VSTOXX

Veckan framåt (v21) – hur länge kan börsen ignorera räntorna?

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v21) – hur länge kan börsen ignorera räntorna?

17 maj 2026

Inledning / Makro

Marknaden går in i vecka 21 med ett tydligt skifte i fokus: från AI-optimism och rapportsäsong till geopolitik, inflation och räntor. Det ännu oavslutade Irankriget och de historiska störningarna för oljeindustrin kring Persiska viken har utlöst en kraftig uppgång i energipriserna, där Brentoljan nu handlas över 109 dollar fatet efter ännu en stark vecka. Samtidigt har marknadsräntorna fortsatt upp globalt i takt med att investerare börjar prisa in risken för en ny inflationsvåg.

Det som oroar marknaden mest är inte bara själva oljepriset – utan risken för att energichocken spiller över i bredare pristryck och tvingar centralbankerna att hålla räntorna högre under längre tid, eller till och med återgå till åtstramningar.

”Räntorna fortsätter uppåt medan börsen ser livet genom rosaskimrande glasögon”, säger Benoît Peloille, chefsstrateg på kapitalförvaltaren Natixis till Bloomberg.

Trots stigande räntor har aktiemarknaden än så länge visat relativ motståndskraft. Amerikanska index ligger fortsatt nära årshögsta och riskaptiten är fortfarande tydlig inom tekniksektorn. Samtidigt börjar allt fler varningssignaler blinka i bakgrunden: högre obligationsräntor, stigande volatilitet i Europa och energimarknader som signalerar fortsatt stress.

I veckan riktas samtidigt blickarna mot protokollet från Feds aprilmöte samt preliminära PMI-siffror för maj. Marknaden kommer särskilt att leta efter signaler om stigande pristryck, störningar i leveranskedjor och hur snabbt energichocken från Mellanöstern börjar slå mot den reala ekonomin.

Marknadsindikatorer

Räntemarknaden sätter tonen

Den amerikanska tioårsräntan har fortsatt upp mot 4,6 procent efter veckans inflations- och oljeoro. Uppgången i långräntorna är central eftersom värderingarna, särskilt inom amerikansk teknik, blir allt känsligare när finansieringskostnaderna stiger. Så länge obligationsmarknaden fortsätter pressa upp avkastningskraven ökar risken för att börsen till slut måste anpassa sig nedåt.

Oljepriset signalerar fortsatt stress

Brentoljan har stigit kraftigt under veckan och marknaden fortsätter prisa in risken för störningar kring Hormuzsundet. Energimarknaden är nu den tydligaste inflationsdrivaren globalt och utvecklingen där kommer sannolikt dominera centralbankernas retorik under sommaren.

Volatiliteten börjar röra sig uppåt

VIX-indexet ligger fortfarande relativt lågt kring 18, men har vänt upp under veckan. Samtidigt har europeiska VSTOXX stigit betydligt mer och signalerar att den europeiska marknaden är klart mer nervös inför de kommande månaderna. Skillnaden mellan USA och Europa är tydlig: Wall Street fortsätter hoppas på tillväxt och AI-drivna vinster medan Europa i högre grad fokuserar på inflation, energi och konjunkturrisker.

Sentimentet visar växande osäkerhet

AAII:s senaste sentimentmätning visar en ovanligt splittrad marknadssyn där bullish- och baisseandelen nästan är jämnstora, medan neutralandelen samtidigt stigit tydligt. Det speglar en marknad som fortfarande vill tro på mjuklandning – men där osäkerheten snabbt ökar.

Fear & Greed fortsatt i “Greed”

CNN:s Fear & Greed-index ligger kvar i “Greed”-territorium kring 63. Det visar att investerare ännu inte kapitulerat till oro, trots stigande räntor och geopolitisk osäkerhet. Historiskt har dock perioder där börsen ignorerar snabbt stigande obligationsräntor ofta blivit kortlivade.

Teknisk bild fortsatt blandad

Momentumet är fortsatt starkt i flera större index, särskilt Nasdaq 100 som handlas tydligt över både 50- och 200-dagars glidande medelvärden med RSI över 70. Samtidigt ser Europa betydligt svagare ut, där flera index tappat momentum på kort sikt och handlas nära neutrala tekniska nivåer.

Sammanfattning

Vecka 21 ser ut att bli en viktig temperaturmätare för om marknaden kan fortsätta ignorera ränteuppgången – eller om obligationsmarknaden till slut börjar pressa ned riskaptiten bredare.

Just nu domineras marknaden av två konkurrerande krafter: fortsatt AI- och tillväxtoptimism på ena sidan, och stigande energi-, inflations- och ränterisker på den andra.

