Veckan framåt (v13): Geopolitik i förarsätet – volatil vecka väntar

Veckan framåt (v13): Geopolitik i förarsätet – volatil vecka väntar

Inledning / Makro & Marknad

Kriget i Mellanöstern fortsätter att dominera marknadsnarrativet inför vecka 13. Situationen har skärpts ytterligare efter att Donald Trump riktat ett ultimatum mot Iran om att öppna Hormuzsundet inom 48 timmar – annars hotar han med att slå ut landets kraftverk. Uttalandet har lagt ett tydligt riskpåslag över marknaderna och skapat en klassisk “event risk”-miljö.

Investerare står därmed inför en vecka där geopolitiken riskerar att överskugga både makrodata och centralbankskommunikation. Ett eskalerat läge kan snabbt slå mot energimarknaderna och driva upp oljepriserna, med breda inflationsimpulser som följd. Samtidigt har börsen hittills visat en viss motståndskraft, där förhoppningar om en kontrollerad utveckling fortfarande lever.

Men Trumps 48-timmars ultimatum fungerar i praktiken som en tickande osäkerhetsfaktor över marknaden. Om retoriken omsätts i handling kan riskaptiten snabbt försvagas och ersättas av kraftiga defensiva flöden.

Volatilitet (VIX & VSTOXX)

Volatilitetsindexen signalerar ett tydligt ökat skyddsbehov i marknaden.

VIX handlas kring 26–27 VSTOXX över 30

Detta indikerar att optionsmarknaden prissätter fortsatt turbulens snarare än en snabb normalisering.

Olja (Brent)

Brent crude oil handlas runt 105–107 dollar efter en kraftig uppgång. Riskpremien kopplad till Hormuzsundet har ökat tydligt och gör energimarknaden till en central drivkraft kommande vecka.

Räntor (USA 10-åring)

US 10-year Treasury ligger kring 4,38 %. Att räntor stiger trots geopolitisk oro signalerar att inflationsrisker väger tyngre än klassiska “safe haven”-flöden.

Sentiment (AAII)

Bearish: ca 52 % Bullish: ca 30 %

En tydlig förskjutning mot pessimism, vilket historiskt ofta sammanfaller med hög volatilitet – men också kan öppna för motreaktioner.

Trendbild (globala index)

Norden visar relativ styrka USA och Europa i kortsiktigt svag trend (under MA20/50) RSI-nivåer kring 25–35 indikerar närhet till översålda nivåer

Utsikter & Reflektion

Vecka 13 ser ut att bli tydligt rubrikdriven där geopolitiken sätter tonen. Huvudscenariot är fortsatt att marknaden försöker hålla fast vid ett deeskaleringscase, även om riskpremien förblir förhöjd. Så länge konflikten inte påverkar energiflöden via Hormuzsundet finns utrymme för stabilisering, särskilt då sentimentet redan är pressat och flera marknader närmar sig översålda nivåer.

Nedsidan är samtidigt tydlig. En eskalation – särskilt riktad mot energiinfrastruktur – kan snabbt driva upp oljepriset ytterligare, lyfta volatiliteten och pressa aktiemarknaden brett. I ett sådant läge riskerar inflationsoron att förstärkas snarare än att dämpas.

Mot den bakgrunden fortsätter jag att möta risk med disciplin. Laguppställningen står i nuläget emot nedgången bättre än index, där en högre kassaandel i kombination med exponering mot obligationer och guld bidrar till att dämpa svängningarna (kassa 22 %, obligationer 6,5 %, guld 5,2 %). Jag följer regelboken, vilket innebär att aktievikten justeras ned i takt med att trenderna försämras – snarare än på enskilda rubriker.

Sammanfattningsvis går marknaden in i veckan med hög beredskap och låg visibilitet. Börsens motståndskraft består – men är villkorad. Nyhetsflödet kommer att avgöra riktningen.

Veckan framåt (v12) – Centralbanker i fokus när geopolitiken höjer riskpremien – Marknadssentiment, energipriser och hur portföljen är positionerad inför veckan

Veckan framåt (v12) – Centralbanker i fokus när geopolitiken höjer riskpremien

Marknadssentiment, energipriser och hur portföljen är positionerad inför veckan

Makro – centralbanksbeslut i en utmanande miljö

Utvecklingen av konflikten mellan USA/Israel och Iran och dess effekter på energimarknaderna riskerar att överskugga den mer regelbundna makrostatistiken under veckan. Samtidigt väntar flera viktiga centralbanksbesked som kan ge vägledning kring hur beslutsfattare ser på balansen mellan inflation, tillväxt och geopolitisk osäkerhet.

