OIL

Optimismen återvänder – men trenden bestämmer – Veckan framåt – vecka 42

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt – vecka 42

Optimismen återvänder – men trenden bestämmer

Söndag 11 oktober 2026

Marknadens humör ljusnar

Efter en period av tilltagande pessimism har optimismen återvänt till aktiemarknaden. Andelen optimistiska investerare i den amerikanska sentimentundersökningen har stigit från 28,8 till 40,3 procent på fyra veckor, samtidigt som andelen pessimister minskat från 53,3 till 39,0 procent.

För första gången under perioden är optimisterna därmed fler än pessimisterna.

Även CNN:s Fear & Greed Index har återhämtat sig till 45, efter att tidigare ha legat kring 37–39. Marknaden befinner sig fortfarande på den försiktiga sidan av neutralt, men utvecklingen är tydlig.

Volatiliteten har också dämpats. Amerikanska VIX ligger på 14,84 och europeiska VSTOXX på 18,84. Båda indikatorerna visar ett lugnare marknadsklimat än under den senaste tidens mer nervösa handel.

Men ett förbättrat sentiment är inte detsamma som en etablerad uppåttrend. Humöret kan förändras snabbt, medan trenderna ofta utvecklas betydligt långsammare.

USA och Japan visar vägen

Vår tekniska genomgång av 13 internationella börsindex visar tydliga skillnader mellan marknaderna.

Japan leder med Nikkei 225 hela 14,1 procent över sitt 200-dagars glidande medelvärde. Nasdaq 100 ligger 11,9 procent över och S&P 500 7,8 procent över motsvarande trendlinje.

Det är betydande marginaler som visar att de långsiktiga uppåttrenderna fortfarande är intakta.

I Europa är bilden mer tveksam. Stockholmsbörsens breda index, OMXSPI, ligger 2,8 procent över MA200, men samtidigt 1,0 procent under MA50. Storbolagsindexet OMXS30 ligger 4,0 procent över MA200 men 0,7 procent under MA50.

DAX och Euro Stoxx 600 uppvisar ett liknande mönster med positiva avstånd till MA200, men svaghet i förhållande till de kortare trendlinjerna.

Samtliga 13 index i vår sammanställning ligger över MA200, men den tydligaste kortsiktiga styrkan återfinns i USA och Japan.

Det är ytterligare en påminnelse om varför vi följer flera marknader och inte låter utvecklingen på Stockholmsbörsen ensam definiera börsklimatet.

Geopolitiken tillbaka i fokus

Den senaste amerikanska pressen på Ukraina, bland annat i frågor om politiska val och rysk olja, tillför ytterligare osäkerhet inför den kommande börsveckan.

Utvecklingen kan påverka både energipriserna och investerarnas riskaptit. För Europa är frågan särskilt betydelsefull eftersom regionens ekonomi och säkerhet påverkas direkt av kriget och relationerna mellan USA, Ukraina och Ryssland.

Eventuella framsteg mot en varaktig fred skulle kunna minska den geopolitiska riskpremien. Samtidigt kan nya motsättningar eller osäkerhet kring sanktionerna få motsatt effekt.

Vi följer framför allt reaktionerna i oljepriset, räntorna och de europeiska börserna.

Geopolitiska rubriker kan skapa stora kursrörelser på kort tid, men det är först när rörelserna påverkar de etablerade trenderna som de får direkt betydelse för vår strategi.

Inflationen tar huvudrollen

Veckans viktigaste makroekonomiska händelser blir de amerikanska inflationssiffrorna för september. Både konsumentpriserna, KPI, och producentpriserna, PPI, får stor uppmärksamhet inför Federal Reserves räntebesked den 28 oktober.

Marknaden kommer också att granska detaljhandelsförsäljningen och industriproduktionen för att bedöma styrkan i den amerikanska ekonomin.

På onsdagen publiceras Feds Beige Book, som ger en aktuell bild av företagens syn på efterfrågan, arbetsmarknad och prisutveckling i de olika centralbanksdistrikten.

Veckan blir dessutom den sista innan Fed-företrädarna går in i sin tysta period inför räntebeskedet.

I Sverige riktas blickarna mot den slutliga KPI-statistiken för september. Inflationsförväntningar, hushållens konsumtion och arbetsmarknadsstatistik kompletterar bilden.

Euroområdet bjuder på reviderade inflationssiffror och flera framträdanden från ECB. IMF:s och Världsbankens årsmöten samt EU:s politiska överläggningar bidrar också till den internationella agendan.