Så länge oljepriset fortsätter upp och obligationsräntorna klättrar blir marginalerna för besvikelser allt mindre. Frågan marknaden nu ställer sig är inte längre om geopolitiken påverkar ekonomin – utan hur snabbt.

Veckan framåt (v20) – marknaden i dubbelläge inför geopolitiska förhandlingar

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v20) – marknaden i dubbelläge inför geopolitiska förhandlingar

Inledning / Makro

Vecka 20 inleds med en marknad som försöker balansera mellan geopolitisk oro och fortsatt riskaptit. Fokus ligger alltjämt på utvecklingen i Mellanöstern där situationen kring Hormuzsundet fortsätter att dominera energimarknaden. Brentoljan handlas fortfarande kring 100-dollarstrecket efter kraftiga rörelser senaste veckan, även om priset har stabiliserats något mot slutet av handelsveckan. Ett fortsatt stängt Hormuzsund skulle snabbt kunna förändra inflationsbilden globalt och riskerar att sätta centralbankerna i ett mer defensivt läge.

Samtidigt riktas blickarna mot veckans toppmöte i Peking där Donald Trump och Xi Jinping väntas försöka befästa höstens handelsöverenskommelse mellan USA och Kina. Marknaden ser mötet som en tydlig temperaturmätare för det globala riskklimatet. Om tonen blir konstruktiv samtidigt som signaler kommer om ökad säkerhet kring sjöfarten i Persiska viken kan investerare åter fokusera på konjunktur och bolagsvinster snarare än geopolitik.

På hemmaplan blir Riksbankens protokoll veckans viktigaste svenska hållpunkt. Investerare söker framför allt besked om hur direktionen ser på energipriser, kronan och den underliggande inflationen efter vårens mer svängiga råvarumarknad.

I USA och Europa väntar samtidigt nya inflationssiffror som kan få stor betydelse för räntemarknaden inför sommaren. Kombinationen av höga oljepriser och fortsatt relativt stark arbetsmarknad gör att marknaden fortfarande famlar efter tydlig riktning kring kommande räntesänkningar.

Marknadsindikatorer

Sentimentet bland privata investerare fortsätter att förbättras. AAII-statistiken visar att de bullish rösterna nu åter är större än de baisseartade, även om skillnaden är liten. Historiskt ligger optimismen något över normala nivåer medan neutraliteten fortsatt är relativt låg. Det tyder på att investerarkollektivet fortfarande lutar åt risksidan trots geopolitisk oro.

Fear & Greed-index ligger samtidigt kvar på tydliga “Greed”-nivåer, vilket signalerar att marknaden ännu inte gått in i något bredare risk-off-läge.

Volatilitetsmarknaden signalerar också fortsatt relativt lugna förhållanden. Amerikanska VIX handlas under den klassiska 20-nivån samtidigt som europeiska VSTOXX ligger under sin mer kritiska 25-nivå. Det tyder på att investerarkollektivet ännu inte ser den geopolitiska oron som ett fullt utvecklat riskscenario.

Räntemarknaden signalerar däremot fortsatt försiktighet. Den amerikanska tioårsräntan ligger kvar kring 4,36 procent, vilket framförallt fortsätter att pressa räntekänsliga sektorer som fastigheter och småbolag. Samtidigt har stora teknikbolag och kassaflödesstarka marknadsledare hittills visat betydligt bättre motståndskraft mot det högre ränteläget.

Bland de större indexen fortsätter amerikansk teknik att dominera utvecklingen. Nasdaq 100 har klart starkast momentum globalt medan europeiska index och nordiska börser utvecklas betydligt mer sidledes. Stockholmsbörsen fortsätter att släpa efter USA, vilket delvis speglar svagare industrisignaler och större känslighet för europeisk konjunktur.

Reflektioner / Utsikter

Marknaden går in i veckan med ett ganska intressant dubbelläge. På ytan är riskaptiten fortsatt hög — volatiliteten är relativt låg, sentimentet har förbättrats och kapital fortsätter söka sig till teknik och tillväxt. Samtidigt finns en tydlig underström av försiktighet där energipriser och geopolitik snabbt kan förändra spelplanen.

Det som särskilt sticker ut är att marknaden hittills hanterat Mellanösternkrisen förhållandevis lugnt. Brentoljan har visserligen stigit kraftigt under våren, men investerare verkar fortfarande tro att situationen går att stabilisera diplomatiskt. Därför blir signalerna från Iran och utvecklingen kring Hormuzsundet avgörande under veckan.

Trump–Xi-mötet kan samtidigt bli veckans viktigaste riskhändelse för aktiemarknaden. Ett mjukare tonläge kring handel och leveranskedjor skulle sannolikt gynna cykliska sektorer och exportbolag, medan ett mer spänt möte riskerar att snabbt öka volatiliteten igen.