Den här veckans uttalanden från centralbanker blir särskilt intressanta mot bakgrund av de potentiella effekterna från stigande energipriser och vad dessa kan innebära för inflationsbilden. Både Federal Reserve, European Central Bank och Sveriges Riksbank väntas dock lämna styrräntorna oförändrade.

Bland veckans makrostatistik från USA finns bland annat industriproduktion och producentprisindex (PPI), vilket ger ytterligare signaler om kostnadstrycket i ekonomin. I euroområdet publiceras den slutgiltiga HIKP-inflationen för februari, samtidigt som tyskt PPI blir en viktig indikator för pristrycket i Europas största ekonomi.

Sammantaget innebär det att både geopolitik och penningpolitik kommer att forma marknadens riskbild under veckan.

Indikatorer – temperaturmätare på marknadsläget

Flera marknadsindikatorer ger en bild av en marknad där riskaptiten har dämpats men där stressnivåerna ännu inte nått de mer extrema nivåer som historiskt förknippas med bredare marknadspanik.

Sentimentet i USA är fortsatt försiktigt. Fear & Greed-indexet ligger kring nivåer som klassificeras som Extreme Fear, vilket indikerar att investerare i stor utsträckning prioriterar defensiv positionering och likviditet.

Samtidigt är volatiliteten förhöjd. CBOE Volatility Index handlas kring nivåer runt 27, vilket ligger tydligt över det historiska snittet och signalerar att optionsmarknaden fortsatt prissätter relativt stora rörelser i aktiemarknaden.

Energimarknaden är också fortsatt volatil. Brent Crude Oil handlas kring 104 dollar per fat efter en period av kraftiga rörelser. Konflikten i Mellanöstern gör att energipriser snabbt kan bli en central faktor i inflationsbilden.

På räntemarknaden ligger den amerikanska tioårsräntan kring 4,3 procent. Rörelserna har varit relativt begränsade trots den ökade geopolitiska osäkerheten, vilket indikerar att inflations- och ränteförväntningarna i stort sett ligger kvar inför veckans centralbanksbesked.

Reflektion – laguppställningen inför veckan

Mot bakgrund av den nuvarande marknadsbilden framstår portföljen som relativt väl positionerad inför en period där osäkerheten kan fortsätta att dominera nyhetsflödet.

Med omkring 15 procent i kassa, kompletterat med cirka 6 procent i obligationer och drygt 5 procent i guld, finns redan en tydlig defensiv komponent i portföljen. Sammantaget innebär det att ungefär en fjärdedel av kapitalet ligger i tillgångar som historiskt tenderar att fungera som stötdämpare när marknadsoron stiger.

Det ger ett visst skydd mot ökad volatilitet samtidigt som den befintliga likviditeten skapar handlingsutrymme om marknaden skulle erbjuda mer attraktiva ingångslägen.

I nuläget finns därför inget uppenbart behov av att snabbt öka likviditeten ytterligare. Snarare handlar det om att låta laget fortsätta spela i sin nuvarande formation och vara beredd att agera om marknadsläget förändras.

Utsikter inför veckan

Med centralbanksbesked, inflationssignaler och geopolitik i fokus väntas veckan präglas av ett nyhetsflöde som snabbt kan påverka marknadssentimentet. Kombinationen av förhöjd volatilitet och en energimarknad som reagerar känsligt på nya rubriker innebär att svängningarna på börsen kan fortsätta.

Samtidigt visar flera indikatorer att marknaden redan har prisat in en betydande del av osäkerheten. Det gör att rörelserna i stor utsträckning kommer att styras av hur centralbankerna väljer att formulera sina budskap kring inflation, energipriser och den ekonomiska utvecklingen framöver.

För investerare handlar veckan därför i hög grad om att följa nyhetsflödet noggrant, samtidigt som fokus fortsatt ligger på bolagens långsiktiga utveckling snarare än kortsiktiga marknadsrörelser.

Veckan framåt (v11) – geopolitik, stigande olja och ökad börsnerv

Veckan framåt (v11) – geopolitik, stigande olja och ökad börsnerv

Inledning & Makro

Den kommande börsveckan inleds i ett läge där geopolitiken återigen riskerar att dominera marknaden. Konflikten i Mellanöstern har snabbt seglat upp som den enskilt viktigaste drivkraften för råvaror, riskaptit och inflationsförväntningar.

Analytiker varnar nu för att konflikten kan slå direkt mot världens energiförsörjning. Risker som lyfts fram är attacker mot Irans oljeinfrastruktur, störningar i transportleder och brist på fartygsbränsle. Ett antal marknadsbedömare menar att ett sådant scenario snabbt kan driva upp oljepriset mot 100 dollar per fat eller högre.

Råvaruhandlaren Spartas oljeanalytiker June Goh uttryckte situationen drastiskt i ett inlägg på X:

”Galet är bara förnamnet. Förbered er inför måndag.”

