagskursen större än Medelvärdet = positiv trend

Vi får en negativ trend om Dagskursen mindre än Mdelvärdet= negativ trend

Det finns olika typer av glidande medelvärden men jag använder den klassiska enkla MA, som även benämns; SMA=Simple moving average.

Man kan även vikta de historiska perioderna och då benämns det EMA=Exponential Moving average, men detta lämnar jag därhän, varför krångla till det för sig.

Standardinställningarna i MA är oftast:

50 perioder=kortare trend

200 perioder=Längre trend

Perioder är oftast det samma som dagar. Befinner sig aktien över medelvärdet har vi en positiv trend och tvärtom. 

I diagrammet är den blåa linjen 200 dagars medelvärde. När medelvärdet glider menar man att nästa dag är det 200 dagar tillbaka o sv. När linjerna korsar varandra är det en köp- eller säljsignal. Har dagskursen för aktien en högre styrka än sin svans är den fortsatt stark. När den blå linjen korsar aktiekursens linje uppifrån är det köpläge och tvärtom.

Bilden är lånad från aktiekunskap.nu

Det är även intressant att använda både MA50 och MA200 mot varandra. När MA50 korsar MA200 underifrån upp så har du en köpsignal och tvärtom. 

MA är mest användbar på längre sikt för att mäta den långa trenden. RSI, som jag gick igenom i förra bloggen, är bättre på att fånga in signaler för kortare perioder medan MA ger mer långsiktiga trender. Se länk https://aktieportfoljen.com/2020/03/31/momentum-fanga-kop-och-saljtillfallen/

Det är ganska enkelt att förstå sig på detta verktyg. Dock är det extremt svåra att tjäna pengar på att handla med hjälp av detta verktyg. Man behöver oftast ha en övergripande strategi där medelvärden kan vara en del av strategin för att det skall bli lönsamt. 

Håll koll på skuldsättningen

Jag har tidigare skrivit om hur man värderar aktier med tillgångar. I dagens blogg vänder jag på steken och tittar på skuldsidan. I en normal marknad säger oftast inte skuldsättningen något om potentialen uppåt, men skuldsättningen ger en uppfattning om risken och fallhöjden med bolaget.

Dessa tre nyckeltal är bra att ha med för att få en helhetsbild kring bolagens skuldsättning.

Nettoskuld = Räntebärande skulder – kassa/Tillgångarna i balansräkningen. 

Skuldsättning = Alla skulder (räntebärande, skatteskulder, avsättningar m m) /Eget kapital 

Soliditet = Eget kapital /Tillgångarna i balansräkningen

De här tre nyckeltalen kompletterar varandra tillsammans för att få en helhetsbild kring skuldsättningen. De flesta företag har en skuld, men ju högre skuld, ju högre risk. I ett normalläge säger inte skulden någonting om potentialen uppåt för aktiekursen, men något om risken och fallhöjden. I nuläget med Coronakrisen blir det väldigt påtagligt. Ju lägre skuldsättning, desto bättre förmåga att hantera minskade intäkter. Så håll på skulderna.

Hur värderar jag aktier med tillgångar – banker, investmentbolag och fastighetsaktier

I min portfölj har jag en hel del aktier med tillgångar som banker och investmentbolag. Hur värderar man aktier med tillgångar? Banker, investmentbolag och fastighetsaktier.

Banker, består av kunders kapital med in- o utlåning, ju mer de lånar in ju mer kan de låna ut.

Investmentbolag, består av andra bolag som de köper in och försöker förädla så tillgångsmassan ökar.

Fastighetsaktier, tillgången fastigheter som man köper in och försöker förädla.

Banker

När vi värderar Banker är det tre nyckeltal som är intressanta.

P/E=aktiekurs/vinst per aktie, detta nyckeltal känner de flesta till och teoretiskt sett så ju ett lägre ju bättre. 

K/I= Kostnad/intäkt, detta nyckeltal säger något om effektiviteten i en bank, ju lägre K/I ju effektivare är banken. K/I säger kort och gott hur mycket som försvinner iväg av varje intäktskrona. 

P/B pricetobook=Aktiepris/eget kapital per aktie, vad betalar du för aktieägarnas pengar i bolaget? P/B under 1 är positivt, då betalar du mindre än du får.

Investmentbolag

När det gäller investmentbolag jämför vi aktiepriset med substansvärdet per aktie. Substansvärdet är det totala värdet på ett bolags tillgångar.

Aktiepris högre än substansvärde per aktie=Premie. Du betalar mer än vad du får i tillgång.

Aktiepris lägre substansvärde per aktie=Rabatt. Du betalar mindre än vad du får i tillgång.

Ibindex.se redovisar detta på ett utmärkt sätt. Där kan du se vilka investmentbolag handlas till premie eller rabatt.

Teoretiskt sett är en rabatt att föredra, men är det så att man har ett förtroende för att ett investmentbolag har förmåga att skapa ytterligare värde på tillgångsmassan kan det vara värt att betala en premie. En för stor rabatt kan å andra sidan säga något om förtroendet för bolaget.