För Stockholmsbörsen blir kronan, räntorna och verkstadssektorn fortsatt centrala faktorer. Så länge oljepriset ligger kvar högt samtidigt som amerikanska långräntor håller sig över 4 procent lär marknaden få svårt att etablera någon bredare riskrallyfas.

Utgångsläget inför vecka 20 är därför fortsatt försiktigt konstruktivt — men med ovanligt hög känslighet för nyhetsflödet.

Inför vecka 19: Geopolitiken håller marknaden i schack

Per G OhlinLämna en kommentar

Inför vecka 19: Geopolitiken håller marknaden i schack

3 maj 2026

Makro & Index

Nästa vecka blir intensiv med flera tunga datapunkter. Fokus ligger på Riksbankens räntebesked (torsdag), svenskt KPI (onsdag) samt amerikansk arbetsmarknadsdata (non-farm payrolls).

Men trots det täta makroflödet är det tydligt att marknaden just nu i hög grad styrs av geopolitiken i Mellanöstern. Konflikten kring Iran påverkar inte bara riskaptiten utan spiller direkt över i inflationsförväntningar via energimarknaden.

Marknadsindikatorer

Sentimentbilden bekräftar ett tydligt mellanläge. AAII-enkäten visar en fortsatt splittring där pessimismen nyligen vägt något tyngre än optimismen – ett tecken på osäkerhet snarare än tydlig riskaversion.

Volatiliteten är samtidigt dämpad, med VIX kring 17, vilket signalerar att marknaden inte ser någon omedelbar eskalation. Det är dock en skör balans, där sentiment snabbt kan skifta vid nya rubriker.

Räntemarknaden ligger kvar på relativt höga nivåer, med den amerikanska 10-åringen runt 4,38 %, vilket fortsätter att sätta ett tak på värderingarna.

Den tydligaste geopolitikkanalen syns i råvaror:
👉 Oljepriset (Brent) kring 114 dollar reflekterar riskpremien kopplad till Mellanöstern.

Samtidigt visar Fear & Greed Index nivåer i ”Greed” (~67) – vilket understryker den paradoxala marknaden: riskvilja finns, men den balanseras av tydliga orosmoment.

Reflektion & Utsikter

Det är just nu inte makro i sig som skapar osäkerheten – utan hur makrodata ska tolkas i ljuset av geopolitiken.

Marknaden står och väger mellan två scenarier:

  • Eskalation i Mellanöstern
    → högre oljepris
    → ökad inflation
    → färre räntesänkningar
    → press på börsen
  • Avtagande oro
    → fallande energipriser
    → lättare inflationstryck
    → större utrymme för centralbanker
    → stöd för riskaptiva tillgångar

Det är just denna dragkamp som skapar mellanläget vi ser nu – där positiva signaler snabbt neutraliseras av nya riskfaktorer.

👉 Slutsatsen inför veckan:
Makrodata blir viktiga, men marknadens riktning avgörs i praktiken av nyhetsflödet från Mellanöstern.

Veckan framåt (v17) – Snabb omsvängning i marknaden – håller optimismen i sig?

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v17) – Snabb omsvängning i marknaden – håller optimismen i sig?

Marknaden har redan vänt upp – men sentimentet släpar efter

Inledning / Makro

Vecka 17 inleds i ett marknadsläge präglat av snabba kast – där prisbilden har vänt upp, men sentimentet ännu inte hunnit justera.

Under slutet av förra veckan kom beskedet om att Hormuzsundet åter öppnats, vilket utlöste en tydlig lättnad i marknaden. Volatiliteten föll tillbaka, riskaptiten stärktes och oljepriset hölls i schack. Samtidigt är det viktigt att konstatera att flera sentimentmått, däribland AAII-enkäten, fångades innan denna utveckling.

Det innebär att vi just nu har en marknad som i realtid prisar in stabilisering – medan investerarkollektivet så sent som i torsdags var positionerat för ett betydligt mer negativt scenario.

På makrosidan riktas fokus mot Europa där flash PMI väntas ge en ny temperaturmätning av konjunkturen. Men i praktiken riskerar datan att hamna i skuggan av geopolitiken. Blickarna är fortsatt riktade mot Mellanöstern och vad som händer den 22 april när vapenvilan löper ut.

Parallellt drar rapportsäsongen igång på allvar. Q1-siffrorna bedöms ha begränsat informationsvärde – i stället är det bolagens framtidsutsikter som kommer att styra marknadsreaktionerna i ett ovanligt svårtolkat läge.

Marknadsindikatorer

Sentiment (AAII)
Bearish: 42,8 %
Bullish: 31,7 %
Neutral: 25,5 %

AAII visar fortsatt tydlig pessimism – men mätningen gjordes innan fredagens lättnad. Den fungerar därmed mindre som nulägesbild och mer som en påminnelse om hur defensivt investerare var positionerade bara dagar innan marknaden svängde.