Oljepriset har redan reagerat kraftigt och steg under veckan till nivåer kring 87 dollar per fat, en uppgång på närmare 15 procent på fem dagar.

Samtidigt fortsätter centralbankspolitiken att vara en viktig bakgrundsfaktor. Nästa veckas inflationsdata i USA – där Federal Reserves favoritmått PCE publiceras – blir avgörande inför Fed-mötet veckan därpå.

På hemmaplan riktas blickarna mot svensk konjunkturstatistik där BNP-indikator, hushållskonsumtion och arbetslöshet kan ge en fingervisning om hur stark återhämtningen i ekonomin egentligen är.

Indikatorer

Flera marknadsindikatorer signalerar att risknivån på marknaden har stigit tydligt under veckan.

Oljepriset har tagit ett kraftigt kliv uppåt och Brent handlas nu kring 87 dollar per fat, en uppgång på drygt 14 procent på fem dagar. Uppgången drivs främst av oro för att konflikten i Mellanöstern ska påverka produktion eller transporter av råolja, något som riskerar att förstärka inflationspressen globalt.

Samtidigt ligger den amerikanska tioårsräntan kring 4,13 procent efter en gradvis uppgång under veckan. Rörelsen speglar både stigande inflationsförväntningar och marknadens osäkerhet kring hur snabbt Federal Reserve kan börja sänka räntan.

Volatiliteten har också stigit markant. VIX-indexet ligger runt 29, en uppgång på cirka 26 procent under veckan, medan Europas motsvarighet VSTOXX ligger kring 31 efter en uppgång på drygt 9 procent.

Den ökade försiktigheten syns även i investerarsentimentet. Fear & Greed Index ligger nu på 27, vilket placerar marknaden tydligt i kategorin fear. För bara en vecka sedan låg indexet kring 38, vilket illustrerar hur snabbt riskaptiten har försämrats.

Trots den ökade oron ligger flera större aktieindex fortfarande över sina långsiktiga trendlinjer. OMXS30 handlas exempelvis omkring 10,7 procent över sitt 200-dagars medelvärde, medan S&P 500 ligger cirka 2,4 procent över och Nasdaq 100 ungefär 1,8 procent över.

Slutsatser & Reflektion

Den kommande veckan kan mycket väl bli en nyckelvecka för marknadssentimentet.

Tre faktorer står i fokus.

För det första utvecklingen i Mellanöstern, där varje nyhet riskerar att snabbt påverka energimarknaden och därmed inflationsförväntningarna. För det andra nästa veckas inflationsdata i USA, där PCE-statistiken blir ett viktigt underlag inför Federal Reserves räntebesked veckan därpå. För det tredje den ökade volatiliteten, som redan signalerar att investerare har börjat positionera sig för större svängningar.

Så länge oljepriset fortsätter att stiga riskerar marknaden att få en kombination av inflationsoro och geopolitisk osäkerhet – en miljö som historiskt ofta gynnar sektorer som energi, råvaror, guld och försvar.

Den långsiktiga börstrenden är fortfarande uppåt, men indikatorerna visar samtidigt att marknaden har blivit betydligt mer nervös. Det talar för att svängningarna kan bli större än normalt när den nya veckan tar sin början.

Veckan framåt (v9) – Handelspolitisk osäkerhet möter avvaktande sentiment

Veckan framåt (v9) – Handelspolitisk osäkerhet möter avvaktande sentiment

Makro

Veckan inleds med USA i centrum, där handelspolitik, geopolitik och inflationssignaler sätter tonen. Efter att Högsta domstolen i fredags ogiltigförklarade president Trumps tidigare tullbesked har osäkerheten tilltagit. Under helgen aviserade presidenten först tioprocentiga tullar mot omvärlden, för att kort därefter höja nivån till 15 procent. Beskeden understryker ett ryckigt beslutsfattande där administrationen söker nya lagrum för att driva handelspolitiken vidare trots juridiska bakslag.

Utspelen har mötts av ökande internationell kritik, även från allierade länder som Japan, vilket ökar risken för motåtgärder eller pressade förhandlingar. Samtidigt har presidentens opinionssiffror försvagats och prognosmarknader signalerar en ökad sannolikhet för att republikanerna tappar kontrollen över representanthuset i mellanårsvalet. Tisdagens tal om tillståndet i nationen blir därmed ett viktigt vägskäl för hur handel, priser och geopolitik kommer att kommuniceras.

På datakalendariet står amerikanskt konsumentförtroende och producentpriser (PPI) i fokus. Hushållens syn på arbetsmarknaden ger viktiga signaler om efterfrågan framåt, medan PPI kan ge ytterligare ledtrådar kring PCE-inflationen, Feds föredragna inflationsmått.

