USA:s skuldtak är en lagstiftad gräns för hur mycket den amerikanska staten får låna för att finansiera sina utgifter. Om skuldtaket inte höjs i tid kan USA hamna i betalningsinställelse, vilket kan få allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Skuldtaket har höjts flera gånger tidigare, senast i december 2021, men förhandlingarna mellan demokrater och republikaner är ofta svåra och låsta.

Det är så svårt att komma överens om skuldtaket eftersom det är en politiskt laddad fråga som handlar om hur mycket den amerikanska staten ska spendera och på vad. Republikanerna vill inte höja skuldtaket utan att det åtföljs av nedskärningar i statens utgifter, medan demokraterna vill fortsätta finansiera sina prioriterade områden som klimat, infrastruktur och social välfärd. Båda sidor anklagar varandra för att vara oansvariga och obstruktiva.

Om det inte blir en överenskommelse om skuldtaket kan det få mycket allvarliga konsekvenser för USA och världsekonomin. USA kan hamna i betalningsinställelse, vilket innebär att landet inte kan betala sina räkningar eller låna mer pengar. Det kan leda till att statligt anställda inte får sina löner, att viktiga sociala program och försvarsutgifter drabbas och att USA:s kreditvärdighet sänks. Det kan också skapa turbulens på finansmarknaderna, höja räntorna och påverka andra länders ekonomier som är beroende av USA. Det är därför viktigt att parterna kommer fram till en lösning innan det är för sent.

Det är svårt att säga hur stor risken är för att det inte blir en överenskommelse om skuldtaket. Det beror på hur villiga parterna är att kompromissa och hur mycket de är beredda att ge upp av sina krav. Historiskt har skuldtaket höjts vid 78 tillfällen och USA har aldrig hamnat i betalningsinställelse. Men det har också varit nära flera gånger, till exempel 2011 och 2013, när förhandlingarna drog ut på tiden och skapade osäkerhet på marknaderna. Det finns alltså en risk för att det kan hända igen, särskilt i ett polariserat politiskt klimat som det nuvarande.

Det för aktiemarknaden om det inte blir en lösning på skuldtaket är att den sannolikt kommer att reagera negativt och sjunka i värde. Det beror på att en amerikansk betalningsinställelse skulle skapa stor osäkerhet och oro bland investerare, som då kan sälja av sina aktier för att minska risken. Det kan också leda till att företag får svårare att låna pengar och finansiera sin verksamhet, vilket kan påverka deras lönsamhet och tillväxt. En amerikansk betalningsinställelse får också globala konsekvenser, eftersom USA är världens största ekonomi och många andra länder är beroende av dess handel och finansiering.

För mig är huvudscenariot att det blir en lösning på konflikten. Min laguppställning har gått bra i år och jag har under året gjort regelbundna vinsthemtagningar efterhand som aktier stigit i värde och behållt grundinnehavet, så länge det trendar över MA200d. Med likviden har jag fyllt på eller köpt nya innehav, ibland tagit ut från börsen. Detta är gjort utan tanke på något skuldtak. Den här veckan börjar det brännas med skuldtaket och igår och idag har jag minskat aktieviktenoch tagit hem vinst, dock märks det nu att jag ser röda siffror på några innehav när jag säljer, allt är inte längre vinsthemtagning.Skillnaden mot tidigare är att jag återinvesterar inte likviden utan avvaktar. Jag satsar inte heller på nedgång utan jag stannar hellre likvid. Den här gången blir det svårt att köpa tillbaka billigare eftersom jag inte kan förutse när förhandlingarna blir klara. Det beror också på hur djupt raset blir och hur länge ett eventuellt lättnadsrally pågår. I vilket fall som helst är laguppställningen intakt, om än något nedviktad, och den kommer att hänga med upp i ett eventuellt lättnadsrally. Även om jag inte hinner köpa tillbaka något billigare så har jag helt enkelt bara tagit hem vinst eller viktat ned och nu har jag det angenäma problemet med hur jag ska återinvestera likviden.