Volatilitet (VIX / VSTOXX)
VIX: ~17,5
VSTOXX: ~19,4

Volatiliteten har fallit tillbaka och signalerar en marknad som snabbt har prisat in en mer stabil utveckling.

Riskaptit (Fear & Greed Index)
68 (Greed)

Riskviljan är tydligt positiv och speglar det skifte som skedde i slutet av veckan.

Råvaror – Olja (Brent)
~91,9 USD
−11,5 % senaste månaden

Trots geopolitisk oro har oljepriset fallit, vilket förstärktes av beskedet om att farleden öppnats. Marknaden prisar i nuläget inte in några större störningar i utbudet.

Räntor – USA 10 år
~4,25 %

Räntemarknaden signalerar fortsatt stabilitet utan tydlig geopolitisk riskpremie.

Reflektioner

Det mest intressanta inför veckan är inte en enskild indikator – utan skillnaden i timing mellan dem.

Sentimentet visar en marknad präglad av oro, medan prissättningen signalerar att marknaden redan har vänt upp. Det innebär att marknaden just nu rör sig snabbare än investerarnas positionering.

Om den geopolitiska lättnaden håller i sig finns utrymme för att sentimentet justeras upp, vilket kan ge ytterligare stöd till marknaden. I ett sådant scenario kan mer defensivt positionerade investerare tvingas öka sin exponering.

Men det omvända gäller också. Om läget i Hormuzsundet försämras igen är mycket av den nuvarande optimismen inte fullt förankrad i vare sig positionering eller prissatt risk.

Rapportsäsongen förstärker denna dynamik. I ett läge där Q1 är mindre relevant blir bolagens guidning avgörande – och små förändringar i tonläge kan få stora effekter när marknaden redan har tagit ut riktningen i förväg.

Utsikter

Bas-scenario:

Sidledes till svagt positiv utveckling, givet att den geopolitiska lättnaden består.

Fokus under veckan:

– Nyhetsflödet kring Mellanöstern och vapenvilan
– Tonläget i bolagens rapporter och guidning
– PMI-data som indikator på konjunkturläget

Slutsats

Marknaden har redan tagit ett steg mot optimism.

Frågan är nu om verkligheten hinner ikapp – eller om sentimentet får rätt till slut.

Veckan framåt (v14): Geopolitik och stagflationsrisk sätter tonen

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt: Geopolitik och stagflationsrisk sätter tonen

31 mars 2026

Inledning / Makro

Den geopolitiska oron fortsätter att dominera marknadsbilden. Iran har signalerat en vilja att garantera fri passage genom Hormuzsundet för Thailand, vilket i sig är en mildrande faktor för energiflödena – men långt ifrån tillräckligt för att lugna marknaden.

Robert Bergqvist varnar för att konflikten riskerar att bli utdragen, vilket i sin tur förvärrar de ekonomiska konsekvenserna. Ett snabbt avslut skulle krävas för att dämpa effekterna, men i nuläget rör vi oss snarare mot ett scenario där högre energipriser och svagare tillväxt samexisterar – ett klassiskt stagflationshot.

I USA riktas fokus mot arbetsmarknaden. Marssiffran för NFP blir central för Fed, särskilt efter en period där arbetsmarknaden visat tecken på en skör balans. Både efterfrågan och utbud av arbetskraft har dämpats, vilket gör att förändringar i arbetslösheten får ökad tyngd i räntebesluten. Samtidigt riskerar sentimentindikatorer som ISM och konsumentförtroende att påverkas negativt av geopolitiken.

I euroområdet är bilden fortsatt svag. Konsumtionen är dämpad och risken ökar för att hushållen blir mer försiktiga i takt med stigande energipriser. Snabbestimatet för HIKP i mars blir därför särskilt viktigt – här väntas de första tydliga effekterna av energikostnaderna synas.

I Sverige är kalendern tunnare, där detaljhandel och PMI blir veckans huvudpunkter.

Marknadssignalerna pekar tydligt mot ökad riskaversion:

Volatilitet: VSTOXX ligger kring 35 och har stigit kraftigt i år. Även VIX har klättrat upp mot 30-nivån – en tydlig riskmarkering. Sentiment: AAII-data visar att närmare 50 % av investerarna är baisse, klart över det historiska snittet. Räntor: Den amerikanska 10-åringen handlas runt 4,4 %, vilket signalerar fortsatt tryck uppåt i långräntor. Råvaror: Brentoljan har rusat och är upp kraftigt i år, vilket förstärker inflationsoron. Riskaptit: Fear & Greed-index befinner sig i Extreme Fear, vilket bekräftar den defensiva positioneringen. Trendbild: Flera index har brutit ned under kortare glidande medelvärden och momentumindikatorer pekar nedåt.