I euroområdet väntar en intensiv vecka med flera sentimentundersökningar. Tyska Ifo-index samt konsumentförtroende i Tyskland och Frankrike ger viktiga signaler om stämningsläget i regionen. Konsumtionen har varit svag under vintern, och januaridata blir avgörande för om en stabilisering kan skönjas eller om hushållen fortsatt håller igen.

I Sverige riktas fokus mot tillväxten. Den slutliga BNP-statistiken väntas revideras upp något jämfört med den snabba uppskattningen. Konjunkturinstitutets barometer och detaljhandelsförsäljningen ger mer framåtblickande vägledning, medan producentpriserna väntas stiga totalt sett samtidigt som priserna på konsumtionsvaror bedöms sjunka, delvis drivet av en starkare krona.

Indikatorer & sentiment

Sentimentbilden är fortsatt balanserad men tydligt mer vaksam i USA än i Europa. För Stockholmsbörsen visar Swedbanks Fear & Greed-indikator ett värde kring 61, vilket placerar marknaden på girighetssidan men fortfarande utan tydliga överhettningstendenser. Riskaptiten är därmed intakt, men selektiv.

I USA signalerar CNN:s Fear & Greed Index ett lägre värde runt 43, vilket speglar ett mer avvaktande och neutralt sentiment. Skillnaden mot Sverige understryker att amerikanska investerare i högre grad diskonterar politisk osäkerhet och handelspolitiska risker.

Volatilitetsmåtten bekräftar bilden av vaksamhet snarare än stress. VIX handlas strax under 20, en nivå som ofta ses som gränsen för förhöjd oro. Det indikerar att marknaden prisar in osäkerhet, men utan att signalera akut riskaversion. I Europa är bilden något lugnare, där VSTOXX ligger på lägre nivåer än VIX, vilket tyder på ett mer stabilt kortsiktigt riskklimat.

Sammantaget visar indikatorerna ett marknadsläge där riskaptiten finns kvar, men där toleransen för negativa överraskningar är begränsad. Varje nytt politiskt besked eller makroutfall får därmed större genomslag än i ett mer trenddrivet klimat.

Veckan framåt (v8): Inflation i fokus – olika signaler om riskviljan

Veckan framåt (v8): Inflation i fokus – olika signaler om riskviljan

Veckan domineras av inflation, centralbanksretorik och sentiment. Samtidigt visar indikatorerna på ett allt tydligare glapp i riskviljan mellan Europa och USA – trots att de större börsindexen fortsatt handlas nära årshögsta nivåer.

Kort makroöversikt

USA:

Fokus ligger på Feds januariprotokoll och inflationsdata. Fed har signalerat att man är ”väl positionerad”, med en stabiliserad arbetsmarknad, vilket ökar känsligheten för nya inflationssignaler. Kärn-PCE för december blir särskilt viktig efter Powells indikation om en uppgång mot 3,0 procent. PMI-data följs för tecken på om aktiviteten bottnar eller åter tar fart.

Euroområdet:

Snabb-PMI och konsumentförtroende står i centrum, tillsammans med tyska PPI-siffror och slutliga inflationsutfall för januari. Flera ECB-tal kan ge vägledning om hur rådet tolkar den senaste tidens mer blandade inflationsbild.

Sverige:

Detaljerna bakom den lägre än väntade kärninflationen i januari analyseras närmare, tillsammans med arbetslöshet och inflationsförväntningar (Origo). Därtill hålls en öppen riksdagsutfrågning med Riksbanksstyrelsen om penningpolitiken 2015–2024.

Indikatorer – Europa och USA drar åt olika håll

Indikatorbilden ger en mer nyanserad – och delvis motstridig – bild än prisutvecklingen på börserna.

Fear & Greed (Sverige, Swedbank) ligger fortsatt i girighetszon, vilket speglar ett starkt riskhumör på den svenska börsen, även om momentum har mattats något den senaste tiden. CNN Fear & Greed (USA) befinner sig samtidigt i Fear, vilket signalerar en betydligt mer försiktig hållning bland amerikanska investerare trots att S&P 500 handlas nära rekordnivåer. VIX har rört sig upp mot och över 20, ett tecken på ökad efterfrågan på skydd och högre kortsiktig osäkerhet. VSTOXX visar en tydlig uppgång sett över året, vilket indikerar att även europeiska placerare i ökande grad prissätter volatilitet. AAII-sentimentet i USA är ovanligt jämnt fördelat mellan bullish och bearish, med en stigande bearish-andel – historiskt ofta förknippat med mer ryckiga marknader. Amerikanska 10-årsräntan har fallit tillbaka mot cirka 4,05 %, vilket antyder viss riskreduktion och ett ökat intresse för räntetillgångar.