Rapportsäsongen – nu ska värderingarna försvaras

Den amerikanska rapportsäsongen drar i gång på allvar med flera av de stora bankerna. JPMorgan Chase, Goldman Sachs, Citigroup och Wells Fargo väntas presentera sina resultat på tisdagen, följda av bland andra Bank of America och Morgan Stanley på onsdagen.

Bankernas rapporter ger en tidig temperaturmätare på kreditmarknaden, hushållens ekonomi och företagens investeringsvilja.

Även halvledarindustrin hamnar i fokus genom rapporter från ASML och TSMC. De blir särskilt intressanta mot bakgrund av de höga förväntningarna på investeringar inom teknik och artificiell intelligens.

Efter en stark börsutveckling är frågan om företagens vinster, marginaler och framtidsutsikter kan leva upp till värderingarna.

Om företagen levererar finns förutsättningar för fortsatt börsstyrka. Men högt ställda förväntningar innebär också att även bra rapporter kan mötas av negativa kursreaktioner.

Det är inte bara resultaten som räknas, utan också vad marknaden redan har förväntat sig.

Mellanårsvalet närmar sig

Den 3 november går USA till mellanårsval. Samtliga 435 platser i representanthuset och ungefär en tredjedel av senaten står på spel.

Valet kan få betydelse för den ekonomiska politiken under återstoden av presidentperioden, bland annat när det gäller skatter, statsfinanser, handel och regleringar.

För aktiemarknaden innebär det ytterligare en osäkerhetsfaktor under hösten.

Vi försöker inte förutse valresultatet eller marknadens reaktion, men följer om den politiska utvecklingen påverkar räntorna, riskaptiten och börstrenderna.

Räntorna – fortsatt en viktig riskfaktor

Den amerikanska tioårsräntan ligger kring 5,24 procent efter en mindre nedgång under veckan.

Sett över det senaste året är utvecklingen desto mer dramatisk. Räntan har stigit från nivåer omkring 4 procent till över 5,2 procent.

En hög långränta påverkar värderingen av aktier, särskilt tillväxtbolag där en stor del av de förväntade vinsterna ligger längre fram i tiden. Den påverkar också företagens finansieringskostnader och konkurrensen mellan aktier och ränteplaceringar.

Samtidigt kan en stark ekonomi och stigande företagsvinster ge aktiemarknaden stöd även i ett högre ränteläge.

Vi fortsätter därför att följa samspelet mellan inflation, räntor och företagens vinstutveckling.

Vårt lag – flera vägar till avkastning

Vår portfölj bygger på en medveten arbetsfördelning mellan enskilda aktier, ETF:er och fonder.

Vi väljer i första hand enskilda aktier på de skandinaviska börserna och ibland på andra europeiska marknader. Här har vi bättre förutsättningar att följa bolagen, förstå deras verksamheter och göra egna analyser.

På marknader längre bort, där vi har ett större informationsunderläge, använder vi i stället ETF:er och fonder. Det ger oss möjlighet att delta i den globala börsutvecklingen utan att behöva analysera varje enskilt bolag.

Våra ETF:er inom S&P 500, Japan, Asien exklusive Japan, Emerging Markets och globala småbolag kompletteras av fonderna Robur Technology och Robur Global Transition.

På så sätt kombinerar vi aktiv aktieanalys på marknader vi känner väl med bredare internationell exponering.

Det finns överlappningar mellan vissa innehav, särskilt inom tekniksektorn, och därför följer vi också den samlade risken.

Vi väljer själva bolagen där vi bedömer att vi har en kunskapsfördel. På övriga marknader låter vi fonder och ETF:er göra jobbet.

Oavsett investeringsform är det fortfarande våra regler för trend och riskhantering som styr besluten.

Vår strategi – disciplin framför känslor

Det förbättrade sentimentet är välkommet, och vi ser med intresse fram emot en intensiv rapportperiod.

Men optimismen innebär inte att vi förändrar vår strategi.

Vi fortsätter att låta MA200 vara vårt viktigaste verktyg för att bedöma den långsiktiga trenden, medan de kortare medelvärdena hjälper oss att identifiera förändringar i marknadens styrka.

Kassan ger oss handlingsfrihet, men är inte resultatet av någon prognos om fallande börskurser. Den är en följd av de regler vi arbetar efter.

Vi jagar inte uppgångar för att optimismen ökar, och vi säljer inte välfungerande innehav enbart för att pessimismen tilltar.

Det är också därför den internationella spridningen är värdefull. Vi behöver inte i förväg bestämma vilken marknad som kommer att utvecklas bäst. Vi kan delta där trenderna är gynnsamma och anpassa risken när förutsättningarna förändras.

Diversifiering ger oss möjligheter. Disciplin avgör hur vi använder dem.