Reflektioner / Utsikter

Det är sällan en enskild faktor som styr marknaden – men just nu samverkar flera negativa krafter: geopolitik driver energipriser, energipriser driver inflation, och tillsammans med svag tillväxt för oss närmare ett stagflationsscenario.

I det läget lutar jag mig konsekvent mot regelboken.

När trenden försämras ökar kassan – och portföljen koncentreras till överlevarna.

Just nu innebär det en positionering med 25 % kassa, kompletterat med obligationer (6,5 %) och guld (5 %). Det skapar handlingsutrymme i en marknad där riktningen snabbt kan skifta, samtidigt som risken dämpas.

Effekten blir tydlig: de bolag som klarar ett mer pressat geopolitiskt och makroekonomiskt läge väger successivt tyngre. Det är inte en prognos – det är en process.

Samtidigt ska man komma ihåg att sentimentet nu är tydligt negativt. Historiskt har sådana nivåer ofta sammanfallit med perioder där mycket av det negativa redan är diskonterat.

Kortsiktigt talar dock det mesta för fortsatt hög volatilitet. Nyhetsflödet – särskilt kring Mellanöstern och arbetsmarknadsdata i USA – kommer att vara avgörande för riktningen.

Veckan framåt (v11) – geopolitik, stigande olja och ökad börsnerv

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v11) – geopolitik, stigande olja och ökad börsnerv

Inledning & Makro

Den kommande börsveckan inleds i ett läge där geopolitiken återigen riskerar att dominera marknaden. Konflikten i Mellanöstern har snabbt seglat upp som den enskilt viktigaste drivkraften för råvaror, riskaptit och inflationsförväntningar.

Analytiker varnar nu för att konflikten kan slå direkt mot världens energiförsörjning. Risker som lyfts fram är attacker mot Irans oljeinfrastruktur, störningar i transportleder och brist på fartygsbränsle. Ett antal marknadsbedömare menar att ett sådant scenario snabbt kan driva upp oljepriset mot 100 dollar per fat eller högre.

Råvaruhandlaren Spartas oljeanalytiker June Goh uttryckte situationen drastiskt i ett inlägg på X:

”Galet är bara förnamnet. Förbered er inför måndag.”

Oljepriset har redan reagerat kraftigt och steg under veckan till nivåer kring 87 dollar per fat, en uppgång på närmare 15 procent på fem dagar.

Samtidigt fortsätter centralbankspolitiken att vara en viktig bakgrundsfaktor. Nästa veckas inflationsdata i USA – där Federal Reserves favoritmått PCE publiceras – blir avgörande inför Fed-mötet veckan därpå.

På hemmaplan riktas blickarna mot svensk konjunkturstatistik där BNP-indikator, hushållskonsumtion och arbetslöshet kan ge en fingervisning om hur stark återhämtningen i ekonomin egentligen är.

Indikatorer

Flera marknadsindikatorer signalerar att risknivån på marknaden har stigit tydligt under veckan.

Oljepriset har tagit ett kraftigt kliv uppåt och Brent handlas nu kring 87 dollar per fat, en uppgång på drygt 14 procent på fem dagar. Uppgången drivs främst av oro för att konflikten i Mellanöstern ska påverka produktion eller transporter av råolja, något som riskerar att förstärka inflationspressen globalt.

Samtidigt ligger den amerikanska tioårsräntan kring 4,13 procent efter en gradvis uppgång under veckan. Rörelsen speglar både stigande inflationsförväntningar och marknadens osäkerhet kring hur snabbt Federal Reserve kan börja sänka räntan.

Volatiliteten har också stigit markant. VIX-indexet ligger runt 29, en uppgång på cirka 26 procent under veckan, medan Europas motsvarighet VSTOXX ligger kring 31 efter en uppgång på drygt 9 procent.

Den ökade försiktigheten syns även i investerarsentimentet. Fear & Greed Index ligger nu på 27, vilket placerar marknaden tydligt i kategorin fear. För bara en vecka sedan låg indexet kring 38, vilket illustrerar hur snabbt riskaptiten har försämrats.

Trots den ökade oron ligger flera större aktieindex fortfarande över sina långsiktiga trendlinjer. OMXS30 handlas exempelvis omkring 10,7 procent över sitt 200-dagars medelvärde, medan S&P 500 ligger cirka 2,4 procent över och Nasdaq 100 ungefär 1,8 procent över.

Slutsatser & Reflektion

Den kommande veckan kan mycket väl bli en nyckelvecka för marknadssentimentet.

Tre faktorer står i fokus.