Tolkning

Sammantaget pekar indikatorerna på ett marknadsläge där Europa – och i synnerhet Sverige – fortsatt uppvisar relativt hög riskvilja, medan USA visar tydligare tecken på försiktighet. Skillnaden kan tolkas som att amerikanska investerare i högre grad oroar sig för inflationsuthållighet och Feds reaktionsmönster, medan europeiska marknader fortfarande lutar sig mot förväntningar om lättnader längre fram.

Det skapar ett känsligt balansläge: prisbilden är fortsatt konstruktiv, men under ytan ökar spänningarna. Kommande inflationsdata och centralbanksretorik blir därför avgörande för om riskaptiten kan bestå – eller om den amerikanska försiktigheten får större genomslag även i Europa.

Riskaptiten håller – men marknaden inväntar besked

Veckan framåt (v7)

Riskaptiten håller – men marknaden inväntar besked

Marknaden går in i vecka 7 med en fortsatt stabil riskaptit, understödd av fallande volatilitet och ett mer balanserat sentiment. Samtidigt är positioneringen försiktigare än tidigare, då investerare inväntar tydligare besked från den amerikanska makrostatistiken – inte minst kring arbetsmarknad och inflation – som kan bli avgörande för förväntningarna på Federal Reserves kommande räntesteg.

I USA riktas fokus främst mot sysselsättningsdata och inflationsutfall. Efter en period med motstridiga signaler om konjunkturens styrka har marknaden blivit mer känslig för avvikelser, särskilt sådana som kan påverka tidpunkten för den första räntesänkningen. Ett fortsatt robust arbetsmarknadsläge i kombination med seg inflation riskerar att skjuta förväntningarna framåt, medan tecken på avmattning snabbt kan ge lättnader i räntemarknaden.

I Europa och Norden är makroflödet lugnare, men bilden förblir intressant. I Sverige väntas produktions- och hushållskonsumtionsdata som kan ge ytterligare ledtrådar om BNP-utfallet för fjärde kvartalet. Fokus ligger på om inhemsk efterfrågan visar tecken på stabilisering efter en svag höst, eller om återhämtningen fortsatt dröjer.

Volatilitetsbilden har samtidigt förbättrats tydligt. VIX och VSTOXX har båda fallit tillbaka, vilket signalerar lägre kortsiktig stress i marknaden. Samtidigt ligger nivåerna fortfarande över de mest bekymmerslösa bottennivåerna, vilket talar för en mer selektiv riskaptit snarare än ett fullt riskpåslag.

Sentimentindikatorer pekar i samma riktning. Optimismen har dämpats något från tidigare toppar, medan neutralandelen ökat. Det ger en bild av en marknad som inte längre är lika entydigt positiv, men som heller inte präglas av tydlig oro – snarare ett avvaktande jämviktsläge.

Den tekniska bilden är fortsatt stark i stora delar av Europa, där flera index handlas klart över sina långsiktiga glidande medelvärden. USA-index visar en mer blandad utveckling, med viss tappad momentum inom teknik, samtidigt som bredare index håller emot bättre. Sammantaget talar detta för fortsatt relativ styrka i Europa, men också för att kortsiktiga rekyler inte vore oväntade efter den senaste uppgången.

Sammanfattningsvis går marknaden in i vecka 7 med lägre volatilitet, mer balanserat sentiment och tydlig känslighet för inkommande makrodata. Riskaptiten finns där – men riktningen avgörs av de besked som nu väntar.

Veckan framåt (v6) – riskaptiten kvar i girighetszonen

Den här veckan har jag sällskap i analysarbetet. Kalle är övertygad om att det är han som passar mig ;). Marknadsläget kräver i alla fall både fokus och vaksamhet.

Makro i fokus

USA

Januari månads sysselsättningsstatistik blir veckans viktigaste datapunkt. Vid sitt januarimöte signalerade Federal Reserve att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden, vilket bedöms kunna ge Fed utrymme att avvakta med räntesänkningar tills tullarnas inverkan på inflationen klingar av. ISM-rapporterna kan samtidigt ge indikationer på om sentimentet stärkts i inledningen av året.

Euroområdet

ECB:s räntebesked är veckans huvudnummer. Styrräntorna väntas lämnas oförändrade, men fokus ligger på kommunikationen från Europeiska centralbanken, särskilt kring riskbedömningar kopplade till tillväxt och inflation. Även HIKP-inflationen för euroområdet som helhet blir central, liksom industriproduktion och detaljhandelsförsäljning från de större ekonomierna.