Vecka 42 bjuder på inflation, räntor, geopolitik och början på en spännande rapportsäsong. Det finns gott om faktorer som kan påverka marknadens humör.

Men vår utgångspunkt är densamma:

Humöret berättar hur investerarna känner. Trenden berättar hur marknaden faktiskt beter sig.

Och det är fortfarande trenden som bestämmer hur vi agerar.

Veckan som gått – rädsla utan panik

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan som gått – v38

Rädsla utan panik

Inledning / makro

Det blev ännu en vecka där räntan höll börsen i ett hårt grepp. Fed höjde styrräntan och den amerikanska tioårsräntan blev veckans kanske viktigaste temperaturmätare när den gång på gång dansade kring den psykologiskt viktiga femprocentsnivån.

Börsen reagerade nästan omedelbart på rörelserna. När tioåringen backade fick aktierna luft under vingarna och när den åter närmade sig 5 procent kom nervositeten tillbaka.

Men samtidigt finns något påfallande starkt i marknaden: börsen vill upp. Positiva nyheter fångas snabbt upp trots att förutsättningarna knappast är bekväma. Räntorna är höga, oljepriset ligger fortfarande över 100 dollar fatet och inflationsoron är långt ifrån borta.

Fredagen illustrerade detta väl. S&P 500 steg 0,2 procent och Nasdaq Composite 0,4 procent, medan Dow Jones backade 0,2 procent. Den amerikanska tioårsräntan var samtidigt tillbaka kring 5 procent.

Även i Europa steg räntorna på fredagen. ECB:s enkät över hushållens inflationsförväntningar visade stigande förväntningar på samtliga tidshorisonter. Dollarn stärktes efter veckans Fedbesked medan kronan försvagades mot både dollar och euro.

Oljan fortsatte också att spela en viktig roll. Efter de kraftiga prisrörelserna tidigare under veckan mildrades prisbilden under den andra halvan. Brent handlades vid veckans slut kring 103 dollar per fat.

Stockholmsbörsen klarade trots allt veckan förhållandevis väl. OMXS30 steg 0,30 procent medan breda OMXSPI backade 0,10 procent.

Sektorer och bolag

Veckans tydligaste styrka hittar jag inom AI-relaterad industri och teknik.

Det syns också tydligt i laget. AQ Group steg 5,11 procent och ABB 3,89 procent, samtidigt som SaltX avancerade 3,20 procent och HMS Networks 2,39 procent. Även Skanska, SKF och Hexpol hade en bra vecka.

AI-temat handlar inte längre bara om halvledare och de stora amerikanska teknikbolagen. Elektrifiering, automation, kraftförsörjning, datacenter och digital infrastruktur har blivit en allt viktigare del av samma investeringsberättelse.

Den bilden förstärks av den internationella delen av portföljen. Swedbank Robur Global Trends steg 2,35 procent och Robur Technology 1,70 procent. S&P 500-ETF:en steg 1,63 procent och Japan 1,54 procent.

Det här är alltså inte någon bred euforisk risk-on-marknad. Kapitalet tycks snarare fortsätta söka sig till de delar av marknaden där investerarna ser strukturell tillväxt.

På minussidan sticker framför allt flatexDEGIRO ut med −12,67 procent. Nedgången kom efter beskedet om styrelseordförandens avhopp. Aktien har därmed fallit under MA200, men omfattas av min utlandsregel. Innehavet är fortfarande upp omkring 52 procent sedan köp och jag ser i nuläget ingen fundamental förändring som motiverar en försäljning. Därför ligger aktien kvar.

Utlandsregeln har dessutom fått en intressant bieffekt. Den skapades av skatteskäl, men gör mig samtidigt mer långsiktig. En vinnare behöver inte säljas enbart för att kursen tillfälligt bryter sin trend. Är avkastningen sedan köp fortfarande positiv och det fundamentala caset intakt får bolaget tid att visa om det är en av de evighetsmaskiner jag egentligen vill hitta.

Reflektion – rädsla utan panik

Veckans kanske mest intressanta signal hittar jag inte i indexen utan i marknadsindikatorerna.

Fear & Greed står på 29 – Fear. För en vecka sedan var nivån 32. AAII:s investerarenkät ger en ännu tydligare bild: endast 28,8 procent är bullish medan hela 53,3 procent är bearish.

Samtidigt har VIX fallit till 14,81, en nedgång på drygt 16 procent under de senaste fem handelsdagarna.

Det är en fascinerande kombination.

Investerarna säger att de är rädda – men optionsmarknaden prissätter ingen panik.

Även europeiska VSTOXX kring 18,3 signalerar vaksamhet snarare än akut stress.