För det första utvecklingen i Mellanöstern, där varje nyhet riskerar att snabbt påverka energimarknaden och därmed inflationsförväntningarna. För det andra nästa veckas inflationsdata i USA, där PCE-statistiken blir ett viktigt underlag inför Federal Reserves räntebesked veckan därpå. För det tredje den ökade volatiliteten, som redan signalerar att investerare har börjat positionera sig för större svängningar.

Så länge oljepriset fortsätter att stiga riskerar marknaden att få en kombination av inflationsoro och geopolitisk osäkerhet – en miljö som historiskt ofta gynnar sektorer som energi, råvaror, guld och försvar.

Den långsiktiga börstrenden är fortfarande uppåt, men indikatorerna visar samtidigt att marknaden har blivit betydligt mer nervös. Det talar för att svängningarna kan bli större än normalt när den nya veckan tar sin början.

Veckan framåt (v10) – makro i fokus under tilltagande geopolitisk osäkerhet

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v10) – makro i fokus under tilltagande geopolitisk osäkerhet

Inledning / Makro

Vecka 10 inleds i ett läge där makrodata och geopolitik samverkar snarare än konkurrerar om marknadens uppmärksamhet.

I USA står arbetsmarknadsdata samt ISM-index för både tillverknings- och tjänstesektorn i fokus. Utfallet blir vägledande för synen på konjunkturen och räntemarknadens tolkning av Fed, särskilt efter en period med mer blandade tillväxtsignaler.

I Europa riktas blickarna mot inflationsutfall i euroområdet och Sverige, där varje datapunkt fortsatt får stor betydelse för centralbankernas handlingsutrymme.

Samtidigt har det geopolitiska tonläget skärpts. Mitt i samtalen om ett kärnkraftsspår mellan USA och Iran har USA och Israel genomfört attacker mot Iran, vilket ökar osäkerheten kring stabiliteten i regionen. Parallellt väntas nya samtalsrundor mellan USA, Ukraina och Ryssland i början av mars – möten som kan påverka både riskaptit och energimarknader.

Den geopolitiska eskaleringen i Mellanöstern blottlägger världsekonomins akilleshälar –

inte främst genom direkta effekter, utan via ökad osäkerhet.

Tre riskkanaler är särskilt viktiga att bevaka:

Spridning i regionen – fler aktörer ökar oförutsägbarheten Energipriser – inflationsrisk och press på global tillväxt Sjötransporter – potentiella störningar i världshandeln

Än så länge är frågetecknen fler än svaren.

Men riskerna är tydliga – och marknadens reaktioner syns nu tydligare i volatilitet, räntor och sentiment än i rubrikerna.

Indikatorer & marknadsreaktioner

Marknadens respons på det ökade osäkerhetsläget har hittills varit kontrollerad men tydlig. Snarare än panik syns en successiv omprissättning av risk, där investerare söker balans mellan skydd och exponering.

Volatiliteten har stigit, men från låga nivåer. VIX rör sig kring 19–20, medan europeiska VSTOXX handlas något högre än snittet från februari. Det signalerar ökad vaksamhet, men ännu inget stressläge.

Räntemarknaden pekar mot ökad tillväxtoro snarare än inflationsstress. Den amerikanska tioårsräntan har sjunkit mot 4-procentnivån, vilket ger visst stöd till defensiva tillgångar och lång duration.

På råvarusidan har energimarknaden reagerat snabbast på den geopolitiska utvecklingen, med stigande riskpremier. Guldpriset har samtidigt hållit sig på höga nivåer inför veckostarten – ett tecken på att investerare väljer att bära skydd snarare än att minska exponeringen.

Sentimentindikatorer visar en tydlig förskjutning mot försiktighet. Fear & Greed Index befinner sig i ”fear”-territorium, samtidigt som investerarsentimentet enligt AAII präglas av en övervikt av defensiva positioner. Sammantaget prisas osäkerhet – men ännu inte rädsla.

Index / Regioner

Marknadsutvecklingen präglas av ökad regional divergens, där geopolitisk exponering och räntesensitivitet får större genomslag än tidigare under året. Amerikanska index rör sig mer sidledes, där S&P 500 håller emot relativt väl medan Nasdaq är mer känsligt för räntor och sentiment. Fokus ligger på balansen mellan mjuklandning och tilltagande konjunkturoro.

I Europa har volatiliteten varit högre. Efter en stark inledning på året har momentum avtagit, samtidigt som geopolitik och energirelaterade risker väger tyngre i riskbedömningen. Stockholmsbörsen går in i veckan med ett mer sårbart utgångsläge, där den höga cykliska exponeringen ökar känsligheten för snabba skiften i global riskaptit.