Sverige

Veckans mest intressanta inhemska datapunkt är januari-blixt-KPI, som beskrivs som ett av de mest betydelsefulla inflationstalen på länge. Förväntansbilden är att kärn-KPIF fortsätter att ligga under Riksbanken prognos. Utöver inflationssiffrorna publiceras bland annat Riksbankens protokoll och budgetbalansen.

Marknadssentiment

Marknadssentimentet är fortsatt starkt och präglat av hög riskaptit. Swedbank Fear & Greed Index ligger för närvarande kring 65, vilket placerar den svenska börsen tydligt i girighetszonen. Det glidande tremånaderssnittet har dessutom inte indikerat rädsla sedan sommaren 2022, vilket innebär att marknaden nu befinner sig i den längsta sammanhängande perioden av ihållande optimism som uppmätts i indexet.

Globala sentimentmått ger en liknande, men något mer nyanserad bild. Det amerikanska Fear & Greed Index ligger runt 58, vilket signalerar girighet men inte extrema nivåer. Investerarundersökningar visar att andelen optimister uppgår till cirka 44 procent, jämfört med ett historiskt snitt kring 37 procent, medan andelen pessimister ligger strax över 30 procent. Sammantaget pekar detta på ett positivt, men ännu inte euforiskt, marknadsklimat.

Volatilitetsindikatorer har samtidigt rört sig upp från mycket låga nivåer. VIX-index handlas kring 17–18, medan den europeiska motsvarigheten VSTOXX stigit till runt 20, motsvarande en uppgång på drygt 15 procent vecka-för-vecka. Trots uppgången indikerar båda fortsatt låg implicit volatilitet.

Tekniskt sett är den långsiktiga bilden fortsatt konstruktiv, med breda index stabilt över sina 200-dagars glidande medelvärden. Däremot indikerar kortsiktiga momentumindikatorer, såsom RSI kring 65–75 för flera nordiska index, att marknaden blivit allt mer ansträngd. Sammantaget talar detta för att sannolikheten för en sentimentdriven andhämtningspaus har ökat, även om det övergripande börsklimatet fortsatt stöds av starka underliggande trender.

Veckan framåt (v5) – höga förväntningar men begränsat toleransutrymme inför rapporterna

Veckan framåt (v5) – höga förväntningar men begränsat toleransutrymme inför rapporterna

En ny aktievecka tar vid – och den domineras av Fed-beskedet, veckans utan tvekan viktigaste händelse. Vår huvudprognos är att styrräntan lämnas oförändrad och att kommunikationen förblir i stort sett neutral. Det sker mot bakgrund av minskande inflationsrisker, en allt mer bräcklig arbetsmarknad och en penningpolitik som fortsatt kan beskrivas som något restriktiv.

På hemmaplan fattar Riksbanken beslut om penningpolitiken. Därutöver får vi en rad tunga datapunkter: producentpriser, BNP-indikatorn för fjärde kvartalet, Konjunkturinstitutets sentimentindikatorer samt detaljhandelsförsäljning. Även här pekar det mesta mot en oförändrad styrränta, mitt i en miljö med fallande inflation och gradvis stigande tillväxt.

Den gångna veckan var turbulent. När dammet efter Davos nu har lagt sig återstår en större fråga: har synen på USA förändrats i grunden? Enligt CNN har Donald Trumps hot om strafftullar mot allierade länder som motsätter sig presidentens grönländska ambitioner bidragit till att rasera den transatlantiska gemenskapen. Under ett års tid har Trump talat nedsättande om Europa, men först nu tycks många européer fullt ut inse att USA inte längre kan ses som en pålitlig vän och allierad.

Utvecklingen har satt tydliga spår i marknaden. Guld och silver har rusat, samtidigt som dollarn försvagats kraftigt – detta trots Vita husets senare u-sväng. Uppgången i de långa amerikanska räntorna kan delvis förklaras av dollarpress och tecken på kapitalomallokering bort från USA. I ett läge där valutan försvagas krävs högre ränta för att upprätthålla attraktiviteten i amerikanska tillgångar.

Marknadsindikatorer – lugn yta, underliggande nerv

Volatilitetsindex VIX har rört sig upp mot 16-nivån efter veckans svängningar, men ligger fortsatt inom ett intervall som signalerar kontrollerad oro snarare än stress. Det speglar en marknad som är vaksam inför centralbanksbesked och rapporter – men långt ifrån panikslagen.

Fear & Greed Index befinner sig i neutralt territorium runt 52, i stort sett oförändrat från föregående vecka. Sentimentet har därmed stabiliserats efter tidigare girighet, vilket indikerar en mer balanserad riskaptit snarare än en ensidig jakt på avkastning.