Och kanske är det just detta som bäst sammanfattar veckan. Marknaden har fått gott om argument för att falla: en Fedhöjning, amerikansk tioårsränta kring 5 procent, oljepris över 100 dollar och fortsatt inflationsoro. Ändå fortsätter börsen att fånga upp positiva nyheter och vissa delar av marknaden visar påtaglig styrka.

Det brukar sägas att börsen klättrar på en vägg av oro. Den här veckan har väggen varit ovanligt lätt att se.

För min egen strategi förändrar det egentligen ingenting. Trenden bestämmer. Så länge index ligger i positiv trend är jag med, men jag ser ingen anledning att jaga marknaden när ränteläget fortfarande är så osäkert.

Den högre likviditeten får därför ligga kvar.

Likviditet är en option på framtida avkastning.

Veckan framåt (v13): Geopolitik i förarsätet – volatil vecka väntar

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v13): Geopolitik i förarsätet – volatil vecka väntar

Inledning / Makro & Marknad

Kriget i Mellanöstern fortsätter att dominera marknadsnarrativet inför vecka 13. Situationen har skärpts ytterligare efter att Donald Trump riktat ett ultimatum mot Iran om att öppna Hormuzsundet inom 48 timmar – annars hotar han med att slå ut landets kraftverk. Uttalandet har lagt ett tydligt riskpåslag över marknaderna och skapat en klassisk “event risk”-miljö.

Investerare står därmed inför en vecka där geopolitiken riskerar att överskugga både makrodata och centralbankskommunikation. Ett eskalerat läge kan snabbt slå mot energimarknaderna och driva upp oljepriserna, med breda inflationsimpulser som följd. Samtidigt har börsen hittills visat en viss motståndskraft, där förhoppningar om en kontrollerad utveckling fortfarande lever.

Men Trumps 48-timmars ultimatum fungerar i praktiken som en tickande osäkerhetsfaktor över marknaden. Om retoriken omsätts i handling kan riskaptiten snabbt försvagas och ersättas av kraftiga defensiva flöden.

Volatilitet (VIX & VSTOXX)

Volatilitetsindexen signalerar ett tydligt ökat skyddsbehov i marknaden.

VIX handlas kring 26–27 VSTOXX över 30

Detta indikerar att optionsmarknaden prissätter fortsatt turbulens snarare än en snabb normalisering.

Olja (Brent)

Brent crude oil handlas runt 105–107 dollar efter en kraftig uppgång. Riskpremien kopplad till Hormuzsundet har ökat tydligt och gör energimarknaden till en central drivkraft kommande vecka.

Räntor (USA 10-åring)

US 10-year Treasury ligger kring 4,38 %. Att räntor stiger trots geopolitisk oro signalerar att inflationsrisker väger tyngre än klassiska “safe haven”-flöden.

Sentiment (AAII)

Bearish: ca 52 % Bullish: ca 30 %

En tydlig förskjutning mot pessimism, vilket historiskt ofta sammanfaller med hög volatilitet – men också kan öppna för motreaktioner.

Trendbild (globala index)

Norden visar relativ styrka USA och Europa i kortsiktigt svag trend (under MA20/50) RSI-nivåer kring 25–35 indikerar närhet till översålda nivåer

Utsikter & Reflektion

Vecka 13 ser ut att bli tydligt rubrikdriven där geopolitiken sätter tonen. Huvudscenariot är fortsatt att marknaden försöker hålla fast vid ett deeskaleringscase, även om riskpremien förblir förhöjd. Så länge konflikten inte påverkar energiflöden via Hormuzsundet finns utrymme för stabilisering, särskilt då sentimentet redan är pressat och flera marknader närmar sig översålda nivåer.

Nedsidan är samtidigt tydlig. En eskalation – särskilt riktad mot energiinfrastruktur – kan snabbt driva upp oljepriset ytterligare, lyfta volatiliteten och pressa aktiemarknaden brett. I ett sådant läge riskerar inflationsoron att förstärkas snarare än att dämpas.

Mot den bakgrunden fortsätter jag att möta risk med disciplin. Laguppställningen står i nuläget emot nedgången bättre än index, där en högre kassaandel i kombination med exponering mot obligationer och guld bidrar till att dämpa svängningarna (kassa 22 %, obligationer 6,5 %, guld 5,2 %). Jag följer regelboken, vilket innebär att aktievikten justeras ned i takt med att trenderna försämras – snarare än på enskilda rubriker.

Sammanfattningsvis går marknaden in i veckan med hög beredskap och låg visibilitet. Börsens motståndskraft består – men är villkorad. Nyhetsflödet kommer att avgöra riktningen.