Tillväxtmarknader utvecklas mer splittrat. Energiproducerande länder håller emot bättre, medan importberoende ekonomier pressas av både starkare dollar och stigande energipriser.

Veckan framåt (v8): Inflation i fokus – olika signaler om riskviljan

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v8): Inflation i fokus – olika signaler om riskviljan

Veckan domineras av inflation, centralbanksretorik och sentiment. Samtidigt visar indikatorerna på ett allt tydligare glapp i riskviljan mellan Europa och USA – trots att de större börsindexen fortsatt handlas nära årshögsta nivåer.

Kort makroöversikt

USA:

Fokus ligger på Feds januariprotokoll och inflationsdata. Fed har signalerat att man är ”väl positionerad”, med en stabiliserad arbetsmarknad, vilket ökar känsligheten för nya inflationssignaler. Kärn-PCE för december blir särskilt viktig efter Powells indikation om en uppgång mot 3,0 procent. PMI-data följs för tecken på om aktiviteten bottnar eller åter tar fart.

Euroområdet:

Snabb-PMI och konsumentförtroende står i centrum, tillsammans med tyska PPI-siffror och slutliga inflationsutfall för januari. Flera ECB-tal kan ge vägledning om hur rådet tolkar den senaste tidens mer blandade inflationsbild.

Sverige:

Detaljerna bakom den lägre än väntade kärninflationen i januari analyseras närmare, tillsammans med arbetslöshet och inflationsförväntningar (Origo). Därtill hålls en öppen riksdagsutfrågning med Riksbanksstyrelsen om penningpolitiken 2015–2024.

Indikatorer – Europa och USA drar åt olika håll

Indikatorbilden ger en mer nyanserad – och delvis motstridig – bild än prisutvecklingen på börserna.

Fear & Greed (Sverige, Swedbank) ligger fortsatt i girighetszon, vilket speglar ett starkt riskhumör på den svenska börsen, även om momentum har mattats något den senaste tiden. CNN Fear & Greed (USA) befinner sig samtidigt i Fear, vilket signalerar en betydligt mer försiktig hållning bland amerikanska investerare trots att S&P 500 handlas nära rekordnivåer. VIX har rört sig upp mot och över 20, ett tecken på ökad efterfrågan på skydd och högre kortsiktig osäkerhet. VSTOXX visar en tydlig uppgång sett över året, vilket indikerar att även europeiska placerare i ökande grad prissätter volatilitet. AAII-sentimentet i USA är ovanligt jämnt fördelat mellan bullish och bearish, med en stigande bearish-andel – historiskt ofta förknippat med mer ryckiga marknader. Amerikanska 10-årsräntan har fallit tillbaka mot cirka 4,05 %, vilket antyder viss riskreduktion och ett ökat intresse för räntetillgångar.

Tolkning

Sammantaget pekar indikatorerna på ett marknadsläge där Europa – och i synnerhet Sverige – fortsatt uppvisar relativt hög riskvilja, medan USA visar tydligare tecken på försiktighet. Skillnaden kan tolkas som att amerikanska investerare i högre grad oroar sig för inflationsuthållighet och Feds reaktionsmönster, medan europeiska marknader fortfarande lutar sig mot förväntningar om lättnader längre fram.

Det skapar ett känsligt balansläge: prisbilden är fortsatt konstruktiv, men under ytan ökar spänningarna. Kommande inflationsdata och centralbanksretorik blir därför avgörande för om riskaptiten kan bestå – eller om den amerikanska försiktigheten får större genomslag även i Europa.

Riskaptiten håller – men marknaden inväntar besked

Per G OhlinLämna en kommentar

Veckan framåt (v7)

Riskaptiten håller – men marknaden inväntar besked

Marknaden går in i vecka 7 med en fortsatt stabil riskaptit, understödd av fallande volatilitet och ett mer balanserat sentiment. Samtidigt är positioneringen försiktigare än tidigare, då investerare inväntar tydligare besked från den amerikanska makrostatistiken – inte minst kring arbetsmarknad och inflation – som kan bli avgörande för förväntningarna på Federal Reserves kommande räntesteg.

I USA riktas fokus främst mot sysselsättningsdata och inflationsutfall. Efter en period med motstridiga signaler om konjunkturens styrka har marknaden blivit mer känslig för avvikelser, särskilt sådana som kan påverka tidpunkten för den första räntesänkningen. Ett fortsatt robust arbetsmarknadsläge i kombination med seg inflation riskerar att skjuta förväntningarna framåt, medan tecken på avmattning snabbt kan ge lättnader i räntemarknaden.

I Europa och Norden är makroflödet lugnare, men bilden förblir intressant. I Sverige väntas produktions- och hushållskonsumtionsdata som kan ge ytterligare ledtrådar om BNP-utfallet för fjärde kvartalet. Fokus ligger på om inhemsk efterfrågan visar tecken på stabilisering efter en svag höst, eller om återhämtningen fortsatt dröjer.