AAII:s sentimentmätning visar fortsatt övervikt mot optimism, även om andelen bullish investerare har tickat ned något den senaste veckan. Sammantaget ligger sentimentet fortfarande över historiska snitt, vilket antyder att marknaden går in i rapportperioden med relativt höga förväntningar – och därmed viss sårbarhet för besvikelser.

Tekniskt befinner sig de flesta större index över sina långsiktiga medelvärden, med höga RSI-nivåer i flera regioner. Det vittnar om en stark trend, men också om ett läge där kortsiktiga rekyler snabbt kan uppstå vid negativa nyheter.

På räntemarknaden har den amerikanska tioåringen stabiliserats kring 4,2 procent, vilket signalerar att obligationsmarknaden inväntar tydligare vägledning från Fed. Ränteläget fortsätter därmed att fungera som ett känsligt filter för såväl tillväxt- som värderingsdiskussionen.

Utsikter

Veckan inleds i ett marknadsläge präglat av relativ balans, där investerare söker bekräftelse snarare än nya narrativ. Centralbanksbeskeden från Fed och Riksbanken väntas i sig inte förändra räntebanan, men tonen och nyanserna i kommunikationen blir avgörande för hur marknaden tolkar nästa steg.

Samtidigt skiftar fokus allt tydligare mot bolagsnivån, i takt med att rapportperioden växlar upp. I ett sentiment som varken präglas av tydlig riskaptit eller uttalad försiktighet ökar känsligheten för överraskningar – både positiva och negativa – vilket talar för fortsatt selektiva rörelser snarare än breda indextrender.

Geopolitiskt har osäkerheten ökat, men marknaden har hittills hanterat detta utan större stressreaktioner. Så länge finansiella förhållanden förblir relativt stabila lär makro och politik fungera mer som bakgrundsbrus än som primära drivkrafter.

Sammantaget går marknaden in i veckan med höga förväntningar men begränsat toleransutrymme. Utfallet i rapporterna, tillsammans med centralbankernas signaler, avgör om det rådande lugnet består – eller om volatiliteten tar ny fart.

Veckan framåt (v4) – bullish marknad möter tullhot som förändrar spelplanen

Veckan framåt (v4) – bullish marknad möter tullhot som förändrar spelplanen

Vecka 4 | Januari 2026

Veckan inleds i ett ovanligt laddat marknadsläge. Fram till i fredags kväll präglades börsklimatet av bred riskaptit, låg volatilitet och tydlig trendstyrka. Samtidigt var positioneringen ansträngd och skyddet mot negativa överraskningar begränsat. Det är i detta sammanhang som helgens tullbesked från USA ska förstås.

Geopolitik: tullhot som förändrar spelplanen

Under helgen meddelade Donald Trump att USA från och med 1 februari inför 10-procentiga strafftullar mot Sverige och flera andra europeiska länder. Bakgrunden uppges vara Europas stöd till Grönland. I sommar ska tullarna enligt presidenten höjas till 25 procent och ligga kvar tills ett avtal om att låta USA köpa Grönland skrivs under.

De länder som omfattas är Sverige, Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna.

Marknadsmässigt är detta ett klassiskt exempel på en exogen politisk chock – inte för att marknaden var svag, utan för att den var oförsäkrad. Tajmingen är känslig: Europa befinner sig i ett konjunkturellt skört läge, samtidigt som investerarkollektivet just hade befäst en tydligt positiv grundsyn.

Sentimentet före chocken: optimism med låg beredskap

Inför helgen var signalbilden ovanligt samstämmig:

AAII-sentimentet visade nära 50 % bullish, årshögsta och klart över historiskt snitt Fear & Greed Index låg runt 62 (Greed) – förhöjd riskaptit, men ännu inte eufori Volatiliteten var låg, med både VIX och VSTOXX kring 16 Tekniskt låg de flesta större index tydligt över sina glidande medelvärden, med RSI ofta i intervallet 70–80 Räntemarknaden var stabil: USA:s tioåring runt 4,17 % utan stress- eller flyktsignaler

Sammantaget pekade detta på en marknad som var trendstark och bekväm, men också känslig för oväntade politiska utspel. Det fanns gott om riskvilja – men lite marginal för besvikelser.

USA: inflation, Fed och institutionell nerv

Veckan bjuder på flera tunga amerikanska hållpunkter:

PCE-inflation för oktober och november, Feds viktigaste inflationsmått Flash PMI, efter att regionala undersökningar redan pekat på ökat momentum 21 januari hålls muntliga förhandlingar i Trump vs Cook-målet, som kan belysa både anklagelserna mot Fed-chefen Lisa Cook och presidentens möjligheter att avsätta Fed-ledamöter utan saklig grund

På lördag går Fed dessutom in i tyst period inför januarmötet, vilket gör inkommande data extra betydelsefull för marknadens ränteförväntningar.