Fastighetsaktier

Även för fastighetsaktier jämför vi aktiepriset med substansvärdet per aktie. För fastighetsaktier finns det en europeisk standard för substansvärdet som kallas EPRA NAV, långsiktigt substansvärdet. 

(EPRA NAV=Långsiktigt substansvärde. Beräkning: Eget kapital i balansräkningen+återläggning räntederivat+återläggning uppskjuten skatt)

Fbindex.se kan du se vilka fastighetsbolag som handlas till rabatt eller premie.

Samma logik gäller som för investmentbolag vid jämförelsen mellan aktiepriset och substansvärdet per aktie.

Nu handlas flera fastighetsaktier till rabatt

Jag hoppade aldrig på tåget med fastighetsaktier innan Coronakrisen eftersom jag tyckte att aktierna fick en för hög värdering och därmed en för hög risk. Nu faller aktiepriserna och tidningen Fastighetsnytt skriver att tisdagen 17 mars hade börsens fastighetsaktier kollektivt tappat nästan hälften av sitt börsvärde. Index stängde på 2 570,38 vilket är hela 43,5 procent lägre än i mitten av februari. Samtidigt har börsens bredare index fallit i häradet 30 procent.

Då var jag irriterad över att jag missat tåget, nu frågar jag mig om det är läge att köpa fastighetsaktier. Fastighetsnytt har publicerat en sammanställning av fastighetsbolagens P/NAV och P/E vid börsens stängning 17 mars 2020.

I P/NAV jämförs aktiepriset med det fastighetsbolagens långsiktiga substanssvärdet (EPRA NAV). Är värdet under ett så köper du aktien med rabatt, du får mer än vad betalar för. Vi konstaterar att det är endast fem bolags aktier som nu ligger över ett och som handlas med en premie.

Fastighetsbolagen handlas nu till rabatt jämfört med substansvärdet, men vi vet inte om aktiepriserna kommer att falla ytterligare, vilket inte är osannolikt. Min strategi blir att gå in i någon av de större bolagen med historiskt bra utdelning, undvika bolag som fokuserar mot hotell, och att köpa mindre poster spridda över tid. Jag kommer att publicera på bloggen de eventuella köp jag genomför.

Hitta en utdelningsmaskin

Hur bedömer man utdelningsförmågan hos en aktie?

Du vill förmodligen hitta långsiktiga utdelningsaktier. Jag brukat använda tre nyckeltal när jag försöker hitta bra utdelningsaktier.

Direktavkastning, utdelning/aktiepris, hur mycket får jag per investerad krona, lite slarvigt skulle man kunna jämföra det med en slags ränta.

Utdelningstillväxt, utdelning i år/utdelning förra året.

Utdelningsandel, utdelning/vinsten. Är utdelningsandelen för hög blir det ingen kvar i bolaget, det ger ingen stabilitet långsiktigt.

Låt dig inte luras av de högsta direktavkastningarna. En rimlig utdelningsandel som ger utrymme för en bra och stabil utdelningstillväxt är att föredra framför en för hög direktavkastning. Tänk långsiktigt, så hittar du en bra kassako.

Direktavkastningar rusar – ställs in?

P g a börsraset blir direktavkastningarna relativt sett högre än normalt. En del sparare oroar sig för att inställda utdelningar, men enligt flera experter så skall det mycket till för att de större bolagen skall ställa in utdelningarna. Scandic hotels, BE Group, Fenix outdoor och Pandox har dock meddelat att de ställer in sin utdelningar. Även om ett bolag inte ställer in utdelning är det ett praktiskt problem att kunna genomföra en stämma i rådande situation, vilket kan försena utdelningar.

Nordea löser situationen på ett föredömligt sätt. Aktieägare kan följa stämman via en direktsändning och utöva sin rösträtt via en centraliserad fullmaktstjänst, istället för att närvara fysiskt på stämman. 

Foto av Tim Gouw på Pexels.com

Baserat på aktiekurserna den 16 mars ser direktavkastningarna ut så här för OMX 30.

BOLAGUTDELNING (KR)KURS (KR)DIREKTAVKASTNING (%)
Volvo13107,3512,1
SEB6,2561,610,1
Nordea0,44,4359
H&M9,75117,728,3
SSAB1,518,8058
Swedbank8,8110,68
Telia2,4531,397,8
Handelsbanken5,572,567,6
ABB8,29149,555,5
Autoliv24,354655,2
Securitas4,895,425
SKF6,25126,854,9
Boliden7144,44,8
Tele25,599,625,5
Skanska6145,24,1
Sandvik4,5114,253,9
Astrazeneca27,49717,73,8
Investor143773,7
Alfa Laval5,5148,63,7
Electrolux8,5132,256,4
SCA274,882,7
Atlas Copco7280,52,5
Swedish Match12,5511,82,4
Ericsson1,561,542,4
Essity6,25264,22,4
Assa Abloy3,85164,152,3
Hexagon6,78381,71,8
Getinge1,5153,851
Kinnevik0138,10