Volatilitetsbilden har samtidigt förbättrats tydligt. VIX och VSTOXX har båda fallit tillbaka, vilket signalerar lägre kortsiktig stress i marknaden. Samtidigt ligger nivåerna fortfarande över de mest bekymmerslösa bottennivåerna, vilket talar för en mer selektiv riskaptit snarare än ett fullt riskpåslag.

Sentimentindikatorer pekar i samma riktning. Optimismen har dämpats något från tidigare toppar, medan neutralandelen ökat. Det ger en bild av en marknad som inte längre är lika entydigt positiv, men som heller inte präglas av tydlig oro – snarare ett avvaktande jämviktsläge.

Den tekniska bilden är fortsatt stark i stora delar av Europa, där flera index handlas klart över sina långsiktiga glidande medelvärden. USA-index visar en mer blandad utveckling, med viss tappad momentum inom teknik, samtidigt som bredare index håller emot bättre. Sammantaget talar detta för fortsatt relativ styrka i Europa, men också för att kortsiktiga rekyler inte vore oväntade efter den senaste uppgången.

Sammanfattningsvis går marknaden in i vecka 7 med lägre volatilitet, mer balanserat sentiment och tydlig känslighet för inkommande makrodata. Riskaptiten finns där – men riktningen avgörs av de besked som nu väntar.

Veckan framåt (v6) – riskaptiten kvar i girighetszonen

Per G OhlinLämna en kommentar

Den här veckan har jag sällskap i analysarbetet. Kalle är övertygad om att det är han som passar mig ;). Marknadsläget kräver i alla fall både fokus och vaksamhet.

Makro i fokus

USA

Januari månads sysselsättningsstatistik blir veckans viktigaste datapunkt. Vid sitt januarimöte signalerade Federal Reserve att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden, vilket bedöms kunna ge Fed utrymme att avvakta med räntesänkningar tills tullarnas inverkan på inflationen klingar av. ISM-rapporterna kan samtidigt ge indikationer på om sentimentet stärkts i inledningen av året.

Euroområdet

ECB:s räntebesked är veckans huvudnummer. Styrräntorna väntas lämnas oförändrade, men fokus ligger på kommunikationen från Europeiska centralbanken, särskilt kring riskbedömningar kopplade till tillväxt och inflation. Även HIKP-inflationen för euroområdet som helhet blir central, liksom industriproduktion och detaljhandelsförsäljning från de större ekonomierna.

Sverige

Veckans mest intressanta inhemska datapunkt är januari-blixt-KPI, som beskrivs som ett av de mest betydelsefulla inflationstalen på länge. Förväntansbilden är att kärn-KPIF fortsätter att ligga under Riksbanken prognos. Utöver inflationssiffrorna publiceras bland annat Riksbankens protokoll och budgetbalansen.

⸻

Marknadssentiment

Marknadssentimentet är fortsatt starkt och präglat av hög riskaptit. Swedbank Fear & Greed Index ligger för närvarande kring 65, vilket placerar den svenska börsen tydligt i girighetszonen. Det glidande tremånaderssnittet har dessutom inte indikerat rädsla sedan sommaren 2022, vilket innebär att marknaden nu befinner sig i den längsta sammanhängande perioden av ihållande optimism som uppmätts i indexet.

Globala sentimentmått ger en liknande, men något mer nyanserad bild. Det amerikanska Fear & Greed Index ligger runt 58, vilket signalerar girighet men inte extrema nivåer. Investerarundersökningar visar att andelen optimister uppgår till cirka 44 procent, jämfört med ett historiskt snitt kring 37 procent, medan andelen pessimister ligger strax över 30 procent. Sammantaget pekar detta på ett positivt, men ännu inte euforiskt, marknadsklimat.

Volatilitetsindikatorer har samtidigt rört sig upp från mycket låga nivåer. VIX-index handlas kring 17–18, medan den europeiska motsvarigheten VSTOXX stigit till runt 20, motsvarande en uppgång på drygt 15 procent vecka-för-vecka. Trots uppgången indikerar båda fortsatt låg implicit volatilitet.

Tekniskt sett är den långsiktiga bilden fortsatt konstruktiv, med breda index stabilt över sina 200-dagars glidande medelvärden. Däremot indikerar kortsiktiga momentumindikatorer, såsom RSI kring 65–75 för flera nordiska index, att marknaden blivit allt mer ansträngd. Sammantaget talar detta för att sannolikheten för en sentimentdriven andhämtningspaus har ökat, även om det övergripande börsklimatet fortsatt stöds av starka underliggande trender.