Euroområdet: sentimenttest under politisk press

I Europa domineras veckan av sentiment- och inflationsdata:

Flash PMI blir veckans viktigaste datapunkt, med särskilt fokus på tillverkningssektorn INSEE Business Climate (Frankrike) och konsumentförtroendet i euroområdet Tyska PPI-siffror och slutlig inflation för euroområdet i december ECB publicerar protokollet från decembermötet

Här blir frågan om mjukdata orkar stå emot den politiska osäkerheten – eller om tullhotet börjar påverka förtroendet snabbare än väntat.

Utsikter

Marknaden går in i veckan med en tydlig paradox:

Trenden är uppåt, men tryggheten är skadad.

Fokus skiftar nu från ”hur stark är uppgången?” till ”hur uthållig är riskaptiten när politiken kliver in?”. Volatiliteten riskerar att reprissättas upp, och reaktionerna på makrodata kan bli mer binära än under de senaste veckorna.

Kort sagt:

Det här är inte ett läge där optimismen försvinner över en natt – men det är ett läge där balans, selektivitet och disciplin blir viktigare än ren riskpåslagning.

Per G Ohlin / Privatinvesterare

Veckan framåt (v1) – försiktig optimism

Veckan framåt (v1) – försiktig optimism

Inför börsveckan som inleder året

Inledning – marknadsläget i korthet

Börsåret inleds med ett marknadsläge som präglas av försiktig optimism snarare än tydlig riskaptit. Sentimentet har förbättrats jämfört med höstens mer defensiva tonläge, men flera indikatorer visar samtidigt att investerarkollektivet ännu saknar full övertygelse om riktningen.

Det skapar en miljö där trenden är konstruktiv, men där marknaden sannolikt förblir känslig för ny information – både på makro- och bolagsnivå.

Sentiment – optimism utan konsensus

Fear & Greed-indexet befinner sig strax över neutral nivå och signalerar ett marknadshumör som lutar åt optimism, men utan euforiska inslag. Samtidigt visar AAII:s sentimentundersökning en relativt jämn fördelning mellan optimister och pessimister, med en fortsatt stor neutral grupp.

Detta antyder att:

riskviljan har återvänt, men att positioneringen är selektiv, och att marknaden ännu inte är enig om nästa steg.

Historiskt har sådana lägen ofta gynnat bolagsspecifika rörelser snarare än breda indexrallyn.

Volatilitet – lugn yta, snabb reaktionsförmåga

Volatilitetsindex i både USA och Europa handlas nära sina lägre intervall. Det speglar ett lugnt marknadsklimat och begränsad efterfrågan på skydd.

Samtidigt innebär låg volatilitet att marknaden snabbt kan reagera om narrativet förändras. Det är ett tillstånd som belönar disciplin och riskkontroll, snarare än aggressiv exponering.

Räntor och makro – stabil bakgrund

Den amerikanska tioårsräntan har stabiliserats kring nivåer som marknaden tycks acceptera. Det ger stöd åt värderingar, särskilt inom tillväxt- och tekniksegment, men utan att fungera som någon tydlig draghjälp.

Makromässigt råder ett jämviktsläge:

inga akuta varningssignaler – men heller inga starka impulser som ensamma kan driva börsen markant högre.

Metaller och valuta – inte en risksignal

Samtliga större metaller har utvecklats starkt in i året. Denna rörelse bör dock i första hand tolkas som valutadriven, snarare än som ett uttryck för försämrat börshumör.

En tydligt svagare dollar har ökat attraktionskraften hos reala tillgångar, både som värdebevarare och som valutasäkring. I detta sammanhang framstår metallernas styrka som ett komplement till, snarare än ett ifrågasättande av, den försiktiga optimism som präglar aktiemarknaden.

Teknisk helhetsbild

De flesta större index handlas:

över sina korta och långa glidande medelvärden med RSI-nivåer som indikerar positivt momentum, men utan överköpta förhållanden

Den tekniska bilden stödjer fortsatt uppgång, men talar snarare för gradvis utveckling än snabba och breda ryck.

Sammanfattning – vad talar för veckan framåt?

Trenden är fortsatt positiv Volatiliteten låg Ränteläget stabilt Sentimentet försiktigt konstruktivt

Samtidigt saknas den breda övertygelse som ofta krävs för mer kraftfulla indexrörelser. Det talar för en vecka präglad av:

selektiv riskaptit fokus på bolag och teman begränsad tolerans för negativa överraskningar

Slutsats

Veckan framåt (v1) inleds i ett marknadsklimat där optimismen är närvarande, men tydligt balanserad. För investerare talar detta för ett disciplinerat angreppssätt, där kvalitet, timing och riskmedvetenhet väger tyngre än jakt på kortsiktig fart.